Han samlar exklusiva böcker och manuskript och han odlar rosor på sin skärgårdsö. För tio år sedan gjorde han slut med ett annat av sina brinnande intressen, att flyga, efter att ha överlevt en allvarlig olycka när han skulle landa med sitt amfibieplan vid Rödlöga i Stockholms norra skärgård.
Han medger att han nog arbetar med att tjäna pengar fyra dagar i veckan – för att den femte dagen använda åtminstone en del av sina pengar för de olika projekt han finner viktiga, behjärtansvärda och roliga. I teorin ska han väl vara ledig på fredagarna men hans kalender tycks alltid vara fulltecknad.

Sven Hagströmer är i dag en av Sveriges rikaste – plats 39 i Affärsvärldens lista över svenska dollarmiljonärer. Han lade grunden till sin förmögenhet redan under skoltiden genom att koncentrera sig mera på sina redan då stora intressen, aktiemarknaden och elektronik, än på skolarbetet.
– För mig var skolan ett nödvändigt ont, säger han. Men återger sedan en för honom viktig händelse under skoltiden. En lärare uppmanade en dag de duktiga elever som satt längst fram i skolsalen att resa sig upp och titta på dem som satt på sista raden.
– ”Där sitter era blivande chefer”, sa han. Det var en stor tröst för mig då. Jag satt ju på sista raden, säger Sven Hagströmer nu.

När Sven Hagströmer efter gymnasiet kom till universitetet drabbades han av en annan insikt. Efter att ha matats med kunskap i tolv år gällde det nu att ifrågasätta saker och ting.
– Det tog jag till mig. Nu hade jag hamnat i rätt miljö. Detta att ifrågasätta är också något jag lärt mina barn.
Och hur gick det med universitetsstudierna?
– Uselt. Jag läste statistik, företagsekonomi och nationalekonomi. Men mina universitetsstudier är oavslutade. Jag tyckte att det var mycket roligare att hålla på med elektronik och aktier.

Du säger ofta att du föredrar motarbetare framför medarbetare. Har det hjälpt dig till din framgång?
– Man vill bli utmanad. Man anställer inte folk för att de ska hålla med en. Anställda som stryker en medhårs leder till ruin. Du ska ifrågasättas. Jag vill inte sitta som tuppen högst upp på dyngstacken och låtsas vara fin. Det är enormt viktigt med en ifrågasättande kultur.
Sven Hagströmer uttrycker ungefär samma sak när han drar paralleller mellan ordförandeskap i en styrelse och att vara dirigent för en kammarorkester. Han utvecklade tanken i sin kommentar till Creades verksamhet för räkenskapsåret 2023:
”När instrumenten spelar i samklang kan njutbar musik uppstå. Ibland ser vi exempel på att alla i en styrelse spelar samma instrument. Då kan dissonans uppstå. Om alla spelar fiol kan det möjligtvis bli bra, men när alla spelar cymbal blir resultatet inte särskilt angenämt. Jag ser mitt jobb som dirigent för denna kammarorkester och därmed ytterst ansvarig för att ljuv musik uppstår.”

Lite drastiskt beskriver sig Sven Hagströmer, den adliga släktens Hagströmers nuvarande huvudman, som en avfälling i en släkt som sedan 1700-talet mest bestått av jurister och läkare. Han valde att följa sitt hjärta och gjorde det han tyckte var roligare.

När han någon gång håller tal till studenter ger han dem gärna samma råd, berättar han. Som till exempel i Lund för några år sedan:
– Om ni gör det ni tycker är roligt gör ni det bra. Satsa på det som du är bäst på. Och det är att vara dig själv. Tvinga er inte till någonting som kanske ger mer pengar och låt inte era föräldrar tvinga er till någonting. För då kommer ni bara att vara missnöjda under resten av livet.

Hans egna föräldrar hade inga invändningar mot hans intressen och yrkesval.
– Min pappa var domare. Från honom fick jag med mig en väldigt klar rättsuppfattning. Det har varit bra. I den här branschen utsätts man för många frestelser och då är det bra att kunna välja den smala vägen med ryggmärgen. Detta har jag också försökt lära mina medarbetare. Om man har gjort ett misstag ska man inte försöka dölja det – och samtidigt kan man lära sig av sina misstag.

Men så erinrar sig Sven Hagströmer något som Åhléns nye ägare, den libanesisk-svenske entreprenören Ayad Al Saffar, född i Beirut, svarade när han fick frågan vad han lärt av sina misstag: ”Ni svenskar är så lustiga. Jag lär mig inte av mina misstag. Jag lär mig av det jag gör bra. Mina misstag försöker jag glömma så fort som möjligt.” Han vände upp och ned på det hela. Det tyckte jag var ett befriande förhållningssätt.

Vida intressen och nyfikenhet präglar Sven Hagströmer. Han minns att han som ung var allra mest rädd för att nyfikenheten skulle försvinna.
– Vi var tre pojkar i familjen. Våra föräldrar skickade ut oss i Europa på somrarna för att vi skulle lära oss franska, tyska och engelska. Jag bodde två somrar i en familj i Genève för att lära mig franska. Där träffade jag en massa rika ungdomar från Beirut, 15-20 år gamla och blasé. De tyckte att de sett och hört allt. Jag tyckte att det var förfärligt. Att man kunde bli sån i så unga år. Men gudskelov, min nyfikenhet finns kvar. Intakt.

Sven Hagströmer inledde sitt entreprenörskap med att köpa sin första aktie (Astra) som tolvåring. Han fortsatte under skoltiden med att bygga stereoförstärkare och han noterar stolt att han byggde exakt likadana anläggningar som Steve Jobs (en idol) byggde i sin ungdom i Kalifornien.
Med sin firma Sven Hagströmer Radio & Sport försörjde han sig under studietiden på att sälja ljudanläggningar. Han träffar fortfarande folk som använder anläggningar han sålde då, säger han stolt.

