Fyra frågor till universitet och högskolor med rätt att examinera forskare

Veteranen har ställt frågor till 12 universitet och högskolor om deras syn på äldre forskare.

1. Hur många aktiva forskare över 65 år har ni – professorer, doktorander, övriga?

2. Hur bemöter ni professorer som vill fortsätta med sin forskning efter pensionsåldern: praxis gällande arbetsplats, mejladress, kontaktuppgifter på skolans hemsida?

3. Vad ser ni för för- och nackdelar med pensionerade professorer som inte drar sig tillbaka från yrkeslivet?

4. Hur ser ni på pensionärer som vill doktorera?

 

1. HÖGSKOLAN HALMSTAD
1. Fem universitetslektorer och fem professorer som har anställningsavtal utan statlig pensionsrätt (det vill säga de har gått i pension).
2. Vi har idag inga avtal med emeriti att vara kvar oavlönade i verksamheten vilket är fallet vid andra lärosäten. Vi har hittills bara avtalat med lön vilket då också innebär arbetsplats med samma tillgång till utrustningar som övrig personal.
3. Den nytta som kan finnas när man beslutar att teckna ett anställningsavtal med en medarbetare som gått i pension. Vi som alla andra är ju styrda av ekonomiska villkor men också av planering för framtida behov. Anställningar av pensionärer får inte hindra karriärutveckling eller anställning av andra medarbetare.
4. Att vara forskarstuderande är en utbildning för ett framtida yrke som forskare/lärare och som vi vill ha framtida nytta av. Finansieringen sker oftast med statliga medel genom en doktorandanställning. Vi är inte beredda att teckna sådana avtal med en pensionär.

 

2. GÖTEBORGS UNIVERSITET
1. 37 forskare, 43 professorer, tolv adjungerade professorer, sex gästprofessorer, fem seniorprofessor, 55 lektorer.
2. Från styrdokument: »Om det är till gagn för universitetet får pensionerad personal fortsätta att vara verksam inom sitt ämnesområde vid sin ämnesinstitution också efter pensioneringen. I varje enskilt fall ska därvid verksamhetsnyttan vägas mot lokalsituationen och de praktisk-ekonomiska förutsättningarna i övrigt«.
3. De blir överförare av kompetens och kan fungera som handledare. Samtidigt är det ju viktigt att det ges utrymme för yngre.
4. Det är en avvägnings- och resursfråga. Att doktorera är i första hand en möjlighet för personer som har större delen av sitt yrkesliv framför sig.

 

3. STOCKHOLMS UNIVERSITET
1. 113 professorer, en doktorand, 184 övriga som är anställda med månadslön.
2. Professorer återanställs som professorer efter 67 efter individuell prövning. I och med att de blir återanställda så har de samma status som övriga anställda. Andra varianter än återanställning ska inte förekomma.
3. Fördelen är att de bidrar till verksamheten, i synnerhet till forskningen (men det är viktigt att en prövning görs, det finns ingen rätt att återanställas). En risk kan vara att de förhindrar en förnyelse av verksamheten.
4. Även här gäller individuell prövning. Det är dock mycket ovanligt med doktorander som uppnått pensionsålder. De får inte dra så mycket handledarresurser att det blir brist på handledning för yngre. Inte heller får betydande ekonomiska resurser satsas på detta.

 

4. ÖREBRO UNIVERSITET
1. 40 personer med färdig forskarutbildning, 13 lektorer och fem forskarstuderande.
2. Vi är precis i färd med att utarbeta och besluta om riktlinjer för detta. Enligt tänkta riktlinjer ska en professor som önskar fortsätta sin verksamhet efter uppnådd pensionsålder ansöka om detta. I det enskilda fallet träffas sedan en överenskommelse där både arbets-innehåll och praktiska frågor regleras.
3.  Fördelarna är att det annars föreligger en betydande risk för kompetenstapp i både organisationen och det enskilda ämnet/forskargruppen. Nackdelen kan vara att det hindrar nyorientering av ett ämne/forskning eller omorientering/nyprioritering inom universitetet som helhet.
4. Avstår från att svara på denna fråga.

 

5. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA
1. 70 forskare/lärare som är anställda till någon del samt uppskattningsvis lika många som är aktiva till någon del men saknar formell av-löning av Chalmers. 25 är äldre än 67 år. Äldsta doktorand med anställning är 57 år.
2. Det varierar något mellan institutionerna, inte minst på grund av hur trångbodd man är.
3. Pensionerade professorer kan tillföra mycket: som mentorer för unga, som ingångar till olika kontaktnät, som kunniga och erfarna bedömare av forskningskvalitet i ansökningar, som rådgivare till ledare etcetera.
4. Det vanliga är att doktorander påbörjar sin forskarutbildning direkt efter grundutbildning eller efter några år i annan verksamhet. Men ingen är på förhand diskvalificerad från doktorandstudier.

