Antalet personer som blir äldre än 110 år ökar i världen. Ingmar Skoog berättar om vad som bidrar till att vissa lever länge.
Strax innan sommaren var jag på ett litet möte i de schweiziska alperna med ett femtiotal forskare som studerar extremt gamla människor, personer som är 100 år eller äldre. Här fanns japanerna som undersökt mer än 300 supercentenarier, det vill säga personer som blivit 110 år eller äldre, personen som upptäckte de blå zonerna och de som bedömde åldern på världens hittills äldsta person, Jeanne Calment från Frankrike, som blev 122 år. Detta är ett årligt möte som brukar placeras på något ställe långt från större städer så att forskarna ska kunna koncentrera sig på att diskutera och föreläsa. Denna gång var vi på ett litet hotell där bara en fantastisk utsikt över Genèvesjön och de omgivande alperna störde arbetet.
Äldsta personen
Ett ämne som diskuterades var hur gamla vi kan bli. Det har ju föreslagits att den första 200-åringen redan är född. Antalet 100-plussare och 110-plussare har ökat rejält i världen de sista decennierna. I Sverige var 100 personer över 100 år 1968. Nu är det över 2 000 personer, men få personer i Sverige är över 110. Jeanne Calment blev alltså 122 år och dog 1997. Sedan dess har en person blivit 119 år, men annars har den äldsta personen i världen dött vid 115-117 års ålder. Den nu äldsta personen är Kane Tanaka från Japan som är 116 år. De flesta forskarna tror därför att gränsen för överlevnad ligger någonstans där. Sedan kommer det förstås rent slumpmässigt att bli enstaka unika individer som av och till blir betydligt äldre.
Dock börjar det moderna samhället nå de blå zonerna.
Framtida läkemedel
Kanske detta är synd. Det hade ju varit intressant med personer med så lång erfarenhet. I våra dagar hade en sådan person upplevt de första tågen och industrialismens genombrott. En sak som skulle kunna höja livslängden är om det kommer läkemedel mot åldrandet. Detta är något som numera diskuteras flitigt inom äldreforskningen.
Mildare symptom
Hur är det då med sjukdomar hos 100-åringar? Ja, det verkar som ungefär 50-60 procent har en demenssjukdom. Ofta har de många andra sjukdomar, men ofta har sjukdomarna mildare symtom än i yngre åldrar. Detta gäller även demenssymtomen. Dock blir man långsamt skörare och skörare, och till slut verkar det som att allt faller samman. Forskarna som följt 100-tals supercentenarier berättar att man kan träffas en dag och allt verkar bra. Sedan har personen avlidit några dagar senare utan någon synbar orsak.
Blå zoner
Blå zoner är områden där det finns osedvanligt många 100-åringar. Det finns fem officiella sådana områden i världen. Nuoro på Sardinien, Nicoya i Costa Rica, Ikaria i Grekland, Okinawa i Japan och Loma Linda i Kalifornien.
Michel Poulain och Gianni Pes, som upptäckte den första blå zonen på Sardinien, var med på mötet, liksom forskare från Okinawa. De berättade att det inte alltid är helt klart varför dessa områden har så många 100-plussare.
Flera saker samverkar
Man brukar prata om tillgång till mat (men inte i överflöd), ingen stress, lagom motion i vardagen, känsla av tillhörighet och meningsfullhet också när man blir gammal, att även äldre har meningsfulla uppgifter och känner sig behövda i samhället och i familjen, att man lever i nuet och har en optimistisk livssyn.
Michel Poulain berättade att man nu försöker bygga upp områden med Blå Zoner i Belgien. Dock börjar det moderna samhället nå de blå zonerna och den osedvanligt höga andelen av 100-åringar i dessa områden börjar minska.
Blå zoner är områden där det finns osedvanligt många 100-åringar.
Rätt gener
Hur ska man då bli 100 år? Dels bör man ha rätt gener, och det verkar som att gener som är motsatta till de som ökar risken för Alzheimers sjukdom är viktiga.
Holländska forskare berättade att de funnit gener som dels ger längre liv, dels skyddar för Alzheimers sjukdom. Flera av de generna verkar vara kopplade till immunsystemet. Om man lär sig mer om dessa geners funktion skulle det i framtiden kunna leda till läkemedel både mot Alzheimer och åldrande. Annars är det de gamla vanliga råden som gäller; undvik rökning, motionera lagom, ha bra sömn, undvik stress, ät rätt och lagom mycket (gärna grönsaker och frukt), ha intressen och håll igång hjärnan, umgås med familj och vänner.
Är det då värt att bli så gammal? Tja, i alla fall i Japan hade man funnit att tillfredsställelsen med livet ökar med stigande ålder.
Ingmar Skoog är Seniorens expert på seniorhälsa och har forskat om åldrande i fyra decennier. Han leder Centrum för Åldrande och Hälsa, AgeCap, vid Göteborgs universitet.