Efter tio år som portföljförvaltare på Gränges och Investor startade han 1981 Sven Hagströmer Fondkommission AB. Nio år senare bildade han tillsammans med sin kompanjon Mats Qviberg affärsbanken Hagströmer & Qviberg som senare blev HQ Bank.
1994 lade Sven grunden till Avanza, som i dag är guldkalven i Creades, det investmentbolag som blev Hagströmers i samband med skilsmässan från Mats Qviberg 2011, som han uttrycker saken.
Han berättar ofta och gärna om hur Avanza kom till.
– Avanza föddes med nätet. Jag fick mitt första mejlkonto 1994. Jag var vaken i 36 timmar. Jag är inte religiös men det där var som att bli frälst. Vilka industrier kommer att kunna dra nytta av det här, tänkte jag. Två uppenbara. Porr och finans. För mig var valet väldigt enkelt.

Nätet gjorde att aktiesparare, med Sven Hagströmers ord, kunde slippa en bankkamrer som kanske inte alltid har kundens bästa för ögonen. Idén med Avanza var inte att i första hand ge kunderna råd utan information de behöver för att fatta beslut. Konceptet fungerade. Avanza har nu över två miljoner medlemmar och anses år efter år vara sparbolaget med de mest nöjda kunderna.

Har du något råd att ge till den senior som vill göra sin framtid så bra som möjligt?
Sven Hagströmers svar överraskar inte: Man bör odla de intressen man inte haft tid för tidigare. Man ska ha så roligt man kan alltså.
– Men samtidigt kan man ju ägna sin pension en tanke och se vad man kan göra med den, tillägger han och ger några handfasta råd till den som till exempel vill satsa på aktier:
Gå på det du själv som konsument tycker är bra och fungerar. Kolla vad den som nyss blivit chef för det företag du är intresserad av har lyckats med tidigare. När det gäller företag som vänder sig till konsumenter är det ju dessa som bestämmer över börsen. Inte analytikerna som sitter med matematiska kalkyler och sånt. Om man inte är särskilt road av börsen bör man ha en stor andel fonder, helst indexfonder.

Nu är Sven Hagströmer förmögen så det räcker. Han kan låta sig drivas mer av nyfikenhet än av pengar, brukar han säga. Och av sin vilja att förbättra världen, kan man tillägga.
Vi talar om hans engagemang i till exempel Berättarministeriet och Järvaveckan och att han varit mentor i Tensta gymnasium. Han minns ett föredrag han höll i Hem och Skola-regi i denna invandrartäta skola.
– Alla lärare var där och väldigt många elever, men få föräldrar. ”Var är era föräldrar?” frågade jag. Är de sjuka, jobbar de, skäms ni för dem?” Jag riktade mig direkt till en tjej från Somalia. Dina föräldrar har flyttat från Somalia nästan ända upp till Nordpolen för att du ska få ett bättre liv. Era föräldrar är hjältar. När ni kommer hem i kväll ska ni krama om era föräldrar och tacka dem för vad de gör för er. Då blev det nästan en hallelujastämning i salen. Det var så häftigt, en av de starkaste upplevelser jag varit med om …

Röster om Sven Hagströmer

Dilsa Demirbag Sten, generalsekreterare Berättarministeriet:
Sven är en hängiven familjefar, make och lojal vän. Han är också i alla bemärkelse en renässansmänniska. Hans nyfikenhet river ned alla typer av potentiella barriärer – ålder, tid och ämnesfält. Sven drivs mot friktion och vill vara där nytt händer oavsett det är investeringar, ideologiska idéer eller forskning. Även om hans hjärta bultar lite extra för naturvetenskapen, specifikt fysik, och utsatta barn. Jag känner mig lyckligt lottad som har Sven som vän. I honom har man en sparringpartner, konstruktiv kritiker och framför allt någon som stöttar när det blåser hårt.

Gustaf Unger, vd Avanza:
Sven är en energirik och nyfiken person. Jag har lite svårt att förstå att han överträtt gängse pensionsålder. Han kommer med spännande idéer och tankar, inte sällan dagligen. Som ny vd är det centralt att känna stöd från sin ordförande och här gör Sven ett strålande jobb och ger ibland förtjänta och ibland mindre förtjänta klappar på min axel. Även de mindre förtjänta klapparna gör faktiskt nytta. Det mest naturliga epitetet på Sven torde vara entreprenör men han är mer mångfacetterad än så med stort intresse för samhällsutveckling, historia och kultur. Ett samtal med Sven är aldrig tråkigt.

Ingrid Svensson, tidigare förste bibliotekarie vid Kungliga biblioteket och redaktör för tidskriften Biblis:
Boksamlaren och -kännaren Sven Hagströmers kunskap, nyfikenhet och generositet har vid upprepade tillfällen inneburit synnerligen omfattande stöd och aktivt engagemang för Kungliga biblioteket. Han tog 2007 initiativ till den framgångsrika KB-utställningen ”Linnés nätverk”, där även verk ur hans egen enastående Linnésamling visades. Sven vill att hans böcker ska användas och komma forskningen till del, han vill tillgängliggöra kulturarvet. Det är en glädje att få samarbeta med Sven, en utforskande och ödmjuk person.

Text: Kurt Mälarstedt

Samtidigt har brottsvinsterna minskat kraftigt – till och med oktober i år har svenska bankkunder blivit av med 352 miljoner kronor i vishingbedrägerier, en minskning med 42 procent jämfört med samma period i fjol.

