Runt om i Europa är det i stort sett samma utmaning överallt. Pensionskassan sinar och på något sätt måste man komma på en lösning på problemet. Även Tyskland med världens äldsta pensionssystem har fått vidta åtgärder.
Tysklands socialförsäkringssystem är så pass generöst och omfattande att det blivit en tung belastning för staten. Det har anor långt tillbaka i tiden. Faktum är att Tyskland faktiskt var först i världen med att inrätta ett formellt pensionssystem under Otto von Bismarcks tid som rikskansler i slutet av 1800-talet.
Men nu är det andra tider och precis som i de flesta andra europeiska länder har Tyskland problem med att få pensionssystemet att räcka till. Det är samma problematik som i de flesta andra västländer – den arbetsföra befolkningen minskar medan pensionärerna blir fler och lever allt längre. I början av 1960-talet gick det sex lönearbetare på varje pensionär – idag är det två och det fortsätter att sjunka. En ekvation som inte går ihop.
– Man brukar säga att pensionen är ett avtal mellan generationer, men nu har det blivit svårare med det eftersom vi lever längre och föder färre barn. De flesta pensionssystem har utmaningar idag i och med att vi lever längre. Ett sätt man försöker motverka detta på i Tyskland är att höja pensionsåldern till 67, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson på Pensionsmyndigheten.
Det är en gradvis höjning av pensionsåldern som pågått sedan 2012. Idag är den 67 år för alla som är födda efter 1964. För dem som är födda tidigare höjs riktåldern successivt månad för månad. Andelen äldre som fortfarande arbetar har ökat de senaste åren i Tyskland och det hoppas man kommer att underlätta finansieringen av pensionssystemet.
I stort sett liknar det tyska pensionssystemet det svenska, uppbyggt på tre pelare – en allmän pension, en tilläggspension och en frivillig individuell del. Det finns olika försäkringsfonder för olika yrkeskategorier och det är obligatoriskt för alla att tillhöra någon. Även de som är egna företagare inom exempelvis kreativa yrken.
– Systemet skiljer sig från det svenska i och med att det mer är uppbyggt efter yrken. Varje kategori har sitt system, trots att det är en allmän pension, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson.
Arbetsgivaren och den anställde betalar båda in en obligatorisk del till pensionen under de år man är anställd. Det finns också en frivillig pensionsförsäkring man kan betala in till.
– En annan skillnad gentemot det svenska systemet är att det tyska är uppbyggt kring ett kvalifikationssystem. Det räcker inte med att ha bott och varit skriven i landet under ett antal år, du måste även ha kvalificerat dig genom att ha arbetat i minst fem år. Vissa andra saker räknas också, som exempelvis att ha varit hemma med barn, studier, praktik och även perioder av sjukskrivning, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson.
Förutom att höja pensionsåldern har man också höjt avgifterna till pensionskassorna, vilket gjort att mer pengar sätts undan. Men det räcker inte. Staten har fått skjuta till många miljarder euro ändå för att det ska gå ihop sig. Runt en tredjedel av statens budget går till pensionerna.
För att råda bot på detta har finansminister Christian Lindner beslutat att inrätta en fond med statligt lånade pengar. Tolv miljarder euro lånades till en pensionsfond baserad på investeringar i aktier. Från finansdepartementets sida räknar man med att den här fonden ska öka med tre procent i värde årligen och till mitten av 2030-talet vara värd runt 200 miljarder euro. Det skulle hjälpa till att täcka upp för de stora årskullarna födda under 1950-och 60-talet som går under benämningen ”baby-boomers”.
Förhoppningen är att fonden ska lätta på trycket i det hårt ansträngda pensionssystemet och att man från år 2036 ska kunna stödja det statliga pensionssystemet med 100 miljarder om året och på så vis täcka upp för gapet mellan generationerna.
Finansministern har fått utstå en del kritik för den här reformen. Skeptikerna har kallat det kasinokapitalism och menar att det är ett riskfyllt sätt att sköta statens budget på. Men Christian Lindner säger att de ”borde ha gjort det här för 20 år sedan” som en långsiktig investering. Han beskriver det också som ett paradigmskifte i pensionssystemet.
I Tyskland ligger pensionsavgiften på 18,6 procent av inkomsten. För att pensionen ska kunna motsvara 48 procent av inkomsten, som har varit normen, skulle den behöva höjas till drygt 22 procent. Det skulle inte vara populärt och nu hoppas Christian Lindner i stället på att hitta en balans genom fondsystemet.
Precis som Frankrike har man sneglat på de svenska AP-fonderna. Balansen med enbart en procentuell insättning i ett pensionssystem håller inte när det blir färre som arbetar och fler som uppbär pension. Nu sätter man sitt hopp till börsen.
Det tyska pensionssystemet
- Det tyska pensionssystemet består av tre pelare: allmän pension, tilläggspension och frivilligt individuellt pensionssparande.
- Man måste ha arbetat i minst fem år för att få allmän pension, det räcker inte med att ha bott i landet som det gör i Sverige. Andra saker än arbete kan också räknas, som att ha varit hemma med barn, praktik, studier.
- Det finns olika pensionskassor och alla måste tillhöra någon, även egna företagare.
- Pensionsåldern höjs successivt och kommer att hamna på 67 år 2031. Alla som är födda 1964 och senare kommer att arbeta till 67 års ålder.
- Det finns möjlighet för vissa att ansöka om att få gå i pension tidigare, exempelvis för dem som arbetat i 35 år. Då kan man få gå vid 63 års ålder (gäller bara dem som är födda före 1952), dock med lägre pension. Har man arbetat i 45 år får man gå tidigare utan avdrag på pensionen.
- För kvinnor födda före 1952 finns också möjlighet att begära nedsatt ålderspension när de fyllt 60, om de har betalat in obligatoriska avgifter i mer än 10 år efter att de fyllt 40.
- Tyska pensionsmyndigheten skickar ut information till alla som omfattas av försäkringsskyddet årligen, om hur pensionen beräknas bli.
- En viss del av pensionen har varit skattebefriad i Tyskland. Det håller man dock på att ändra nu. Från 2022–2040 kommer den beskattningsbara delen öka med en procent per år för att hamna på 100 procent år 2040.
- För att underlätta den ekonomiska omställningen när man blir ensam kvar kan man ansöka om att under tre månader även få sin avlidna makes/makas pension.
