Om du är född 1957 och enbart har pension får du fortsätta att betala den högre skatten på pensionen även 2023. Det skriver Annika Creutzer i sin krönika som handlar om årskullen som hamnat i kläm när pensionsåldrarna höjs. Riksdagen kan justera lagen men det är bråttom. Läs mer nedan.
Den som är född 1957 har hamnat mitt i höjningen av ett antal pensionsåldrar, vilket lett till att Skatteverket måste göra en alldeles egen skattetabell bara för 57-orna.
I år har en 57-a på sin 65-årsdag fått rätt till garantipension, bostadstillägg och andra sociala förmåner som pensionär samt fått det nya inkomstpensionstillägget. Samtidigt har sjukersättning och a-kassa upphört. Vid årsskiftet höjs pensionsåldern till 66 år och det påverkar nästa årskull, 58-orna. De får garantipension och annat först 2024.
Så långt är åldershöjningarna enkla och klara. Tittar vi på skattesidan blir det värre. Hittills har skatterna förändrats hela det första inkomståret efter 65-årsdagen. Pensionärsskatter kan vi kalla det.
För 57-orna blir det så när det gäller det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre. Det blir alltså lite mer lönsamt att arbeta 2023. Då är 57-an i ”pensionsåldern”. De andra två skattelättnaderna är förhöjt grundavdrag, det avdrag som ökat på senare år för att jämna ut skatten mellan äldre och yngre, och sänkt arbetsgivaravgift (till en tredjedel) vid samma tidpunkt.
Och nu kommer vi till det märkliga och inkonsekventa. Dessa skattelättnader kommer inte 57-orna att få! Plötsligt ska övergångsreglerna göra att 57-orna räknas med när åldersgränser höjs och de får inte dessa pensionärsskatter, förrän året efter de fyllt 66 år, 2024. ”Pensionsåldern” höjs här i praktiken till 66 år för 57-orna. För många innebär det att de fortsätter betala tiotusentals kronor mer i skatt ytterligare ett år. Och för arbetsgivaren fortsätter 57-an att kosta lika mycket som en yngre anställd.
Den som enbart har pension får alltså fortsätta att betala den högre skatten på pensionen även 2023. Den som arbetar får lite bättre jobbskatteavdrag 2023 men får fortsätta att betala mer i inkomstskatt och kosta mer för arbetsgivaren fram till 2024.
Läs också: Pia får inte sina pengar för att hon är född 1957
Alla åldershöjningarna klubbades i riksdagen i maj i år. Det ger små möjligheter för en 57-a att anpassa sig inför 2023. Om diskrepansen i lagen är medveten eller omedveten vet jag inte men det förvånar mig att lagrådet låtit det gå igenom och att ingen remissinstans reagerat. Nu under hösten har dock allt fler insett det orimliga i att Skatteverket behöver göra en särskild tabell för 57-or.
Läs också: Kravet på nya regeringen: Ta bort orättvisan nu
Det går att agera i riksdagen före årsskiftet med justering av lagen men det är bråttom. Det går också att göra en ändring efter årsskiftet.
Skatteregler får ändras retroaktivt om det är till fördel för den beskattade. Det gjordes 2005 med arvskatten som togs bort den 17 december 2004 istället för 1 januari 2005 på grund av tsunamin.
Fotnot. SPF Seniorerna har reagerat mot hanteringen av 57-or och lämnat en skrivelse till Finansdepartementet och riksdagen.
Annika Creutzer är Seniorens ekonomiexpert och privatekonomisk journalist.
Månadens fråga
Jag är nybliven änka 90+ och vill gärna dela med mig till barn och barnbarn när jag fortfarande är i livet. För att få hjälp med ett gåvobrev gick jag till en jurist. Juristen övertygade mig om att det jag skulle ha var en framtidsfullmakt. Det ersätter numera gåvobrevet var det besked jag fick. Stämmer det?
/Undrande
Annika svarar: Absolut inte! Framtidsfullmaktens syfte är att någon utsedd person ska kunna ta hand om ekonomin och annat i det fall fullmaktsgivaren inte har förmåga att göra det själv på grund av demens eller liknande. Gåvobrevet är ett avtal om att en person får en gåva av en annan person, en överlåtelse av ägande.
Jag tycker att alla kan behöva en framtidsfullmakt. Även en ung person kan råka ut för en trafikolycka med allvarliga hjärnskador. Att hjälpa dig med en framtidsfullmakt var alltså inte fel.
Men du skulle givetvis också fått hjälp med olika gåvobrev anpassat för dig och mottagarna. Där kan bland annat anges om en gåva ska vara enskild egendom och om den ska räknas som ett förskott på arv. Du bör klaga på juristen och förhoppningsvis få hjälp utan extra kostnad.