Siffrorna ligger i linje med Finansinspektionens senaste sammanställning som Senioren nyligen rapporterade om.

De visar att under det första halvåret 2024 uppgick det sammanlagda beloppet till följd av bedrägerier via betaltjänster till 1 014 miljoner kronor. En minskning från en mycket hög nivå från andra halvåret 2023 då motsvarande belopp var 1 124 miljoner kronor.

Det är framför allt vid bedrägerier där betaltjänstanvändaren manipulerats till att utföra en transaktion som beloppen har minskat, enligt Finansinspektionens rapport – från 764 miljoner kronor det andra halvåret 2023 till 609 miljoner kronor första halvåret 2024.

Två vägar

– Uppgången av brotten har planat ut, hävdar Hans Lindberg, vd på Bankföreningen, i en kommentar till DN.

– Vi har jobbat längs två olika vägar: Dels med att föreslå regeringen och olika myndigheter åtgärder för att ändra systemet som helhet. Dels med ett åtgärdspaket från bankerna som rullades ut i våras, berättar han.

Bankerna har även börjat lägga in kontroller. Från början var de sju största bankerna med i arbetet men snart kommer 23 mindre banker att följa samma rutiner. På så sätt blir det heltäckande, enligt Hans Lindberg.

– Om du aldrig brukar göra transaktioner på 10 000 kronor så slår ett filter till och du är tvungen att prata med telefonbanken. Många blir irriterade, men det är för att skydda kunden.

Analys behövs

Polisen kommer nu att analysera de nya siffrorna och trenderna tillsammans med bankerna, för att få en klarare bild av vilka åtgärder som har haft störst effekt.

I nya rapporten ”Respektavståndet 2024 – Lönar det sig för pensionen att ha jobbat ett helt yrkesliv?” pekar bolaget ut olika politiska beslut som har orsakat att den så kallade livsinkomstprincipen har urholkats.

”Sedan 2021 har en rad förändringar av pensionssystemet trätt i kraft. Det politiska beslut som har haft störst inverkan på det så kallade respektavståndet är förstärkningen av garantipensionen, som är en del av grundskyddet i det allmänna pensionssystemet”, skriver Skandia i rapporten.

Värre med inflation

– Effekten av riksdagsbesluten kopplat till respektavståndet förstärktes när vi fick en period av hög inflation som höjde grundskyddet väsentligt mer än de inkomstrelaterade pensionerna, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

Enligt rapporten har alltså skillnaden mellan de som arbetat lång tid och de som arbetat kortare eller inte alls minskat avsevärt.

Det utmanar pensionssystemets viktigaste grundprincip om att pensionen ska baseras på inkomster från hela arbetslivet, menar Mattias Munter.

Grundprincipen

– Våra politiker står inför en stor utmaning om grundprincipen ska värnas. Idag är skillnaden för en del grupper helt utraderad om man tittar enbart på den allmänna pensionen.

– I princip är det tjänstepensionerna som säkerställer att respektavståndet upprätthålls idag, säger Mattias Munter.

Varför är då respektavståndet så viktigt?

– Drivkraften för arbete är avgörande, inte bara för att bygga sin egen framtida pension utan även för dagens pensionärer vars inkomstgrundade pensioner höjs i takt med den allmänna inkomstutvecklingen, säger Mattias Munter.

– Om drivkraften till arbete förloras utmanas hela pensionssystemet.

Allvarligt problem

SPF Seniorerna har genom åren i olika sammanhang lyft problemet med hur respektavståndet urholkas. Senast i rapporten ”Ett fristående pensionssystem – på lösa grunder?”

– Det är positivt att Skandia också gör det, eftersom det är ett allvarligt problem för pensionssystemet, säger Anna Eriksson, sakkunnig i pensionsfrågor på SPF Seniorerna.

Tjänstepensionerna

Hon håller med om Skandiarapportens slutsats att det i princip är ”tjänstepensionerna som säkerställer att respektavståndet upprätthålls idag.”

– Vi har kommit fram till att det bara är den fjärdedel med högst inkomster – idag och imorgon – som kan räkna med att arbete har lönat sig för pensionen, och detta beror på deras goda tjänstepension, säger Anna Eriksson.

– Allmän pension klarar inte av att skapa ett respektavstånd för i princip någon.

Ett exempel

Rapporten visar bland annat att respektavståndet minskar med uppemot 1 350 kronor i månaden för blivande pensionärer som jobbat hela sitt liv, jämfört med den som jobbat lite eller inte alls.
Beräkningar i rapporten görs för individer som under 2024 är 62, 52, respektive 42 år gamla.

För varje generation räknas respektavståndet fram för kommunalt anställda, regionalt anställda, privatanställda arbetare samt högavlönade privata tjänstemän.

Dölj faktaruta

Podden görs av Seniorens webbredaktör Jonas Nordling.

Seniorens podd finns i de flesta spelare, som Podcaster och Spotify. Men du kan även lyssna direkt här:

– Men jag är förstås inte så smidig som jag var tidigare, hävdar hon. En äldre kropp måste man ta hand om. Har jag inte yogat en dag märker jag det dagen därpå. Man stelnar till fort, man måste stretcha och röra på sig lite hela tiden.
För ungefär 20 år sedan började hon träna yoga. Hon läste en liten notis i tidningen om kundalin-yoga och ville prova. I dag heter kursen medicinsk yoga.
– Det var Göran Boll som ledde kursen och han förklarade hur varje rörelse påverkade kroppen och varför. Det kändes så naturligt från första början. Och man får ett starkt immunförsvar. Jag har inte varit förkyld sedan jag började.

