Henrik Zetterberg är professor i neurokemi vid Göteborgs Universitet. Han forskar på Alzheimers sjukdom och andra hjärnsjukdomar och vad som ligger bakom dem.
Vet man vad Alzheimers sjukdom beror på?
– Den övergripande hypotesen i forskningen idag är att det är proteinet betaamyloid som klumpar ihop sig i senila plack i hjärnan. Det här kan ske långt innan de första symptomen visar sig, hela 15-25 år i förväg. Till slut blir det för mycket för hjärnan och då stör placken nervcellskommunikationen i minneslagrande stationer i hjärnan. Så småningom börjar klumparna av plack bryta ner även andra delar av hjärnan och det är då det verkligen blir problem för den som är drabbad.
Ser sjukdomsförloppet likadant ut för alla?
– Nej, långt ifrån. Ibland kan det vara ett godartat sjukdomsförlopp där man kan leva ett hyfsat liv ändå, men ibland blir det en tuff process. Det kan vara jättehemskt och det kan vara mindre hemskt. Men det är en smygande, progressiv sjukdom och man får i dagsläget ta det som det kommer, med stöd från anhöriga, sjukvård och omvårdnadsinsatser allt efter vilka behov som föreligger.
Är forskarna eniga om att det är beta-amyloidplacket man ska lägga fokus på om man ska hitta en lösning?
– Inte riktigt, det finns forskare som har riktat in sig på andra saker. Det finns andra celler i hjärnan, som mikroglia, som reagerar på placken och försöker få bort dem. Om de överreagerar kan de störa hjärnans funktioner och det finns forskning som går ut på att få dessa celler att bli mindre överaktiva.
Finns det någon chans att man kan hitta ett läkemedel som botar sjukdomen?
– Det finns en internationell klinisk prövning av ett läkemedel som professor Lars Lannfelt i Uppsala har forskat fram, där man provar att ge infusioner med färdiga antikroppar mot en särskilt form av beta-amyloid regelbundet för att förhindra placken bygger på sig. Den studien ska vara klar år 2022.
Känns det positivt inom forskarkåren, eller mer hopplöst?
– Hoppet överger en aldrig! Det finns en oro om man är inne på rätt spår eller inte, men jag anser att det är viktigt att man håller fast vid spåret om de senila placken lite till, för att försöka påverka betaamyloiden tidigare i sjukdomsförloppet. Det är dock viktigt med ytterligare forskning på processer som eventuellt kan bidra till sjukdomen på annat vis också. Vi får inte lägga alla äggen i samma korg.
Alzheimers sjukdom
- Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen.
- Idag beräknas omkring 85 000 personer lida av Alzheimers sjukdom i Sverige och ungefär 20 miljoner i hela världen.
- Omkring 10 000 personer i Sverige som har Alzheimers sjukdom är under 65 år.
- Varje år insjuknar cirka 20-25 000 svenskar i någon form av demenssjukdom.
Vad händer i hjärnan?
- Alzheimers sjukdom utgör 60-70 procent av alla fall av demens. Sjukdomen gör att nervcellerna förtvinar i hjärnan, speciellt i det område där minnet sitter.
- Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan, så kallade amyloida plack.
- Varför cellerna bryts ned vet man inte riktigt men mycket talar för att betaamyloid och även proteinet tau är involverade.
- Det pågår mycket forskning kring Alzheimers sjukdom och övrig demens, bland annat för att klarlägga vilken roll proteinerna betaamyloid och tau spelar.
Källa Hjärnfonden