 

6. KAROLINSKA INSTITUTET
1. 129 forskare/professorer är äldre än 65, varav 34 seniorprofessorer, tre gästprofessorer och 16 universitetslektorer. Majoriteten av våra professorer går till 67 år inom ramen för ordinarie tjänst. Efter 67 års ålder finns möjlighet för dem som har aktiv forskning att få förordnande som senior professor.
2. Om forskningen är aktiv har de samma ställning som alla andra medarbetare.
3. Fördelar: Seniora forskare står för viktig kunskap, kunskapsutveckling hos yngre medarbetare och ger perspektiv på tidigare forskning. Vi ser inga särskilda nackdelar.
4. Inom medicinsk forskning är det professionella och laborativa kravet högt. Det har alltid varit mycket ovanligt med doktorander som är pensionärer på KI.

 

7. MÄLARDALENS HÖGSKOLA
1. En doktorand, en adjungerad professor,
två gästprofessorer, elva lektorer, fyra professorer med tillsvidareanställning.
2. Efter 67 kan det vara möjligt att få tidsbegränsad anställning efter överenskommelse. Så länge man är anställd har man tillgång till arbetsplats, mejl och kontaktuppgifter på hemsidan.
3. Mälardalens högskola anser att det är mycket positivt med erfarenhet och medarbetare som är engagerade och vill bidra till en fortsatt forskning och utveckling av de utbildningar vi erbjuder studenterna.
4. Formen för finansiering av doktorander bör vara anställning som doktorand. Alla som uppfyller grundläggande och särskild behörighet har möjlighet att söka till utbildning på forskarnivå.

8. KARLSTADS UNIVERSITET
1. Två forskare, tolv professorer och sex gästprofessorer, 33 universitetsadjunkter, 19 universitetslektorer.
2. Generellt anser vi att anställningar ska avslutas då pensionsåldern är uppnådd. Naturligtvis finns det skäl att göra undantag ibland. Det handlar då om att forskaren har en särskild kompetens som behövs i verksamheten. Om personen anställs gäller samma regler som för andra anställda. I undantagsfall kan en forskare ha fortsatt knytning till universitetet efter pension utan anställning och då beslutar respektive chef om vilken infrastruktur denne ska ha tillgång till (särskild blankett och tidsbegränsat beslut).
3. Hänvisar till förgående fråga.
4. Inte aktuellt att anställa doktorander som uppnått pensionsåldern.

 

9. MITTUNIVERSITETET ÖSTERSUND
1. Tolv universitetsadjunkter, 18 professorer (gäst/seniorprofessor/professor), fyra universitetslektorer, tre seniorforskare/seniorforskningsassistent.
2. Det finns regler fastställda av rektor. Sedan är det upp till vilka möjligheter det finns på institutionerna, i ämnena, att låta professorer vara kvar – men i de små miljöerna som vi har ser vi inga problem med det.
3. Frågan har inte varit uppe för diskussion, men vi ser positivt på om någon vill fortsätta att bidra till verksamheten.
4. Frågan har inte varit aktuell, det kan vara svårt att bli doktorand om man är i närheten av pension. Vi har regler om att alla tjänster ska vara fullt finansierade och sökta i konkurrens. Det innebär att ingen med egna medel ska kunna finansiera sin forskarutbildning.

 

10. SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA
1. Tolv professorer samt 13 lektorer.
2. Utifrån verksamhetens behov bedöms om personen kan beredas fortsatt anställning.
3. Fördelen är att högskolan även fortsättningsvis kan ta del av personens kompetens. Osäkert om det finns några nackdelar.
4. Vi tar in doktorander i huvudsak genom utlysningar. Vid urvalet utgår vi från kompetens.

 

11. UPPSALA UNIVERSITET
1. 150 professorer, universitetslektorer och forskare anställda som är mellan 65 och 67 år. Efter 67 års ålder finns det möjlighet att få senioranställning. Vi har 19 senioranställda lärare/forskare.
2. Praxis är att både senioranställda men även professorer/forskare emeriti har kvar sin arbetsplats, e-postadress, kontaktuppgifter på hemsida och i universitetets personalkatalog.
3. Vi har en principiellt positiv inställning till att professorer emeriti vill fortsätta sin vetenskapliga verksamhet. Det är till stöd och gagn för utvecklingen och kontinuiteten.  Detta bedöms ur verksamhetsmässiga skäl.
4. Problemet är att det finns för få doktorandplatser – konkurrensen är stor. Personer över 65 hanteras som alla andra.

 

12. UMEÅ UNIVERSITET
1. 34 forskare (19 seniora professorer och 15 seniora lektorer) som innehar någon form av anställning efter sin pension.
2. Det är upp till varje institution att bedöma möjlighet att anvisa rum etcetera, men generellt har vi en positiv inställning till professorer som vill fortsätta sin gärning.
3. Vanligtvis enbart fördelar, de bidrar till forskningsmiljön, kan ha handledningsuppdrag, fungera som mentor etcetera. Nackdelar kan vara att institutionen inte alltid aktivt ser över sin framtida kompetensförsörjning och att yngre hämmas i sin karriär.
4. Det är också upp till varje institution att bedöma. Finns inga centrala regler. Genom åren har vi haft ett antal pensionärer som doktorerat.

Text Kristin Helgesson Svenske

Kommentera