Mjukare i kroppen blir man också, hävdar Maret, vilket gör att man ändrar sitt rörelsemönster instinktivt.
– Om jag ska ta upp något från golvet står jag med raka ben och böjer överkroppen framåt för att få till lite stretch i baksidan av låren.
Hon visar hur hon gör, böjer sig framåt med ben raka som spiror. Smidig som en katt, så gott som.
– Nja, det är jag inte. Inte längre. Men yogan gör definitivt att man blir mer elastisk. Men det är färskvara, hoppar jag över en dag är jag stelare nästa.

Varje morgon går hon upp och gör ett kortare yogaprogram i vardagsrummet. Ibland tjugo minuter, ibland bara tio. Det beror på hur hon känner sig.
– Göran säger alltid att två minuter är bättre än ingenting. En gång i veckan är jag med på hans yogapass på 75 minuter. Det är så skönt. Man kopplar ifrån vardagen när man yogar. Man går in i sig själv och det är bra både för kropp och själ.
– På passet är det en fullständig genomgång av kroppen och det är så skönt. När jag går hem därifrån har jag märkt att jag går med lite längre steg, lite fnissigt på något vis.
Yogarörelser ska göras långsamt så att man hinner känna exakt vad som händer i kroppen, berättar Maret.
– Jag har lärt mig så mycket om människokroppen tack vare yogan. Det har varit en riktig ögonöppnare för mig. När det går långsamt känner du vad som händer i musklerna. Det ger dig en kännedom om din egen kropp. Man ska absolut inte göra rörelserna snabbt eller ryckigt, då kan man få bristningar i musklerna.

Alla kan yoga, menar Maret.
– Även om man är orörlig och sitter i rullstol kan man kanske lyfta på armen eller foten långsamt och metodiskt. Eller vrida huvudet. Man gör de rörelser man kan och gör man dem regelbundet, helst varje dag, kommer man att märka att det går bättre och bättre.

Bara att sitta på knä med armarna rakt över huvudet, tätt intill öronen och försöka hålla dem så i några minuter är riktigt jobbigt.
– Och muskelstärkande! Det är tack vare yogan jag fungerar så bra fortfarande. Det är jag övertygad om. Jag tycker att alla borde yoga. Det behövs bara en liten stund varje dag. Så får man vara frisk längre och må så mycket bättre.

Fem övningar Maret gör på morgonen:

Mirakelböj

• Stå med raka ben, benen lätt isär för balansens skull. Sträck armarna uppåt och sedan bakåt över huvudet. Följ med blicken, så att du böjer även ryggraden bakåt. Ryggraden mjukas upp.

Vrid överkroppen

• Sitt i skräddarställning på matta (eller sitt på en stol om du inte kan sitta så). Blunda och placera händerna på axlarna med fingrarna framåt. Överarmarna ska vara parallella med golvet, i axelhöjd. Andas in medan du vrider överkroppen åt höger, andas ut åt vänster. Långsamma, djupa andetag. Låt huvudet följa med passivt. Bra för hela överkroppen, mjukar upp och stärker andningssystemet.

Andning

• Sitt på knä (eller på en stol) med armarna rakt uppåt, tätt intill öronen. Knäpp händerna. Sträck pekfingrarna rakt uppåt. Vänster lillfinger ska vara längst ned för kvinnor, höger för män. Andas in och säg ”Sat!” Andas ut och säg ”Nam!” (Det betyder ”Jag är” på sanskrit). Börja med två minuter. Så småningom kan du öka när du orkar lite längre. Man kan göra det så länge det känns bra.

Katt och ko

• Stå på alla fyra med knäna under höfterna och armarna axelbrett isär. Låt tårna mötas. Svanka med ryggen och titta uppåt (kon). Krumma med ryggen uppåt och dra ner huvudet mellan armarna (katten). Andas in genom näsan som ko, ut genom näsan som katt. Håll armarna raka under hela övningen.

Vila

• Avsluta med vila. Ligg alldeles stilla, utsträckt på rygg med armarna längs sidorna och handflatorna nedåt. Slappna av i hela kroppen, känn att du sjunker ner i underlaget. Andas med magen, djupa och långa andetag in och ut genom näsan. 5–10 minuter.

Samarbetet mellan de båda myndigheterna fördjupades under 2023.

Pensionsmyndigheten har därefter hållit informationsgenomgångar med cirka 1 300 medarbetare hos Kronofogden.

Syftet har varit att Kronofogdens medarbetare ska känna till på vilka grunder Pensionsmyndighetens förmåner beräknas.

Det innebär i sin tur att medarbetare på Kronofogden kan förse Pensionsmyndigheten med värdefulla underrättelser om exempelvis bostadstillägg.

Olika underrättelser

– Samarbetet med Pensionsmyndigheten har gett bra resultat och är ett bra exempel på hur vi blir effektivare när vi jobbar tillsammans, säger Fredrik Rosengren, rikskronofogde på Kronofogden i ett pressmeddelande.

De underrättelser som Kronofogden skickar till Pensionsmyndigheten kan vara av olika karaktär.
• Det kan handla om att medarbetare från Kronofogden träffar en person som har ansökt och fått bostadstillägg baserat på ensamboende, men där det visar sig bo flera personer i bostaden.
• Ett annat exempel är om Kronofogden upptäcker tillgångar som inte funnits med i en ansökan om bostadstillägg.
• Det kan också vara en person som inte längre bor på den adress som personen har sökt bostadstillägg för.

De hittills stoppade utbetalningarna på 24 miljoner härrör från drygt 100 ärenden, vilket är betydligt fler än föregående år.

Boendesituationen är helt central för bostadstillägg och garantipension.

