Ruinerad hos veterinären

Sedan två riskkapitalistbolag klev in på djurklinikerna för snart tio år sedan har priserna skenat. Många djurägare blir chockade när de får sin veterinärräkning. Även försäkringsbolagen reagerar på de höga kostnaderna. Djurvården har blivit mer avancerad. Men är det hela förklaringen?

Att det råder fri prissättning på veterinärvård i Sverige betyder att djurklinikerna i princip kan sätta vilka priser de vill. De senaste åren har många reagerat på att kostnaderna skenat. Höga priser på veterinärvård har också lett till att försäkringspremierna ökat.
I höstas hade TV4 en granskning där det bland annat uppmärksammades att kostnaderna för en behandling kan se helt olika ut på olika kliniker. En operation som kostar 20 000 på en viss klinik kan kosta 50 000 på en annan. Att ha insyn i eller kunna veta i förväg exakt vad saker och ting kommer att kosta är i princip omöjligt om det inte handlar om förebyggande vård som tandstensborttagning och vaccinering. Sådana priser står ofta på djurklinikernas hemsidor.

Men förebyggande vård är inte heller något som täcks av försäkringarna. Det får man som djurägare betala hela beloppet för. När det gäller sjukdoms- och skadebehandlingar finns sällan några priser utsatta. Det motiveras med att det måste göras en undersökning av djuret först, det går inte att veta på förhand vad det kommer att kosta.
Säkert sant, men sant är också att många djurägare får väldigt saftiga räkningar från veterinären. På Facebook finns en grupp som kallar sig Korståg för lägre veterinärkostnader, där man informerar varandra och delar med sig av sina erfarenheter. Gruppen har 25 000 medlemmar och växer stadigt.

Det är väldigt snårigt att förstå villkoren i försäkringarna och det är mycket som undantas.

Efter TV4s granskning i höstas reagerade riksdagsledamoten Michael Rubbestad (SD) och skrev en motion om behovet av att tillsätta en statlig utredning som ser över möjligheten att reglera prissättningen och att införa något slags kostnadstak. Hans förhoppning är att frågan ska få mer uppmärksamhet och att andra partier och ledamöter ska engagera sig.
Det Michael Rubbestad och hans parti också vill driva är att kostnaderna för veterinärvård ska ligga i paritet med vad vården faktiskt kostar. Det vill säga det ska inte kunna skilja 20 000 på samma behandling på två olika kliniker.
Men det svar han hittills fått är att ”regeringen inte vidtar prisreglerande åtgärder på en fri marknad”. Som ju veterinärvården är.
Ansvaret faller alltså över på konsumenten. Men att jämföra priser är en djungel och det går sällan att veta i förväg vad en behandling kommer att kosta.
– Det har blivit svårt att vara djurägare, konstaterar Leif Nordqvist, utredare på Konkurrensverket. Det är väldigt snårigt att förstå villkoren i försäkringarna och det är mycket som undantas. Har du till exempel en trubbnosad hund som får problem med luftvägarna kommer försäkringen sannolikt inte att täcka det, eftersom det är ett vanligt problem för de raserna. Raser som är mer sjukdomsbenägna än andra kan det rent av vara svårt att hitta en försäkring till.

Konkurrensverkets rapport från 2018 visar att omsättningen i djursjukvårdsbranschen ökade med 38 procent de tre åren innan rapporten skrevs: Två riskkapitalbolag har förvärvat majoriteten av landets djursjukhus, samtidigt pågår en intensiv debatt om skenande kostnader inom djursjukvården.
Evidensia och Anicura som de heter, kom in på marknaden runt 2011-12. Inom loppet av sex år hade de lagt under sig cirka 40 procent av de svenska djursjukhusen och klinikerna. Priserna har gått upp samtidigt som vården också blivit alltmer avancerad. Det finns saker man kan göra på djur nu som inte var möjligt tidigare. I en artikel i Dagens Industri från 2017 säger Evidensias vd Johan Wiklund: ”Vi ser idag våra husdjur som en del i familjen. Vi lägger mycket pengar på foder och tillbehör och är beredda att betala för kvalificerad vård för ett djur som är sjukt. I Sverige har vi också den högsta försäkringspenetrationen, mig veterligen, i världen. Det gör det möjligt att genomföra operationer och cancerbehandlingar.”

