Nej, tvärt emot vad många tänker blir man inte van eller avtrubbad av smärta. Det skriver Björn Bragée, Seniorens nya expert på smärta, bland annat om i sin krönika nedan.
Har en smärtdoktor någon roll att fylla när det gör ont, värker och knakar i knäleder? Absolut – men tyvärr är vi få. Och blir inkallade sist av alla. Trots att vi kan ge effektiva behandlingar.
Vanligaste orsaken till ledsmärta hos oss seniorer är artros. Cirka en miljon personer över 45 år har denna brosksjukdom i Sverige. Dumt nog kallas det för förslitning. Helt fel, tvärtom mår ju leder bra av rörelse. Skogspromenader är kanske det allra bästa för ett knä!
Artros är en enkel diagnos att ställa med typiska symtom av värk och smärta när man går eller reser sig. En vanlig röntgenbild visar nedsjunkna broskskivor och ojämnheter.
Idag är den första behandling som erbjuds information eller artrosskolor med lektioner som ”träna mer”, ”gå ned i vikt” med mera. I nästa steg i vårdtrappan har husläkaren också sitt apotek att ta till. Med allt från paracetamol till effektivare smärtstillande och antiinflammatoriska medel. Och fysioterapeuten hjälper oss att träna och kanske välja rätt rollator.
Högre upp i trappan hamnar ortopedkirurgen som undersöker, klämmer, vacklar, drar och trycker och kompletterar med magnetkamera eller rent av artroskopi där man tittar in i knät.
För var tionde patient rekommenderar ortopeden ledprotes. Så 15 000 knän hamnar årligen under kniven för byte av leden. Övriga drabbade får fortsätta enligt artrosskolans läroplan.
Likt Viktor Rydbergs tomte funderar smärtläkaren över en gåta. Varför tar det alltid 15 år i vården i Sverige att få acceptans för nya metoder som redan slagit igenom i övriga världen?
För därute på stora, fina sjukhus som Cleveland Clinics i USA får patienten med svår knäsmärta som inte fått tillräcklig lindring eller oroar sig för operation ett erbjudande: ”Vi kan ge dig en blockad av känselnerverna till knät.”
Med smärta och värk är det så – tvärt emot mot vad många tänker – att man inte blir van vid eller avtrubbad av smärta. Nej, man blir mer och mer känslig. Inte så få patienter tänker att de minsann ska lära sig tåla värk, men får istället allt mer ont och till slut spridning i kroppen.
Känseltrådarna som leder signaler till hjärnan kan alltså blockeras med en injektion av bedövningsmedel – och då kan den plågade patienten bli helt smärtfri. Och fungerar en sådan provblockering kan man gå vidare. Med avancerat ultraljud kan nerverna ses med en tiondels millimeters noggrannhet. Genom en tunn specialnål placerad på exakt rätt ställe kan man ge värmande radiovågor som kan blockera nerven för kanske ett eller två år framöver! Då kan man ta de sköna skogspromenaderna igen. Metoden finns nu på svenska sjukhus, att bryta den onda cirkeln är det viktiga för alla smärtor.
Tomten grunnar, det gäller att vården spanar.
Björn Bragée är Seniorens nya expert på seniorhälsa. Han är läkare och specialiserad på smärta. Läs mer om Björn här.
Månadens fråga – vad menade läkaren?
Jag har knäprotes, men ändå ofta huggsmärtor i knät. Jag föll omkull av en sådan attack och ambulans tog mig till sjukhus. Eftersom morfin inte hjälpte träffade jag en smärtläkare som skrev ”trolig neuropatisk smärta”. Det låter inget vidare, vad betyder det? /Inga
Björn svarar: Doktorn kunde ha skrivit nervsmärta, vilket är vad det betyder. Sådan beror på en skada i nervsystemet, ger besvär i området som nerven läser av och oftast känselstörning som domning, pirr eller hugg. Du får nog bästa vård på en smärtenhet som har särskilda metoder för detta. Exempelvis nervstimulatorer, särskilda läkemedel eller blockader.
Finns på alla sjukhus
Verksamhet för smärtlindring finns på alla sjukhus, med mycket fokus på lindring av cancersmärta eller för nyopererade. Alla regioner har också mottagningar för långvarig smärta. Smärtläkarföreningen har en bra lista på 33 sjukhus och 5 privatkliniker. Sök på smärtklinik + smärtläkarföreningen!