– Det är ganska stora belopp och här ser vi förstås också fortsatt betydande potential, säger Pensionsmyndighetens generaldirektör Anna Pettersson Westerberg till TT.

Måste samarbeta

Pensionsmyndigheten har själva inte möjlighet att göra den här typen av kontroller, eftersom man inte har tillgång till fältarbetare, menar Anna Pettersson Westerberg.

– För att vi ska vara framgångsrika i vårt kontrollarbete behöver vi söka samarbeten på många fronter, säger hon och nämner även andra samarbeten med Polisen, Försäkringskassan och Skatteverket.

Viktigt anmäla

Alla som får felaktiga utbetalningar behöver förstås inte vara ute i kriminella avsikter.

Den som får ändrade förutsättningar för sin pension eller bidrag kopplade till pensionen är skyldig att själva anmäla detta, poängterar myndigheten.

Stora krav på återbetalning

Samtliga återkrav från allmän pension, bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och efterlevandepension:
Belopp, totala återkrav
2021: 110 miljoner kronor
2022: 145 miljoner kronor
2023: 179 miljoner kronor
Antal återkrav totalt
2021: 3 682
2022: 4 603
2023: 5 103

Av återkraven ovan finns det vissa där Pensionsmyndigheten misstänker bedrägeri och då startar en kontrollutredning.
Antal startade kontrollutredningar:
2021: 1 088
2022: 1 372
2023: 1 546
2024 till och med oktober: cirka 1 800

Kontrollutredningarna kan sedan leda till polisanmälan.
Antal polisanmälningar:
2021: 116
2022: 139
2023: 175
2024: 246 till och med oktober

Källa: Pensionsmyndigheten

Dölj faktaruta

– Informationsbrevet skickas ut till cirka 23 000 pensionärer, varav cirka 18 000 är bosatta här i Sverige, säger Pensionsmyndighetens pressekreterare Johan Andersson.

Den finländska folkpensionen motsvarar den svenska garantipensionen.

Grundskyddet ges till den som inte får så kallad arbetspension, eller om arbetspensionen är låg.

Kolla bostadstillägget

Rådet till alla pensionärer i Sverige med finska rötter är att undersöka om de nu får rätt till bostadstillägg.

Personer som redan får bostadstillägg bör anmäla sin nya lägre inkomst till Pensionsmyndigheten.

”Mot EU-rätten”

Finska Pensionärernas Riksförbund i Sverige har till Senioren uttryckt stark kritik mot förändringen.

Man anser att beslutet strider mot EU-rätt och mot tidigare gjorda nordiska avtal.

Det ska råda fri rörlighet inom EU, men sådana här beslut snarare stryper den, menar man.

Sparar pengar

Talespersoner för den finska regeringen å sin sida hänvisar bland annat till en ansträngd statsbudget. Den finska regeringen kommer att spara 38 miljoner euro på åtgärden.

Man pekar också på att den svenska regeringen redan har gjort samma sak då den 2023 stoppade utbetalning av garantipensioner till utomlands boende pensionärer.

I filmen Den sista resan av Filip Hammar och Fredrik Wikingsson får man lära känna Filips pappa Lars. Han har arbetat som språklärare och varit omtyckt av sina elever. Ett yrkesliv där strålkastarna riktas mot hans kateder och som han frodats i. När han går i pension både steppar han och ser ljust på den tredje åldern. Men han hittar inga nya strålkastare i livet och i stället faller han in i en håglöshet.
– Vi skulle ha så mysigt när han blev pensionär men nu sitter han bara där, säger hans fru Tiina.

George Pavlidis är beteendevetare och har doktorerat i socialgerontologi. Nu jobbar han med äldreforskning på Linköpings universitet. Han har också en bakgrund som basketproffs under 13 år i Grekland, Spanien och Tyskland.
– När jag slutade spela ställdes en fråga till mig. Vilken identitet skulle jag ha efter karriären som basketproffs? Det är ungefär samma känsla som många pensionärer ställs inför. Vem är jag nu när jag inte är mitt yrke längre? Det här händer många idrottsmän när deras karriär tar slut. Forskningen visar att många idrottsmän känner att de hamnar i ett ingenmansland.

Ofta pratas det om vikten av att vara aktiv som pensionär. George Pavlidis vill bredda den diskussionen.
– Det är förstås bra för din hälsa att träna och vara aktiv. Det finns klara samband mellan rörelse och mental hälsa. Men man ska inte känna sig tvungen att vara socialt aktiv. Det beror ju också på vem du varit tidigare i ditt liv. Jag tror att många som pratar om aktivitet egentligen tänker mest på den sociala inkluderingen som det innebär, säger George Pavlidis.

Han har bara gott att säga kring att göra en ny karriär i en annan bransch än den man jobbat i.
– Det är väldigt positivt att byta karriär efter sin pension. Ofta tar man då jobb som är flexibla. Däremot är det negativt om man är tvungen att arbeta för att få ihop sin ekonomi. Det är vanligt till exempel i USA, ett land som inte har samma sociala skyddsnät som här.

George Pavlidis har två råd till den som vill hoppa tillbaka in i arbetslivet.
– Var inte rädd att experimentera. Det är okej att testa om du vill jobba eller inte. Var medveten om att din motivation kan ändras på två, tre år. Glöm inte att nu har du chansen att ta upp en profession som du kanske haft en dröm om tidigare. Av olika skäl kanske det inte varit möjligt förrän nu. Testa!

Badvärden

Det är ett trevligt och socialt jobb

Håkan Nilsson har varit SO-lärare på högstadiet i mer än 30 år. Nu har han som 66-åring bytt lokaler på sitt skolområde och jobbar vissa kvällar som badvärd i simhallen. Han uppskattar att ha några schemabundna tider i sitt liv för att få struktur. Dessutom säger chefen att antalet besökande har ökat sedan hösten 2023. Mycket tack vare Håkan och hans seniora kollegor. En vanlig vecka jobbar han två pass om vardera tre och en halv timma.

