Sedan tre år tillbaka hade de bott på samma ort – utan att ha stött på varandra. ”För i helvete kom hit!” ropade Ann-Christin i telefon.
De skrattar båda gott åt minnet. Än i dag, tio år senare, kan de inte fatta hur de båda två kunde bo i Höganäs i tre år utan att få syn på varandra på stan.
Den ena har ljust gröna glasögonbågar, den andra svartspräckliga. Förr hade Britt-Marie svart hår, Ann-Christin brunt. Nu är bägge vitblonda.
– Vi har sett likadana ut hela tiden, utom hårfärgen, skrockar de.
Det forsar gemensamma minnen från ungdom, yrkesliv och kärleksliv hit och dit över köksbordet. Med lite klirr från kaffekopparna mellan varven.

Att livet kan lyfta när du återknyter till gamla borttappade vänner vet de nu. Och rekommenderar andra att prova.
– Det har blivit modernt att släktforska. Men vänskapsforska i stället! Jag tror ensamheten hade blivit mindre tung för många om de letat upp sina gamla vänner, säger Ann-Christin.
För dem har det betytt mycket att kunna ses och prata regelbundet igen. Som att träffas över en fika på balkongen eller ordna kalas åt varandra. En tid gick de på vattengympa ihop varje fredag.

– Allra bäst är att ha sin goda väninna igen. Om det så är mitt i natten kan jag ringa till dig, säger Ann-Christin.
Britt-Marie nickar. Det är likadant för henne.
– Dagen när jag hittade dig igen var en av mina lyckligaste dagar. Vi har så mycket glädje ihop att det inte går att beskriva.
Att få kontakt igen har gjort sinnet lite ljusare på något vis, tycker Ann-Christin.
– Man minns hur roligt vi hade. Gammal vänskap försvinner inte.
När de möttes på uppropet på yrkesskolan var Britt-Marie bara 14 år. En liten blyg tjej från Bjuv. Ann-Christin var 15 och sjömansdotter, lite tuffare och sa direkt: ”Kom här!”
De blev oskiljaktiga, jobbade på stora krogar ihop, gifte sig med varsin kock på Parapeten i Helsingborg, hade kul och delade allt.

Mot slutet av 80-talet, efter skilsmässor och flyttar, kom de ifrån varandra.
– Familj, barn och barnbarn tar mycket tid. Men riktiga vänner är få och viktiga, tänker Ann-Christin.
Framåt vill de tveklöst fortsätta tillsammans och avslutar med ett råd:
– Var rädda om varandra!

Text: Karin Tufvesson

– På torsdagarna är jag värd. Jag hör till de få i föreningen som går på alla träffarna, förklarar Lars Göran och ser nöjd ut.
Något kvarter åt ena hållet erbjuds pub på Snyt pilsnercafé på tisdagskvällar. Några kvarter åt andra hållet erbjuder föreningen after work på fredagar kl 14, på Olivens Kafé och Skafferi.
Lars Göran kan knappt minnas tiden efter sambons död. Efter fyra år av dygnet runt-omvårdnad i hemmet var han inte längre sig själv.
– Det var en så tuff period att jag har väldigt svårt att komma ihåg hur det kändes. Men det var alldeles för ensamt. Det var usch, säger han snabbt.
De vuxna barnen som bor i Stockholm och Uganda träffar han inte så ofta. Gamla vänner har tappats bort. Men att möta grannarna i huset har varit viktigt. Där kom hösten 2023 även tipset att gå med i SPF Seniorerna Linné.

Han som alltid jobbat mycket och pendlade till Stockholm de femton sista åren av yrkeslivet hade sina fördomar.
– Pensionär? Så gammal? Men jag är ju lika gammal själv och har blivit så väldigt glatt överraskad. Jag har träffat så positiva, fantastiska och oerhört aktiva människor. Människor med andra yrken som jag aldrig träffat innan. Jag är så glad att jag har gått med här, säger han.
Genom träffarna, där majoriteten är kvinnor, har han fått nya vänner, fått en särborelation som övergått till vänskap och umgås nu ofta med en ny gästmedlem.
– Det är så trevligt att ha någon att prata och umgås med. De här träffarna tänker jag inte släppa, säger Lars Göran.
Med alla månadsmöten, resor, teaterkvällar och utflykter som dessutom erbjuds är schemat och livet nu späckat. Lars Görans råd till andra är givet:
– Gå med i en seniorförening!

”Att vara lite orädd lönar sig!”

