Kultur kan spara miljarder varje år i rent demensförebyggande, skriver Seniorens expert på seniorhälsa Ingmar Skoog.
Kan kulturell aktivitet minska risken för demens? Det blir allt tydligare att möjligheten att förebygga olika sjukdomar är ganska stor. Idag vet alla att man inte ska röka, att det är bra att motionera, och att man ska tänka på vad man äter. Förutom att det förebygger sjukdomar mår man ofta bättre när man motionerar och äter nyttig mat. Men kulturell aktivitet? Kan det verkligen ha betydelse?
Ansågs meningslöst
När jag läste medicin på 70-talet ansågs det ofta att prevention var något ganska flummigt som man var tvungen att nämna, men som saknade vetenskapligt stöd. Man upplevde kanske att det fanns ett visst stöd för att rökning var skadligt och man hade precis börjat behandla högt blodtryck.
Information om hälsosamt liv skulle visserligen ges till patienterna, men ansågs meningslöst eftersom ingen lyssnade eller ville ändra sitt liv.
musik är en av de saker som sätter igång mest aktivitet i hjärnan
Krävs tålamod
Men det har visat sig att det tar tid innan upplysning slår igenom. Man måste alltså ha tålamod som hälsoupplysare. Känner ni till sir Richard Doll? Han blev visserligen adlad men var inte i närheten av att få Nobelpriset. Ändå gjorde han den kanske viktigaste upptäckten för vår hälsa under 1900-talet. Innan han på 1950-talet visade att rökning kunde leda till lungcancer fanns det många läkare som trodde att rökning kunde vara nyttigt, speciellt för lungsjuka.
Rökning på sjukhus?
Men det tog tid innan vetskapen verkligen slog igenom. Idag känns det främmande att tänka sig att det i början av 1990-talet faktiskt var tillåtet att röka på många sjukhus. Och vem vill ha tillbaka rökningen på våra restauranger?
När det gäller hälsoupplysning får man alltså räkna med att det kan ta många decennier innan kunskapen verkligen slår igenom. Det gäller alltså att inte ge upp utan att fortsätta tjata.
Men kultur? Kan det verkligen vara bra för hälsan? Nyligen publicerade vi en artikel där vi följde 800 kvinnor i 44 år. Den visade att motion och intellektuella aktiviteter i medelåldern oberoende av varandra minskade risken att insjukna i demens senare i livet med en tredjedel. Sambandet var oberoende av utbildningsnivå och socialgrupp.
Bland de intellektuella aktiviteterna var kulturella aktiviteter som att läsa en bok, sjunga i kör, spela instrument och lyssna på musik viktiga.
Det kan ju verka lite flummigt att man skulle kunna påverka risken att insjukna i demenssjukdom genom att ägna sig åt kultur. Musikterapi har ju funnits länge men kanske inte alltid ansetts helt seriös.
Musik aktiverar hjärnan
Numera, när man kan mäta hjärnans aktivitet med olika typer av hjärnavbildningsundersökningar, har det visat sig att musik är en av de saker som sätter igång mest aktivitet i hjärnan. Detta har gjort att man nu prövar musikterapi i rehabiliteringen av hjärnsjukdomar, som till exempel stroke.
den minskade kostnaden för demens skulle alltså betala nästan hela kulturbudgeten
Kulturella aktiviteter skulle också kunna tänkas ge hjärnan fler synapser, kontaktpunkter mellan olika nervtrådar. Att man kan träna upp sin hjärna visades också i en berömd studie av taxichaufförer från London. När man avbildade deras hjärnor med magnetkameraundersökning visade det sig att de delar av hjärnan som styr vår förmåga att orientera sig var större hos taxichaufförerna jämfört med kontrollpersoner. Man tror att effekten på demens av att träna sin hjärna beror på att man får en större hjärnreserv och därför får symtom på sjukdom senare.
Alltså, på samma sätt som man ska boka in tider för att motionera eller gå på gymmet, bör man boka in tider för kulturella aktiviteter och andra träningar av hjärnan. Det är lika viktigt att träna hjärnan som att träna kroppen för att minska risken för demens.
Kan spara miljarder
Samhällets satsningar på kultur är därför viktigt också för hjärnhälsan. Demenssjukdomar kostar 40-50 miljarder kronor per år. Om kulturella aktiviteter minskar demensrisken med bara 10 procent sparar samhället alltså 4-5 miljarder per år om man satsar på kultur. Men i vår studie minskade risken med nästan en tredjedel. Statens budget för kultur är 16 miljarder kronor. Redan den minskade kostnaden för demens skulle alltså betala nästan hela kulturbudgeten. Tänk på det nästa gång ni går på konsert, sjunger i kör eller läser en bok.