– Jag hade sagt att jag kunde ställa upp om de behövde hjälp, men det fick inte vara för mycket. Vi är tre badvärdar och vi har möjlighet att byta sinsemellan. Jag är rookien bland dem, jag är yngst, säger han och fortsätter:
– Tidigare var det mest tonåringar som var badvärdar. Ofta fungerade det väl, men det hände också att de försov sig eller att de inte kom alls. Det kunde stå irriterade badgäster som inte kom in vid entrén. En del hade dessutom åkt ganska långt. I det läget valde chefen i stället att satsa på tre pensionärer.

– Jag var färdig med att arbeta som lärare, det måste jag säga. Det var inte samma jobb som när jag började. Nu behöver jag inte rätta eller förbereda lektioner, det räcker att jag kommer en kvart före badgästerna och låser upp.
– Det är trevligt jobb, socialt med många besökande i samma ålder som jag. Hemma är det jag och hunden. Jag tjänar mellan två och tre tusen kronor i månaden. Det ska jag köpa bensin för så att jag kan åka motorcykel i sommar.

Studiecirkelledaren

Jag träffar människor från alla möjliga länder

Margareta Eriksson Greve är utbildad socionom men sadlade om och blev lokförare. Efter många år på SJ kunde hon gå i pension vid 63 år. Därefter har hennes fritid varit fylld med olika uppdrag.

Hon har varit medlem i olika styrelser, god man och värd på Friskis & Svettis. Numera är hon mest aktiv som ledare för olika studiecirklar. Ofta handlar det om att hjälpa nyanlända i Sverige med språket.

– Egentligen började det med att jag var god man. Med det halkade jag in på läxhjälp via ABF åt ensamkommande flyktingbarn 2015. Sedan har jag fortsatt som volontär med läxhjälp och blivit mer och mer involverad i ett integrationsprojekt. Jag har också fått en cirkelledarutbildning av ABF.
– När uppdraget som god man upphörde fanns det en pojke jag tyckte mycket om och som var ganska vilsen. Han fick bo hos mig i ett och ett halvt år i stället för att bo i asylboende.
– Det är variationen med läxhjälp och studiecirklar för vuxna som är rolig. Jag träffar människor från alla möjliga länder och får lära om deras kulturer, det ger mycket tillbaka. De vuxna bor ofta i stadsdelar där de aldrig träffar några svenskar.
– Jobbet känns meningsfullt och ger mig rutiner. Ett visst schema vill jag ha, men också möjligheten att kunna ta ledigt och göra annat om jag vill.

Nämndemannen

Jag har något slags rättspatos i grunden

Esa Mikkonen är 68 år och har jobbat som polis i hela sitt yrkesliv. Han har haft ett antal olika tjänster under sina 40 år, bland annat utlandstjänstgöringar. Han är nu inne på sin andra period som nämndeman i Norrköpings tingsrätt.
– Som polis har jag fått vittna i tingsrätten ett antal gånger. Då väcktes något; att det skulle vara kul att sitta som nämndeman. Det gick inte då, rollerna anses för nära varandra. När jag blev pensionär anmälde jag mig till Moderaterna, säger han och fortsätter:
– Ordningen är att partierna nominerar nämndemän. Jag valde ett hyfsat stort parti då tillsättningen utgår från antalet mandat i kommunfullmäktige. Väl i domstolen kan du inte utöva någon partipolitik. Vi nämndemän pratar aldrig utifrån våra partier. I princip kan det sitta tre moderater som nämndemän vid en rättegång. Däremot tittar domstolen mycket på könsfördelningen, den ska vara jämn.
– Det man får ut är främst en tillfredsställelse att få vara med och döma. Jag har en röst precis som juristdomaren och är en del av samhällets funktion att allmänheten ska ha insyn i våra domstolar. Jag har också något slags rättspatos i grunden. Jag ser det också som en uppföljning av mitt tidigare yrke.
– Det finns en flexibilitet med uppdraget. Ibland händer det att domstolen ringer på morgonen vid sjukdomsfall. Har jag något annat inbokat tackar jag nej. Vi har ett grundschema med relativt få rättegångar men sen har jag anmält att jag kan ställa upp på kort varsel.
– Inkomsterna blir som en liten påspädning. Jag kommer bara att sitta den här mandatperioden ut. Moderaterna i min kommun har en begränsning till två perioder.

Värdinnan på minnesstunder

Jag uppskattar att känna mig behövd

Ulla Karlsson har jobbat hela sin karriär inom kommunal förvaltning som löneassistent. Pandemin gjorde att hon sa upp sig vid 63 för att gå i pension. Men redan efter en ledig sommar var hon igång med nya uppdrag. Ett har varit att jobba som värdinna på en cateringfirma när de arrangerar minnesstunder i samband med begravningar.
– Efter pensionen hade jag en ledig sommar och tänkte sen ta dagen som den kom. Min plan var att vi skulle hjälpa barn och barnbarn. Jag tänkte också att vi skulle ut och resa. Men när hösten kom började det att krypa i kroppen. Först fick jag jobb genom Veteranpoolen, sen var jag här på cateringfirman under en julfest och fick frågan om jag hade lust att börja extrajobba. Nu har jag gjort det i ett och ett halvt år. Jag är väldigt social av mig och känner att jag gör något som andra uppskattar. Det jag uppskattar mest är att jag känner mig behövd.
– Jag vill gärna ha en eller två dagar uppbokade i veckan. Att fortsätta med mitt gamla jobb var inget alternativ. Efter 43 år i kommunen kände jag att det fick räcka. Jag fick heller ingen uppskattning av mina chefer. Jag har inte ångrat mig en minut. Nu har jag kunnat sluta med blodtrycksmedicinen. Min dotter säger till mig att ”Mamma, du mår bättre nu än någonsin, eller hur?”