Psykoterapeuten Lennarts fru brukar säga att han är duktig på att hålla kontakt med vänner. Både gamla och nya.
– Jag tror och känner personligen att ju äldre jag blir, desto viktigare blir det att försöka komma i kontakt med att jag faktiskt levt ett liv som ung också. Ungdomsåren fram till 30 blir väldigt viktiga.
På senare år har han rest tillbaka till platser där han bott, tagit kontakt med vänner från förr och försökt återuppleva.
– Jag jobbar även på att ta kontakt med sådana jag inte haft kontakt med på länge.
Att mötas igen har blivit väldigt positivt, förklarar han från sitt kontor i centrala Göteborg. Här tar han fortsatt emot patienter och handleder på deltid.

Själv tror Lennart Björklund, med bakgrund som socionom och diakon, att de flesta av oss skulle vilja ha mer kontakt med vänner.
Att det inte blir av kan bero på ren lättja.
Men inte minst i pensionsåldern finns i dag bättre förutsättningar att odla vänskap än någonsin.
– De som går i pension i dag är i mycket bättre psykisk och fysisk kondition än tidigare. De har större möjlighet att både bevara vänskap och skaffa ny än någonsin förr.
Ett första steg är att fundera på vilka vänner du haft och värdesatt men missat efter hand. Med internet går det lätt att hitta adresser och kanske även telefonnummer.
Personligen skriver han gammaldags brev till dem han inte träffat på länge med kontaktuppgifter. Efter några veckor provar han att ringa om den andre inte hörts av.
– En del har ”ringa upp-skräck” så det gäller att vara lite orädd och våga ta kontakt, säger han och ler.

De flesta av oss minns med glädje någon barndomsvän, ungdomsvän eller arbetskamrat. Att höra av dig – även om ni bor en bit bort ifrån varandra – kan betyda mycket för båda, menar Lennart. Även att närma dig nya vänner – om du själv inte vill vara ensam – handlar om mod.
Bra kontaktytor kan vara seniorföreningar, idrottsföreningar, grannar, resor och studieförbund. Att börja prata med någon och kanske föreslå att ses för lunch, promenad eller fika ute kan ge mycket.
Att vara orädd lönar sig.
– I alla sammanhang där det är någon du tycker är trevlig, någon som är lagom lik dig själv ska du ta kontakt, råder Lennart.

Text: Karin Tufvesson

Resultatet visar att de flesta önskar en relativ tidig pension, även om det i vissa länder innebär betydligt senare än vad som är möjligt. I genomsnitt ger svaren från de 18 länder som undersöktes att den ideala åldern för pensionering är 57,9 år.

Mexiko har till exempel en av de högsta pensionsåldrarna i de undersökta länderna: 65 år. Men enligt undersökningen säger mexikaner att den bästa pensionsåldern är mer än åtta år tidigare: 56,6 år.

Det finns också länder där den ideala pensionsåldern är äldre än den faktiska tröskeln. Nigerianer anser exempelvis den högsta idealiska åldern för pension i undersökningen, 62,7 år, trots att det är möjligt att gå i pension redan vid 50 år i Nigeria. Även i Ghana, Indien, Indonesien, Kenya, Sri Lanka och Thailand anses det bäst att gå i pension efter den officiella behörighetsåldern. I många fall hänger detta ihop med låga pensionsnivåer.

Den ålder som anses bäst för pension (jämfört med den verkliga i samma land)

Argentina 58,4 år (65 år för män, 60 år för kvinnor)

Bangladesh 56,4 (65 år för män, 62 år för kvinnor)

Brasilien 55,7 (65 år för män, 60 år för kvinnor)

Chile 58,9 (65 år för män, 60 år för kvinnor)

Colombia 52,1 (62 år för män, 57 år för kvinnor)

Filippinerna 58,0 (60 år)

Ghana 60,6 (60 år)

Indien 59,3 (58 år)

Indonesia 58,0 (56 år)

Kenya 60,6 (60 år)

Mexico 56.6 (65 år)

Nigeria 62,7 (50 år)

Peru 58,9 (65 år)

Sydafrika 59,3 (60 år)

Sri Lanka 56,1 (55 år för män, 50 år för kvinnor)

Thailand 59,6 (55 år)

Tunisien 59,0 (60 år)

Turkiet 52,7 (60 år för män, 58 år för kvinnor)

Källa: Pew Research Center

– Jag känner mig inte som 85 år eller vad jag är. Men oftast är jag ju äldre än dem som jag intervjuar. Å andra sidan är det ganska bra faktiskt för jag vet vad de talar om. Vi har gemensamma referensramar. Man känner igen de gamla sångerna, så att säga.

