Äldre Sagen är Danmarks största pensionärsorganisation. Med 850 000 medlemmar utgör de en röst som hörs. De har också lyckats driva igenom flera av sina nyckelfrågor.
– En av våra nyckelfrågor har varit att pensionerna ska räknas upp enligt löneutvecklingen, säger Claus Blendstrup, chefkonsulent på Äldre Sagen. Nu har vi äntligen lyckats med det. Hittills har det varit en minusskillnad på 0,3 procent. Om lönerna ökat med tre procent har pensionerna ökat med 2,7 procent. På ett år blir inte det så mycket pengar, men på lång sikt blir det ändå en betydlig summa. En ensamstående folkpensionär fick 8 000 kr mindre på ett år jämfört med om pensionen räknats upp lika mycket som lönerna. Vi har kämpat för den här frågan i tjugo år och nu har det blivit bestämt att från 2019 räknas pensionerna upp med löneutvecklingen, utan någon skillnad.
Förmånligare att spara
Ytterligare en sak man kämpat för är att det ska bli mer ekonomiskt fördelaktigt att sätta undan pengar till sin egen pension.
– När man betalar in till sin pension är skatteavdraget 37-39 procent. När pensionen betalas ut beskattas den också med 37-39 procent, vilket har gjort att många tänker att det är mer förmånligt att spara i aktier eller fonder istället.
Extrainkomst ger lägre pension
Till skillnad från i Sverige kan extra inkomster vid sidan av folkpensionen, till exempel en tjänstepension, göra att folkpensionen räknas ned. Det här brukar kallas ”samspelsproblemet”.
Pensionssystemet i Danmark
- En dansk folkpension består av ett grundbelopp, ett pensionstillägg och en äldrecheck.
- Om man har för hög inkomst vid sidan av, till exempel via en tjänstepension, sänks äldrechecken och pensionstillägget automatiskt.
- Av Danmarks cirka 1,1 miljoner folkpensionärer får runt 150 000 enbart grundbeloppet för att de tjänar ”för mycket” vid sidan av.
- Övriga får pensionstillägg och/eller äldrecheck, antingen fullt ut eller reducerat.
- Största skillnaden mellan det svenska och det danska pensionssystemet är att den allmänna delen är större i det svenska systemet, medan man i Danmark ofta har ett större privat pensionssparande.
- Om arbetsgivaren inte har ett pensionsavtal kan man teckna ett individuellt avtal via fackföreningen eller en pensionsförsäkring. Men på de flesta arbetsplatser betalar arbetsgivaren in 2/3 av arbetsmarknadspensionen och arbetstagaren den sista tredjedelen.
När det gäller de förändringar som skett nu, är Claus extra nöjd med att man höjt nivån på vad man får tjäna vid sidan av utan att pensionen påverkas, med 15 000.
Det innebär att cirka 400 000 pensionärer som idag får äldrechecken eller pensionstillägget nedsatt får 4 500 mer i folkpension. Det är den största ekonomiska förbättringen som skett i år, menar Claus.
Många saknar ”arbetsmarknadspension”
Arbejdsmarkedspensionen är den del av pensionen som kan skapa klyftor mellan olika grupper.
Det finns anställda som inte omfattas av någon arbetsmarknadspension och därför inte betalar in något. Detta gäller även många egenföretagare.
Annan gräns för fattigdom
De som bara får folkpension har idag en disponibel inkomst på runt 50 procent av medianinkomsten, (som var cirka 240 000 DKK år 2017). I Danmark anses 50 procent av medianinkomsten vara gränsen för relativ fattigdom.
I och med att flertalet pensionärer framöver kommer att få högre pension tack vare att alltfler omfattas av arbetsmarknadspensioner, kommer gruppen som enbart har folkpension att halka efter ytterligare.
Enligt Äldre Sagen är den här ”restgruppen” det största olösta problemet i pensionssystemet.
Pensionsåldern het fråga
Precis som i Sverige är pensionsåldern också en het fråga i Danmark. I januari 2019 höjdes pensionsåldern till 65,5 år för dem som är födda i januari-juni 1954 och alltså fyller 65 i år.
För dem som är födda juli-december 1954 steg pensionsåldern till 66 år. Sedan kommer pensionsåldern att stiga gradvis till 68 år 2030. Detta har väckt mycket debatt.
Claus tror att pensionsåldern kommer att bli en viktig fråga inför valet till Folketinget senare i år och att det kommer att debatteras hett huruvida pensionsåldern ska vara lika för alla eller om man ska väga in hur många år man varit yrkesverksam och hur slitigt jobb man har haft.