Text: Jörgen Cardell

– Det är bekymmersamt att det sammanlagda bedrägeribeloppet ligger kvar på en så hög nivå och att antalet bedrägerier dessutom ökar, kommenterar Malin Alpen, chef för verksamhetsområdet Betalningar på FI i ett pressmeddelande.

– Arbetet med att skydda konsumenterna och stoppa flödet av pengar till kriminella bör vara en prioriterad fråga för företagen. För konsumenter är det alltjämt viktigt att vara vaksam.

Under det första halvåret 2024 uppgick det sammanlagda beloppet till följd av bedrägerier via betaltjänster till 1 014 miljoner kronor.

Detta innebär en minskning från andra halvåret 2023 då motsvarande belopp var 1 124 miljoner kronor.

Lägre belopp

Det är framför allt vid bedrägerier där betaltjänstanvändaren manipulerats till att utföra en transaktion som beloppen har minskat, från 764 miljoner kronor det andra halvåret 2023 till 609 miljoner kronor första halvåret 2024.

Samtidigt var antalet bedrägliga transaktioner fler än tidigare. Under det första halvåret i år var antalet 140 039, jämfört med 138 640 för föregående halvår.

Bedrägerier där betalningsorder genomförts av bedragare har också minskat, från 340 miljoner kronor till 298 miljoner kronor.

Statistiken visar bedrägerier som skett via kontoöverföringar, kortbaserade transaktioner, kontantuttag med kort, e-pengatransaktioner och autogirering.

Hur ska man förstå att antalet bedrägerier ökar men den totala brottsvinsten minskar?

– Det betyder att det har skett fler bedrägerier men till mindre belopp i transaktionerna. Vi kan särskilt se att bedrägerier som genomförs genom social manipulation har minskat något under perioden, säger Mithra Sundberg, avdelningschef på Finansinspektionen till Senioren.

Följer bankerna

Mithra Sundberg tillägger att problemet med bedrägerier är en fråga som ”står högt upp på Finansinspektionens dagordning”.

– För att ytterligare sätta ljus på problemet och för att följa huruvida bankernas förebyggande arbete ger resultat gör vi nu den här statistiken allmän. Vi har löpande dialog med bankerna för att följa vilka åtgärder de vidtar för att förebygga detta problem som drabbar många konsumenter.

Två ord

Bedrägliga transaktioner
Bedrägliga transaktioner – det vanligaste upplägget är köp som genomförs på nätet med stulna kortuppgifter.
Källa: Svensk Handel

Social manipulation
Den allra vanligaste typen av social manipulation är att utge sig vara från en myndighet eller bank, och på så sätt utnyttja sin ställning som en auktoritet för att få personer att lämna ifrån sig viktig information eller privata uppgifter. Detta kallas mer specifikt för ett befogenhetsbedrägeri.
Källa: Säkerhetskollen

Dölj faktaruta

Kvinnor löper störst risk att utsättas för våld i nära relationer, men även män kan drabbas. Våldet kan förvärras av isolering, sjukdom eller beroendeförhållanden, vilket gör det särskilt viktigt att synliggöra och bryta våldet i äldres liv. Många våldsutsatta äldre känner skam eller rädsla för att berätta, särskilt om de är beroende av sin förövare för omsorg eller ekonomi.

Genom att våga se, fråga och agera kan vi bidra till ett samhälle där även äldre känner sig trygga och respekterade.

Region Jönköpings län arbetar aktivt för att förebygga och bekämpa våld i nära relationer på flera nivåer. Inom hälso- och sjukvården erbjuds utbildningar som ”Ställa frågan om våld” och särskilda resursteam finns för att stödja både våldsutsatta och medarbetare inom hälso- och sjukvården i mötet med våldssituationer. Vårdcentraler och socialtjänst är nyckelaktörer i arbetet med att fånga upp våldsutsatta äldre och erbjuda stöd. Utöver detta har Region Jönköpings län implementerat våldspreventiva metoder och utbildningsprogram som syftar till att öka medarbetarnas kompetens och förmåga att agera i situationer där våld förekommer.

”En vecka fri från våld” påminner oss om att våld aldrig är ett privat problem – det är ett samhällsproblem som vi måste bekämpa tillsammans. Genom att våga se, fråga och agera kan vi bidra till ett samhälle där även äldre känner sig trygga och respekterade.

Rachel De Basso (S), Regionstyrelsens ordförande Jönköpings län

Desiré Törnqvist (S), Regionfullmäktiges ordförande Jönköpings län

Det var några av Daniel Gustavssons huvudargument när han överlämnade sitt betänkande till justitieminister Gunnar Strömmer (M) på onsdagseftermiddagen (20/11).

– Dessutom riskerar det långsiktiga förtroendet för den särskilda regleringen av tryck- och yttrandefriheten att urholkas.

Se över grundlagen

Daniel Gustavssons betänkande ”Personuppgifter och mediegrundlagarna” kommer från utredningen om ett förstärkt skydd för personuppgifter på tryck- och yttrandefrihetsområdet.

Utredningen har haft i uppdrag att se över grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser och för söktjänster som offentliggör personuppgifter om adress, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden.

– Syftet med uppdraget har varit att stärka skyddet för den personliga integriteten när personuppgifter offentliggörs i sådana söktjänster, sa Gunnar Strömmer som nu kommer att skicka utredningen på remiss.

