Forskning visar att en höjning av pensionsavgiften riskerar att bygga in nya orättvisor i pensionssystemet. Det är ett argument mot en höjning, menar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).
Framtidens pensioner – vem vinner och vem förlorar? Frågan ställdes nyligen (27/3) under ett seminarium arrangerat av Institutet för Näringslivsforskning.
Seminariet kom lägligt – precis under den tid då Pensionsgruppen, med samtliga åtta riksdagspartier, ska bestämma sig för om pensionsavgifterna ska höjas. Ett krav som bland andra SPF Seniorerna sedan länge har ställt sig bakom.
Ett första svar under seminariet levererades av forskaren Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi: Höjda pensionsavgifter riskerar att förvärra generationsklyftorna och kan ”än en gång innebära att yngre får betala priset för äldres pensioner”.
Yngre fick betala
Jacob Lundbergs analys visar nämligen att ATP-systemet innebar att generationer födda fram till 1938 blev kraftigt överkompenserade – på bekostnad av yngre generationer.
– De som föddes under de första decennierna av 1900-talet tog del av ATP-systemet och fick en årlig avkastning efter inflation på uppemot 30-40 procent. Jag vet inte ens om det finns någon hedgefond som kan leverera den typen av avkastning, sa Jacob Lundberg.
Eftersom dagens inkomstpension bygger på ett så kallat ofonderat system, där nuvarande inbetalningar finansierar dagens pension, går den yngre generationer miste om åtta procent av sin livsinkomst, hävdar Jacob Lundberg utifrån sin forskning.
Norska oljefonden
Hade vi stället sparat till pensionen i ett fonderat system, som vi till viss del gör via premiepensionen, hade det gett en real avkastning på cirka fem procent – att jämföra med dagens 1,5 procent.
– Hade varje generation sparat till sig själv på det här sättet, till exempel i AP-fonderna, hade pensionerna idag varit 15 000 miljarder kronor större. Ungefär i samma storleksordning som den norska oljefonden, sa Jacob Lundberg.
Gas minskar bördan
Om Jacob Lundberg varnar för att idén om avgiftshöjning så är han desto mer positiv till det andra förslag som Pensionsgruppen också arbetar med för fullt, nämligen aktiverandet av en gas i pensionssystemet.
Idén går ut på att en del av överskottet i AP-fonderna – i dagsläget 1 300 miljarder – skulle komma framtida generationer till del, i alla fall i goda tider.
– Tack vare överskottet kan gasen minska bördan för framtida generationer från åtta till sju procent av livsinkomsten, sa Jacob Lundberg på seminariet.
Dagens pensionärer
Frågan om vad som skulle kunna komma dagens pensionärer till del blev delvis hängande i luften.
– Gasen skulle förbättra även för dagens pensionärer, och den skulle även minska bördan för de som är födda 1938 och senare, säger Jacob Lundberg till Senioren.
SACO vill höja
Under seminariets kommenterande paneldebatt deltog Sacos ordförande Göran Arrius. Han förespråkade en avgiftshöjning.
– Även om pensionssystemet är mer stabilt med sitt beräkningsmässiga system, är det många som arbetat ett helt yrkesliv och ändå inte får tillräcklig utväxling av sin allmänna pension, trots att de har arbetat hela livet.
Höjning väcker frågor
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) som också är ordförande i Pensionsgruppen förhöll sig i debatten skeptisk till en höjning av pensionsavgiften. Ett argument för det hittade hon i Jacob Lundbergs forskning.
– Skulle man välja att höja avgiften så ställs det ju lika många nya frågor igen. Vem vill man kompensera, vems pension vill man stärka och framför allt vem ska betala? Ska det tas från löneutrymmet och betalas av arbetsgivarna, eller är det skattebetalarna som ska stå för det och på bekostnad av annat reformutrymme? Vad händer med löneutrymmet och möjligheterna till reallöneutveckling? Det påverkar ju också tillväxt och konkurrenskraft, underströk Anna Tenje.
Hon sa sig bli irriterad när hon möter uppfattningen att det ´är väl bara är att höja avgiften´.
– När folk säger att det bara är att höja pensionerna genom höjd avgift, så är det inte så enkelt. Inte om man vill ha ett ansvarsfullt system med hållbar finansiering och undvika oönskade konsekvenser.
Längre arbetsliv
Med i paneldiskussionen var också Eva Erlandsson, seniorekonom på Svensk Försäkring. Hon betonade att den höjda riktåldern redan har höjt pensionerna med sex till sju procentenheter.
– Genom längre arbetsliv och ökade avsättningar till tjänstepension, som nu omfattar 90 procent av alla anställda har pensionerna redan stärkts mer än vad en avgiftshöjning skulle göra. Så det är viktigt att ha med sig att det är viktigare att jobba ett år längre än att avgiften höjs.
Anna Tenje höll med om att fler måste arbeta längre eftersom medellivslängden ökar och vi får fler friska år.
Det var också en av utredaren Lisa Launs viktigaste slutsatser när hon förra veckan (2/4) la fram Pensionsavgiftsutredningen till Anna Tenje och Pensionsgruppen.
SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson efterlyser i en kommentar till seminariet realistiska alternativ till att höja pensionsavgiften.
– Jag kan konstatera att alla tycker att det är oerhört viktigt att det lönar sig att ha arbetat. Men förslag för att detta ska bli verklighet lyser däremot med sin frånvaro. Utan högre avgift blir det svårt att uppnå ett respektavstånd. Och då kommer besvikelsen med pensionsnivåerna och den försämrade legitimiteten för systemet att bestå.
Vi måste se till vilka pensioner det blir för människorna lika mycket som till tekniska aspekter, fortsätter Anna Eriksson.
– Rättvisa är att både dagens och framtidens seniorer har goda pensioner som det går att leva på, men så är det inte idag och det ser inte mycket bättre ut för framtiden.
Nytt fokus på avgiften
Det som Jacob Lundberg presenterade på seminariet (och i Ekonomisk debatt) är i grunden samma forskning som har publicerats på engelska tidigare.
– Nu har jag dock lagt mer fokus på aktuella politiska frågor som avgiften och bromsen, säger Jacob Lundberg till Senioren.
Här finns Jacob Lundbergs artikel att läsa i sin helhet.