Du hör hela intervjun med Kurt Mälarstedt i vår podd.

Seniorens podd finns i de flesta spelare, som Podcaster och Spotify. Men du kan även lyssna direkt här:

Podden görs av Seniorens webbredaktör Jonas Nordling.

Signaturen är gjord av WaveMaster för Pixabay.

Samtidigt menar SPF Seniorernas ordförande Eva Eriksson i debattinlägg att siffrorna kunde vara ännu högre:

”Om vi lyfter blicken och tittar på seniorers sysselsättning i andra europeiska länder, framgår det att länder som Estland, Lettland, Irland och Island har en högre sysselsättningsgrad bland seniorer än Sverige. I de nordiska grannländerna är sysselsättningsgraden antingen likvärdig med Sveriges eller något lägre. Dessutom har en lång rad andra europeiska länder uppvisat en snabbare ökning av sysselsättningen bland personer 65 år och äldre de senaste tio åren.”

Eva Eriksson efterfrågar därför ännu fler åtgärder än de som redan införts för att underlätta för äldre att arbeta efter att de gått i pension.

Genom ibland timslånga telefonsamtal har målsägandena lurats att genomföra signeringar med bankID, som på så sätt godkänt utgående transaktioner.

– Det har varit oerhört stressande situationer för de uppringda äldre personerna. Brottsoffren finns runt om i hela Sverige, säger senior åklagare och förundersökningsledare Petter Lundgren på Riksenheten för internationell och organiserad brottslighet i en presskommentar.

17 miljoner

Enligt åtalet har de misstänkta kommit över drygt 17 miljoner kronor. Stora tillgångar i kryptovaluta och annan egendom, som fastigheter, bilar, klockor, guld och kontanter har kunnat säkras under utredningens gång.

– Utredningen har haft fokus på återtagande av brottsutbyte vilket har gett resultat. En stor del av pengarna är säkrade och kan förhoppningsvis återlämnas till målsägandena, säger senior åklagare Rebecca Budell på Åklagarkammaren i Uddevalla.

Grov misshandel

Åtalet omfattar även grovt penningtvättsbrott men också en synnerligen grov misshandel som åklagarna menar utförts som en del i brottsupplägget och som ska ha begåtts mot en person som arbetade som så kallad uppringare i ett callcenter.

– Det är en mycket rå och hänsynslös misshandel som vi menar sker inom ett av callcentren för att inskärpa den mycket hårda disciplin som huvudmännen kräver av uppringarna för att brottsligheten ska kunna fortsätta utan upptäckt, säger Petter Lundgren.

Dom till sommaren

Huvudförhandling är planerad att starta den 9 april och kommer att pågå till mitten av juni.

Pensionsmyndigheten vill att vi ska lära oss skillnaden mellan medellivslängd och medianlivslängd. Detta för att förstå hur länge vi måste få pensionspengarna att räcka.

Kvinnor och män som fyller 66 år under 2025 har en förväntad medellivslängd på 88,7 år respektive 86,7 år.

Exakt hälften

Men mätt som median är den förväntade livslängden klart högre.

– Skillnaden beror på att medianen motsvarar den ålder som exakt hälften förväntas överleva till medan medellivslängden påverkas av att vissa avlider långt före genomsnittet, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Lätt att underskatta

I många sammanhang redovisas medellivslängden från födseln, den är omkring 82 till 85 år, men då ingår individer som avlider väldigt unga. För en person som redan har överlevt till pensionsålder kan detta leda till en underskattning av den förväntade livslängden.

– Jag tror att få känner till sin förväntade medianlivslängd och att många antagligen underskattar sin egen livslängd, säger Linda Perkiö, aktuarie på Pensionsmyndigheten.

– Ett troligen överraskande faktum är att varannan kvinna som är 66 år idag väntas leva till hon blir 90 år.

Hoppas på insikt

Motsvarande medianlivslängd för män som idag är 66 år är 88,5 år vilket också är en högre livslängd än om den mäts som medellivslängd.

Att uttrycka förväntad livslängd som ett medianvärde i stället för ett medelvärde kan innebära nya insikter om den egna framtiden, hoppas Pensionsmyndigheten.

– Tankar om livslängd dyker ofta upp när man börjar fundera på att gå i pension eller om man vill arbeta ytterligare år. Det finns ju aldrig några garantier på individnivå, men det kan vara ett stöd att veta att hälften av ens årskamrater förväntas leva till 90 års ålder, säger Erland Ekheden, chefaktuarie på Pensionsmyndigheten.