Lång väntan

Gunnar Strömmer betonade också betydelsen av att invänta besked från Europadomstolen, som kan komma att klarlägga om EUs dataskyddsreglering övertrumfar svensk grundlag.

– Det beskedet kan komma till våren, och innan dess kommer regeringen inte att sätta ned foten i hur man bäst går framåt med den komplicerade fråga vi har att göra med, nämligen att väga legitima men motstående intressen mot varandra.

Göra undantag

Daniel Gustavssons betänkande går förenklat ut på att politiken bör ges möjlighet att göra undantag från dagens lagskydd, så att det ska bli svårare eller omöjligt att söka exempelvis vissa personuppgifter på nätet, något som kriminella gäng och bedragare har som metod för att kartlägga och komma åt sina brottsoffer.

Men att förslaget innebär att det införs ett generellt undantag i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen väcker exempelvis Journalistförbundets kritik.

Stort ingrepp

– Det handlar om ett stort ingrepp i grundlagarna. De tidigare utredningarna på området har försökt reglera frågan genom så små ingrep som möjligt i grundlagen. Nu har utredaren tagit fram yxan och kapat bort en rejäl bit av grundlagsskyddet, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert i ett pressmeddelande.

– Det är viktigt att vi inte får en reglering som rycker undan mattan för journalistiska granskningar av till exempel korruption och organiserad brottslighet. Att journalister kan använda söktjänster är i vissa fall en förutsättning för den typen av granskningar.

Riskabel väg

Undantaget innebär att söktjänster ska kunna förbjudas om ”offentliggörandet innebär särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet”. Vid den bedömningen ska personuppgifternas karaktär, omfattningen av offentliggörandet och syftet med offentliggörandet beaktas.

– Problemet med en så vid bestämmelse är att det blir för enkelt för lagstiftaren att begränsa yttrandefriheten genom vanlig lag, utan att det krävs grundlagsändring. Även om det parlamentariska läget just nu inte talar för att lagstiftaren skulle begränsa traditionella mediers möjlighet att publicera uppgifter öppnar det upp för det om Sverige skulle gå i en mer auktoritär riktning, säger Ulrika Hyllert.

Välkommet förslag

SPF Seniorerna ser det från en annan synvinkel. Förbundet välkomnar utredningens förslag eftersom det ”möjliggör begränsning av kriminellas sökningar” och att det är ett ”starkt och genomförbart lagförslag”.

– Jag välkomnar att utredaren föreslår att utöka undantaget för känsliga personuppgifter till att skydda alla typer av personuppgifter, säger förbundsordförande Eva Eriksson i en kommentar.

– Det är en rimligare avvägning mellan yttrandefriheten och den personliga integriteten än dagens situation då det är fritt fram för kriminella och deras intressen.

Dagligen utsätts seniorer för bedrägerier. I spåren följer personliga tragedier och besparingar töms, påminner Eva Eriksson.

– Söktjänster som offentliggör personuppgifter på internet används av kriminella för att kartlägga potentiella offer. SPF Seniorerna har därför länge påpekat problemet och arbetat för att begränsa spridningen av uppgifterna.

Tar avstånd från förslagen

En av utredningens experter, Per Hultengård, har valt att lämna ett så kallat särskilt yttrande till utredningen.

– Jag kan för egen del inte ställa mig bakom något av de alternativ som övervägts, men noterar, åter igen, en strävan att /…/ försöka tillse att inskränkningen i grundlagsskyddet inte blir större än vad som är nödvändigt.

Det är dock ett principiellt och utmanande vägval som görs om den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten nu på allvar ställs åt sidan till förmån för EU-rätten och integritetsskyddet, skriver Per Hultengård, som är jurist på Svenska Tidningsutgivareföreningen.

– Det är något som inger djupa betänkligheter.

Dölj faktaruta

Sjukhusläkaren har granskat av samtliga lex Maria-ärenden som inkom 2023 till IVO (Inspektionen för vård och omsorg), totalt 1 254.
237 ärenden berörde dödsfall och medicinskt sakkunnig slog fast att det fanns en koppling till vårdplatsbrist, resursbrist eller personalbrist i 100 fall. Det motsvarar 42 procent av dödsfallen. Dessutom framkom även att 341 fall med allvarliga vårdskador relaterade till vårdplatsbrist granskningen.

När Sjukhusläkaren gjorde en liknande genomgång 2016 var motsvarande siffra 25 procent när det gällde dödsfall kopplade till resursbrist.

Aase Wisten som är sakkunnig för SPF Seniorerna inom vård och omsorg tycker att siffrorna i den nya granskningen är chockerande.

– Det är fruktansvärt och skrämmande men inte helt oväntat. Bristen på vårdplatser är på många håll skriande och tyvärr ökande. Det är ingen brist på fysiska vårdplatser utan på personal, inte minst sjuksköterskor. 

Hon menar att det är dags att agera.

– Regionerna kämpar med att rekrytera och behålla sin personal som i många fall går till arbetsgivare som erbjuder bättre arbetsvillkor både vad gäller medbestämmande, schemaläggning, kompetensutveckling och löner. Samtidigt lever de kvar med en organisation och struktur som fungerade för 50 år sedan, men som det nu är hög tid att se över och förnya från grunden, säger hon och fortsätter:

– Vi måste göra allt för att bryta denna negativa trend med en ökning av vårdskador och dödsfall i slutenvården till följd av vårdplatsbrist, resursbrist eller personalbrist. Även om alla åldrar drabbas kommer den äldre gruppen att drabbas allra hårdast av denna negativa utveckling i slutenvården.