Ont! Men var? Det finns hjälp att få även om för den som känner smärta i en saknad kroppsdel, menar Björn Bragée.
”Jag har rena fantomsmärtan” är inget ovanligt uttalande när man träffar smärtläkaren.
Man vill nog beskriva hur ont det gör – och missar den medicinska definitionen som är smärta förlagd till en kroppsdel som inte finns. Och Fantomen är den ofta mycket påtagliga upplevelsen av kroppsdelen som saknas. Inte den vandrande vålnad vi ser framför oss rida på sin häst Hero.
Den här smärtan är inte inbillning eller något psykiskt fenomen, den är högst verklig. Men den bor inte i den förlorade kroppsdelen utan i hjärnan som fortsätter att tolka signaler som om de fortfarande vore där. En patient som fick sin utsträckta arm avklippt när en glasskiva föll ned från en hylla kände sig därefter tvungen att gå på tvären genom dörrar så att den utsträckta armen, som alltså inte fanns, inte skulle slå i karmen. En annan patient kämpar med svår klåda – men utan att kunna klia sin förlorade hand.
Fantomsmärta drabbar upp till 80 procent av alla som genomgått en amputation. Det är oftast värre och vanligare om amputation sker efter långvarig smärta. Efter vissa operationer, som borttagande av bröst eller inre organ, berättar patienter om smärta från stället där organet eller kroppsdelen en gång fanns. Men av erfarenhet kan jag säga att diagnosen nästan alltid missas såvida det inte handlar om armar eller ben. Ändå drabbar det 20–30 procent av patienter som opererats för bröstcancer.
Hjärnan lär sig vad som är det vanliga och anpassar sig till det. En person som föds utan en arm får heller ingen fantomsmärta. Efter en skada, amputation eller operation där känselintrycken plötsligt försvinner, förändras det område i hjärnan som stått i kontakt med den berörda kroppsdelen och larmar med smärta. Äldre patienter drabbas särskilt. Fantomsmärta förknippas dessutom ofta med känslor av sorg. En amputation är ju inte bara en fysisk förlust…
Men det finns hjälp att få! Mediciner som används mot nervsmärta kan lindra. Det finns också en behandling som heter spegelterapi som ofta ger stor effekt. Där ser patienten den friska sidan i spegeln vilket hjärnan tolkar som den förlorade kroppsdelen bakom spegeln och därmed kan den behandlas. Klurigt!
Vid en avancerad smärtklinik – som den jag verkar vid – finns många fler metoder. Kanske enklast är en liten nervstimulator med plattor på huden som ställs in för egenbehandling. Mest avancerat är när man lägger in ett par tunna elektrodslangar i ryggmärgsutrymmet – på ungefär samma sätt som vid epiduralbedövning vid förlossningar. När man sedan sänder en svag ström i utrymmet utanför ryggmärgen blockeras smärtan. Fungerar det bra opererar man in en liten stimuleringsdosa av liknande slag som en pacemaker. Som patient kan du då öka eller minska effekten via din mobil! Och effekten sitter i så länge batterierna i dosan fungerar, 5-10 år. Sen byter vi bara. Detta är framgångsrikt vid många svåra smärtor. Fler som upplever ständig, hemsk värk borde få uppleva det.
Månadens fråga
Du skriver vackert om rättigheter men så är inte verkligheten! I min hemstad Helsingborg har sjukhusledningen valt att ”pausa” vårdgarantin som
är lagstiftad. Man smyger in ålderism. Hur är ett sånt lagbrott möjligt? Borde inte SPF Seniorerna reagera?
/Lurad
Björn svarar:
Sedan din fråga har faktiskt sjukhusets anmälts till IVO av patientnämnden. Men trots lagtext är garantin mest en from önskan från hela ”politiken”. Det är regionerna och inte sjukhusen som ansvarar, en verksamhet i sig kan annonsera ”fullbokad”.
Du som patient har inte minsta inflytande, så din önskan om SPF Seniorerna är väldigt adekvat. Låt 2025 bli året då kejsarens klädkod avslöjas!
Tips om smärtvård!
Misstänk fantomsmärta om man har förlorat en kroppsdel vid skada eller operation och har en underlig känsla att den finns kvar och dessutom gör ont. Detta kan komma direkt eller efter upp till ett år. Man bör få remiss till smärtvård i regionen, eller söka via försäkring/ privat. Det går sällan över av sig självt.
Björn Bragee är Seniorens expert på seniorhälsa.
Han är läkare och specialiserad på smärta.