Oväntat många år

Medianlivslängd snarare än medellivslängd är också bra att ha i bakhuvudet när man loggar in på pensionsmyndigheten.se och ser sin pensionsprognos, inte minst för den som funderar på att ta ut sin tjänstepension under kortare tid, betonar Erland Ekheden.

– Det kan bli oväntat många år att leva utan tjänstepension om man väljer att ta ut pensionen på kortare tid i stället för livsvarigt.

Rapporten är den fjärde i Pensionsmyndighetens rapportserie om dödlighet. Under 2024 och 2025 publicerar man fem rapporter med dödlighetstema.

Den största anledningen till den väntade ökningen är att världens befolkning blir allt äldre, enligt studien.
Men även om sjukdomen är vanligast bland personer över 70 år, så kan den inträffa tidigare i livet. Hos 5 till 10 procent av patienterna utvecklas den redan före 40 års ålder och sjukdomen drabbar män oftare än kvinnor.

Det sker nu även en möjlig förändring i hur sjukdomen förstås, enligt forskare.

– Parkinsons är en hjärnsjukdom som orsakar rörelsestörningar, men hos många människor också hallucinationer och demens, säger neurologen och forskaren Kaja Nordengen vid Oslo Universitetssjukhus till forskning.no.

Hittills har sjukdomen definierats utifrån symtom som tröghet, skakningar och stelhet. Forskare kallar detta progressiva motoriska symptom. Det gör att symtomen blir värre med tiden. Dessa symtom orsakas av att en grupp nervceller i mellanhjärnan dör. Men det finns också icke-motoriska symtom på Parkinsons, enligt Kaja Nordengen:

– Som sömnstörningar, förstoppning och depression. Andra grupper av nervceller kan också dö och orsaka demens vid avancerad sjukdom.

Enligt Nordengen sker dock nu ett möjligt paradigmskifte i förståelsen av vad som egentligen orsakar nervcellsdöd.

– Det har länge varit känt att ett protein som kallas alfa-synuklein klumpar sig i hjärnan hos Parkinsonspatienter. Nu finns det ett test som kan mäta denna klumpning.

Nordengen är mycket optimistisk inför nya läkemedel där antikroppar hjälper till att ta bort proteinklumpar från hjärnan. Men tror inte på någon större påverkan på kort sikt av den väntade ökningen av patienter med Parkinsons sjukdom.

– Vi måste möta denna ökning med forskning. Kanske kan vi på så sätt bidra till att förebygga eller minska ökningen.

Annons Nordengen tror att det kommer att finnas effektiva läkemedel för att stoppa utvecklingen av sjukdomen år 2050. Hon framhåller stora internationella forskargrupper, som med stöd av starka patientföreningar arbetar med att förstå orsaken till och utvecklingen av sjukdomen.

Hennes förhoppning är att framtida forskning ska göra det möjligt att upptäcka Parkinsons sjukdom innan symtom visar sig – och sedan behandla proteinklumparna innan de leder till nervcellsdöd.

– Därför tror jag att att få diagnosen 2050 kommer att representera något helt annat än det gör idag.

Seniorens podd finns i de flesta spelare, som Podcaster och Spotify. Men du kan även lyssna direkt här:

Podden görs av Seniorens webbredaktör Jonas Nordling.

Signaturen är gjord av WaveMaster för Pixabay.

Trots hot om straffavgiften tvingade alltså kommunerna nästan 7 000 personer att vänta längre än tre månader under 2024.

Det visar ny statistik från IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

Inom äldreomsorgen gällde nästan fyra av fem sådana ärenden särskilt boende.

Om IVO bedömer att den enskilde fått vänta oskäligt länge på att få insatsen verkställd gör myndigheten en ansökan om en så kallad särskild avgift till förvaltningsrätten.

Avgifter kan växa

Under 2024 fakturerade IVO kommunerna 72,1 miljoner kronor i särskild avgift. Samma år ansökte myndigheten om särskild avgift i 683 ärenden.

Exakt hur stora beloppen är och för vilken typ insatser vet man inte. Summan 72,1 miljoner kan dock komma att bli betydligt högre.

– Eftersom ansökningar om särskild avgift prövas i domstol kan det dröja länge innan en kommun faktiskt faktureras, säger Tobbe Lundell, pressekreterare på IVO till Senioren.

Ett exempel på hur den enskilde drabbas gäller en äldre person med framskriden demenssjukdom som fick vänta över elva månader från att beslut tagits om rätt till boende till att personen erbjöds en plats.

