Så började Sverige rulla

Ingenjörerna lyfte Sverige ur fattigdomen, visar Gunnar Wetterberg i en ny bok. Nu behöver de konstruera vägar till en hållbar framtid.

Deras avgörande betydelse för vad Sverige har blivit har inte fått den beskrivning de förtjänar. Industrialismen har fått sin, de stora företagen sin, arbetarrörelsen sin. Men inte ingenjörerna.
Historikern, Fråga Lund-profilen och På spåret-vinnaren Gunnar Wetterberg säger att han upptäckte det för två år sedan, under arbetet med en jubileumsskrift om Ingenjörsvetenskapsakademin.
– Det kan ha att göra med den ganska negativa bilden av ingenjörer som satte sig i opinionen på 70- och 80-talen när bilsamhället började ifrågasättas och kärnkraftsdebatten var som hetast.
Men det är en syn på väg att vända.
– Jag tror det, och jag hoppas verkligen att det kommer att svänga ännu mer. Teknik behöver inte vara något människofientligt och hårt som vi ska vara skeptiska emot. Tvärtom kan den hjälpa oss att förverkliga det som är riktigt viktigt, säger Gunnar Wetterberg på telefon från sommarhuset i skånska Brantevik.

I årtusenden hade tekniken utvecklats genom att människor famlat sig fram ett litet steg i taget.

Nya lösningar

I september kom han ut med en 350 sidor lång Sverigeresa – från 1800-talets fattigstat i Europas utkant till ett av världens rikaste länder.
– En fascinerande förvandling med många effekter, som att medellivslängden steg från 40 till drygt 80 år.
Det korta svaret på frågan hur Sverige kunde växa så snabbt, kanske snabbast av alla länder i hela världen, är alltså enligt Gunnar Wetterberg Ingenjörerna, tillika titeln på boken.
Det hela tog fart på allvar omkring 1800. Då kom ingenjörerna att ”förlösa det moderna Sverige”:
– I årtusenden hade tekniken utvecklats genom att människor famlat sig fram ett litet steg i taget, och gradvis samlat de slumpvisa framstegen till bättre vetande. Med ingenjörskonsten blir logiken annorlunda. Ingenjörerna lär sig matematik, fysik, kemi och så småningom hållfasthetslära. Med vetenskapen som grund prövar de sig systematiskt fram till nya lösningar.
Elektrotekniker och vattenbyggare spred ljus i folkhemmet och lade samtidigt grunden för ASEA och andra snilleindustrier.
Sekelskiftets ingenjörer stod inte bara för de nya uppfinningarna på industrins område. De byggde också välfärdens infrastruktur.
Gunnar Wetterbergs favoritexempel på det är Klas Sondén som blev ”kloakernas hjälte”, genom att lägga grunden till Stockholms avloppssystem, något som kom att pressa tillbaka kolera och elände och därmed lägga ett antal år till svenskarnas medellivslängd.

Klimatfrågorna viktigast

Ett pinfärskt exempel på hur ingenjörer snabbt kan hjälpa människor med sin praktiska påhittighet är när Volvos lastbilsfabrik i våras ställde om för att tillverka skyddsvisir till den coronakrisande vården.
Exemplet tangerar ett annat överlevnadsperspektiv.
– Idag ser klimatfrågorna ut att vara de allra viktigaste och något som ingenjörerna måste ha hand om. Paradoxalt, eftersom många av klimatproblemen har förorsakats av tidigare framsteg för ingenjörskonsten.
– Det som krävs mer än någonsin är en lyhördhet från oss medborgare för vad ingenjörer kan åstadkomma. Vi behöver intressera oss mycket mer för ingenjörerna och lägga oss i vad de gör.
Men vill ingenjörerna verkligen bli störda vid sina ritbord?
– Ja, det tror jag! De drivs ofta av ett patos. Många väljer ingenjörsutbildningar för att bidra till det som behövs i landet.
Men det är inte bara uppfinningar och snilleblixtar som låter ingenjörerna lyfta Sverige. Det behövs också andra saker.
Kanske kan mängden unga svenska superingenjörer inom internet, som uppfinnarna av Bluetooth och Spotify, kopplas ihop med en tillåtande svensk barnuppfostran på 1980-talet som gav de unga, formbara hjärnorna tid med de nya persondatorerna.
– Jag tycker Ludvig Strigeus, programmeraren och civilingenjören i datateknik, som hittade de här metoderna som gjorde musiktjänsten Spotify möjligt är ett roligt exempel på att också i vår tid kan enstaka ingenjörer och snillen göra viktiga insatser, säger Gunnar Wetterberg.
Ett mer historiskt betingat folkdrag i Sverige kommer ur det jämlika bondesamhället. Effekten blir än idag att hierarkier inte står i vägen för goda idéer. Den unge ingenjörens snilleblixtar tas tillvara. Det är en attityd som tjänar oss väl, säger Gunnar Wetterberg, som skriver skämtsamt att han har ett tillägg till sin aftonbön: ”Måtte Gud bevara hierarkierna i Indien och Kina, ty de är en av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar.”
Det svenska ingenjörsundret handlar ibland också om slump och tur. Världskrigens konsekvenser till exempel.
– Insikten om de massiva bombningarnas förödelse ledde till att även Sverige började bygga skyddsrum i stor skala. Det kom att hjälpa Atlas att utveckla sin bergborrning, för att ta ett exempel.

Vetenskap är know-why medan ingenjörskonsten är know-how.

Kullagret

Att reda ut vad en ingenjör egentligen är tar lite tid.
– Det finns en skillnad mellan den rena vetenskapen och ingenjörerna och det är att ingenjörerna löser problem utan att riktigt veta vad det är de gör. Vetenskap är know-why medan ingenjörskonsten är know-how. Då får man acceptera att man ibland hittar saker som funkar även om man inte kan förklara varför.
Din favorituppfinning?
– Det får bli kullagret! svarar Wetterberg snabbt.
– Det är väldigt märkvärdigt, för att det används i så många sammanhang. Här finns en koppling till det som ingenjörerna måste leverera för framtiden. Alltså energieffektivitet, för det var vad kullagret betydde mest av allt. Det gick att minska friktionen något enormt.
Vad i Ingenjörerna kan väcka särskilt intresse bland seniorer?
– Många av dem har varit med om att bära den här samhällsomdanande utvecklingen så jag tror att det kan finnas aha-upplevelser kring hur Sverige har blivit vad det är.
Hur många av SPF Seniorernas medlemmar är ingenjörer, tror du?
– Tiotusen, åtminstone. Men det vågar jag förstås inte svära på.
Gunnar Wetterberg beklagar att Sverige tappar många äldre ingenjörer till alltför tidig pensionering. Landet riskerar att förlora en hel del på det.
– Ingenjörsarbetsgivare bör göra det lättare för äldre ingenjörer att fortbilda sig och hänga med i den tekniska utbildningen, för då har man mycket större chans att ta vara på dem. De sitter ju också på erfarenheter av äldre tekniska lösningar som plötsligt kan bli relevanta i nya skeden.

Kommentera