Jag är inte någon specialist på vaccinationer. Jag grundar helt och hållet mina tankar på de erfarenheter och kunskaper jag har som husläkare.
I dessa tider känns detta som en högst aktuell fråga som jag spontant hade tänkt belysa, men jag blev förekommen av ett läsarbrev som på ett personligt och insiktsfullt sätt beskrev erfarenheter kring denna fråga. Det de beskriver är tankar jag ofta stött på, framför allt inför de årliga vaccinationerna mot influensa. Jag har därför valt att publicera en kortare version av brevet, som underlag för hur jag själv ser på den här frågan.
”Hustrun och jag som är pensionärer tog i många år den gratis influensasprutan. Vi litade blint på att Folkhälsomyndigheten ville skydda oss och brydde oss aldrig om att kontrollera vaccinet, än mindre läsa på om eventuella biverkningar. Det borde vi ha gjort. För några år sedan hade vi i snabb takt tagit vaccinspruta mot influensa – gratis, mot lunginflammation – gratis, mot bältros – även den gratis. Sedan blev vi rejält sjuka. Hustrun fick en jätteinflammation i armen och tvingades till akuten två gånger eftersom febern rusade iväg, varvid penicillin och svår diarré följde. Själv fick jag årslång svår värk i muskler och leder vilket förmörkade min vardag. Vår semesterresa fick ställas in. Nu började vi läsa på i olika vaccinstudier – och blev förskräckta. Enligt FASS är vanliga biverkningar av influensavaccinet: huvudvärk, feber, frossa, sjukdomskänsla, trötthet, smärta, svullnad, led- och muskelvärk. Brittiska The Pharmaceutical Journal rapporterade 2015, då vi tog influensasprutan, att skyddet endast var 3,4 procent. Det hade svenska hälsomyndigheter förtigit. Alla initierade vet att det är nästan omöjligt att matcha vaccinet mot de cirkulerande influensa-stammarna, det måste tillverkas långt i förväg och under tiden hinner stammarna mutera på ett okontrollerbart sätt. Vi vill inte avråda någon från att ta sin influensaspruta. Långtifrån alla blir sjuka som vi. Var och en som sträcker fram armen gör sitt eget val. Men vi önskar uppriktigt att envar då vet något om innehållet och är bra påläst. Det har vi försökt bli.”
Eva och Christer Nilsson
Först och främst vill jag lyfta fram uppmaningen att man som patient bör skaffa sig information i alla frågor som berör egen sjukdom. Jag vill åter igen slå ett slag för Vårdguiden eller 1177 där det finns bra information, ofta med länkar till fler informationskällor.
Det andra är att vi som patienter alltid ska våga fråga om den behandling vi erbjuds eller utsätts för. Är den nödvändig, vilka fördelar och nackdelar innebär den? För det tredje upplever jag som »gammal husläkare« hur centralt det är att man har en husläkare man känner sig trygg med och vågar ställa frågor till.
När det gäller de besvär brevskrivarna drabbades av avstår jag från att kommentera det, då jag saknar hela deras sjukdomshistoria. Min enda kommentar är att man inte ska ta vaccin mot lunginflammation och bältros samtidigt.
Jag upplever att den tid jag har kvar är så dyrbar att jag helst inte vill tillbringa mer tid än nödvändigt i sängen.
När det gäller biverkningar är det viktigt att man före vaccination utesluter risk för överkänslighet mot något av de ämnen som ingår i vaccinet. Har man tidigare haft allvarliga reaktioner i samband med vaccination bör man också vara vaksam. När det gäller influensavaccin ska man inte vaccineras om man har svår allergi mot ägg (kan man äta ägg i form av sockerkaka går det dock bra). Man bör också rådgöra med läkare om man har en allvarlig immunbrist-sjukdom eller generellt nedsatt allmäntillstånd på grund av sjukdom.
Biverkningar kan se ut på många olika sätt, men de vanligaste är: övergående lokal ömhet, rodnad och svullnad vid injektionsstället. Andra inte helt ovanliga biverkningar är övergående feber, svettningar, muskel- och ledvärk samt trötthet och allmän sjukdomskänsla. Därutöver finns en mängd mer eller mindre sällsynta biverkningar som varierar något mellan de olika vaccinerna.
Skyddseffekten varierar också, kanske framför allt när det gäller influensavaccin. Som brevskrivarna påpekar ändrar sig influensavirus ofta, och man kan aldrig med hundra procents säkerhet veta om det aktuella vaccinet täcker alla för årstiden förekommande virus.
Men varje år under våren tar man fram de virusstammar som har störst sannolikhet att drabba befolkningen under kommande säsong. Effekten av influensavaccin är något sämre när vi blir äldre. Dessutom håller den bara i sig i 6-9 månader.
Ska vi då vaccinera oss? De flesta av oss äldre är så friska och har så gott allmäntillstånd att sannolikheten att vi ska dö eller drabbas av svåra komplikationer vid en influensa är liten.
Har vi däremot allvarliga underliggande lung- eller hjärtsjukdomar, eller andra sjukdomar som kraftigt påverkar allmäntillståndet, tillhör vi riskgrupper som kan bli svårt sjuka av såväl influensa som lunginflammation. Då bör vi överväga vaccination mot såväl influensa som lunginflammation, gärna i samråd med den behandlande läkaren.
Vaccin mot bältros och lunginflammation ges vid ett tillfälle som engångsdos. För influensavaccin gäller att dess virus ändras ständigt varför man tillsvidare rekommenderar att ta en spruta varje år om man vill ha ett visst skydd.
Själv har jag sedan pensioneringen tagit vaccin mot lunginflammation, samt varje år mot influensa. Detta med anledning av att jag inte har upplevt något besvär av dessa vacciner, samt att jag upplever att den tid jag har kvar är så dyrbar att jag helst inte vill tillbringa mer tid än nödvändigt i sängen.
Men tänk efter själv hur du vill göra. Skaffa dig kunskap. Om du är frisk och med gott allmäntillstånd är influensa inget överhängande dödshot, om än ett besvär.