IVO har vänt sig till förvaltningsrätten och begärt att Luleå kommun ska betala 361 400 kronor i vite för dröjsmålet.

Fallolyckor

Ett annat exempel gäller en äldre person i Älmhults kommun som har väntat i över 22 månader på en plats på äldreboende trots att beslut fattades i februari 2023.

IVO menar att den långa väntetiden kan ha bidragit till två fallolyckor. Älmhults kommun uppger att platsbrist har orsakat väntetiden.

Även här har IVO vänt sig till domstol och kräver att Älmhults kommun betalar 49 600 kronor per månad i straffavgift. Maxbeloppet kan komma att uppgå till en miljon kronor.

Ovärdigt Sverige

SPF Seniorerna reagerar starkt mot att kommuner inte följer lagen.

– Detta är förskräckligt. Och det är oförståeligt att kommunerna inte har en bättre planering för äldres boende och omsorg, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Det är ovärdigt i ett välfärdsland som Sverige, där man betalat in massor av skatt under livet, att man inte ska kunna känna sig trygg när man blir äldre och behöver stöd och hjälp.

Det är inte första gången SPF Seniorerna kritiserar situationen. Men läget verkar inte ha förbättrats.

– Den äldre människans behov måste hamna i fokus här. När man behöver stöd och omsorg ska man få det, och inte tvingas må dåligt och känna oro för att kommunen brister i sitt uppdrag, säger Eva Eriksson.

Som kommun ska man inte kunna strunta i att planera och ordna en plats på ett boende för att sedan betala vite och bara gå vidare, fortsätter Eva Eriksson.

– Då missköter man sitt uppdrag och om det kommunala självstyret är att ta vitena och försumma äldres behov av trygghet och omsorg, ja då behöver staten ta mer ansvar i sammanhanget.

– Vitena bör höjas kraftigt, och om det inte fungerar får man överväga andra metoder. Vi i SPF Seniorerna kommer att ta upp denna problematik med ansvarigt statsråd.

Kompensationsgraden visar hur stor pensionen är jämfört med den inkomst en person hade innan pensionen togs ut. Kompensationsgraden påverkas positivt av att arbeta ytterligare ett år eftersom man då fortsätter att tjäna in till sin allmänna pension och den pension som tjänats in ska fördelas på färre år.

Åldern då man tidigast kan ta ut inkomst- och premiepension höjdes 2023, från 62 till 63 år. Även lägsta ålder för rätt till garantipension höjdes, från 65 till 66 år. Detta innebär högre pensionsnivåer för den allmänna pensionen.

─ Pensionsnivån i förhållande till slutlönen var för den allmänna pensionen i genomsnitt mellan 56 och 58 procent för en medelinkomsttagare som är född 1958 och tog ut sin pension vid 66 års ålder 2024. Det är 7 procentenheter högre än kompensationsgraden för födda 1957 som tog ut pensionen vid 65 års ålder 2022, kommenterar analytikern Kristin Kirs som skrivit rapporten.

De som påverkades av de höjda åldersgränserna fick vänta ett år med att ta ut pensionen. Höjningen fick därför genomslag på kompensationsgraderna för nyblivna pensionärer först 2024. Höjningen av åldersgränserna påverkade särskilt årskullen född 1958 som fyllde 65 år 2023 och sedermera 66 år 2024.

─ Vi ser att många personer har skjutit upp uttaget av pension från 62 till 63 års ålder respektive från 65 till 66 års ålder efter höjningen av åldersgränserna. Det har lett till att kompensationsgraderna har ökat för den allmänna pensionen, säger Kristin Kirs.

Kompensationsgraden för allmän pension är för samtliga pensionsåldrar 50 procent 2024, jämfört med 46 procent 2022. De flesta har dessutom tjänstepension utöver detta.

– Spridningen i kompensationsgrader är omfattande. Men man måste komma ihåg att kompensationsgrader är ett trubbigt mått på hur goda pensionsnivåer det svenska pensionssystemet levererar. Kompensationsgraderna, och därmed hur väl systemet levererar, behöver ses i sammanhang med en persons livsinkomst och ålder vid pensionering, säger Kristin Kirs.

Seniorens reporter Jonas Nordling ringde upp honom och bad honom berätta mer i vår podd.

Seniorens podd finns i de flesta spelare, som Podcaster och Spotify. Men du kan även lyssna direkt här:

Seniorens podd produceras av Jonas Nordling och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.

Signaturen är gjord av WaveMaster för Pixabay.