Djur ur juridisk synvinkel betraktas som saker.

Husdjuren blir allt fler. Idag finns närmare en miljon hundar registrerade i Sverige. De allra flesta är försäkrade.
– Vi har högst andel försäkrade husdjur i Europa. Av Sveriges alla hundar är 70-80 procent försäkrade. Motsvarande siffra i England ligger på runt 25 procent, säger Leif Nordqvist.
Han menar att det inte går att slå fast att det bara beror på Evidensia och Anicura att priserna gått upp så mycket. Det man kan konstatera är att branschens omsättning ökade med 38 procent mellan 2013 och 2016, från 3,2 till 4,5 miljarder kronor på ett år.
– Försäkringsbolagen säger att det stämmer att det blivit dyrare sedan de här bolagen kom in på marknaden. Sedan har nog andra kliniker hakat på och dragit upp sina priser också. På en marknad som blir koncentrerad på det här viset finns alltid en risk att priserna går upp och i slutändan blir det konsumenten som får betala, säger han.

Konkurrensverket vill gärna se prisjämförelsetjänster. Det skulle bli lättare för konsumenter om det fanns verktyg för att jämför priser.
– Ett annat problem är att djur ur juridisk synvinkel betraktas som saker. Det gör att de inte omfattas av konsumentskyddlagen. Man kan till exempel inte reklamera till Allmänna reklamationsnämnden om man känner sig felaktigt behandlad. Man kan anmäla en veterinär till en statlig nämnd, men då handlar det mer om ifall veterinären gjort något fel, säger Leif Nordqvist.
Och även om man som konsument bör vara medveten, jämföra priser och noggrant granska villkoren i försäkringarna, tycker han inte att det är särskilt lätt för en privatperson att göra det.
– Villkoren i djurförsäkringarna är svåra att sätta sig in i. Ofta har man både en rörlig och en fast självrisk vilket gör det svårt att förutse vilka kostnader man ska stå för själv.

Vad tycker du då borde göras åt saken?
– Det vore önskvärt om försäkringsbolagen tog ett helhetsgrepp i frågan. Om de engagerade sig skulle de kunna påverka. De behöver ta en allvarlig diskussion med branschen. De kan ibland gå in i vissa ärenden och ifrågasätta höga kostnader, men då drabbar det bara den enskilda individen i just det fallet. Om de verkligen vill göra skillnad borde de ta en övergripande diskussion med aktörerna på marknaden.
På Svenska Kennelklubben har man tillsatt en arbetsgrupp som fått i uppgift att se över veterinärvårdens kostnader.
– Vi vill att pristransparensen ska vara mycket bättre, säger Hans Rosenberg, presstalesperson på Svenska Kennelklubben. Ofta är det svårt att utläsa vissa kostnader som tillkommer, som klinikavgift, jouravgift och akutavgift.

Han menar att man som djurägare måste vara medveten om att djursjukhusen är dyrare än den mindre kliniken.
På djursjukhusen blir hela djursjukhusets kapacitet inkluderat i hundägarens slutpris.
– Mitt råd till djurägare är att noga jämföra försäkringsbolagen och också klinikerna. Ta reda på så mycket du kan när hunden är frisk. Undvik djursjukhusen vid rutinbesök och mindre åkommor. Välj då en mindre klinik. Ha alltid din hund försäkrad och helst till en ganska hög veterinärkostnad. Blir en hund påkörd kan det kosta uppemot 100 000 i värsta fall. Veterinärvård är ju inte subventionerad.
Ibland kan man också diskutera med veterinären inför ett ingrepp eller behandling och se om det går att välja bort vissa mindre nödvändiga delar. Det har Hans Rosenberg egen erfarenhet av.

– Min mops skulle opereras och jag hade satt min försäkring på upp till 60 000. Men operationen kostade 80 000, så det innebar att jag skulle stå för 20 000 själv plus en självrisk på 10 000, alltså totalt 30 000. Då står man inför beslutet om det är värt det? Jag skulle kunna köpa en ny mops för de pengarna. Men det vill jag förstås inte! I det här fallet gjorde vi en del kompromisser, så att vi lyckades få ner priset till en rimligare nivå. Mopsen återhämtade sig snabbt efter operationen och mår nu alldeles utmärkt.

Foto: Getty Image och Colourbox

Kommentera