Efter sitt pass i tredjeklassen på Guldhedsskolan i Göteborg är hon närmast utmattad. Men Eva Hed Lawesson, 72 år och medlem i SPF Seniorerna, tvekar ändå inte. – Jag inbillar mig att jag tillför något och det ger mig glädje tillbaka, säger hon.
”Hej Eva”, hälsar både flickor och pojkar hon tidigare mött i läxhjälpen glatt i korridoren. När fröken Susanne Ahlberg sträcker ut sin gammaldags mässingsklocka genom fönstret och ringer in klass 3B efter lunchrasten är ”Eva Senior”, som det står på namnskylten, på plats. Vid ett runt bord i grupprummet intill ska hon i dag hjälpa Filippa, Saga, Love och Vidar med matten.
– Det är jätteskönt att komma in här. Lugn och ro, tycker Filippa och de andra instämmer.
– Hur tänkte du här? undrar Eva vänligt när siffrorna i det för henne nya sättet att räkna inte vill stämma i någons bok.
”Eva Mattepolisen” skämtar barnen och Eva skrattar med.
Kostar på men ger tillbaka
Att rätta böcker är en av hennes sysslor, liksom att läsa med elever som har svenska som andraspråk och behöver extra träning. Fröken, som håller lektion i klassrummet intill, kallar det ”en fantastisk förmån” att ha en senior i skolan. En extra vuxen betyder ökad möjlighet att ge de 25 barnen hjälp, och arbetsro.
– Jag är väldigt nöjd och särskilt nöjd att jag fick Eva. Jag drog en vinstlott, säger Susanne och Eva kontrar snabbt:
– Det är mer jag som gjort det.
Trots att en dag i skolan kostar på, vägrar hon att ge upp.
– Efteråt är jag ofta helt slut, spänd som en stålfjäder och fryser. Ibland kan jag undra vad jag gett mig in i, helt frivilligt? Men om jag bara får tillbaka sååå lite, så är det värt det, säger hon.
Nybliven änka
Första gången hon kom i kontakt med Generationsmöten i Göteborg var hon nybliven änka, hösten 2012. Granne med Anhörigcentrum, som varit en fast punkt under makens sjukdom, fanns Mötesplatsen, där projektledaren Zsolt Szanto delade ut lappar om en nystartad generationskör, med äldre och unga tillsammans. – Det var roligt att någon som jag fick vara med och sjunga. Det har jag inte alltid fått, ler Eva, som var med i kören i ett år innan hon ville testa något annat.
Frivilligt
Sedan dess har hon prövat flera av de projekt som ingår i stadsdelens satsning för åldersintegration. Hon har läst för förskolebarn och målat tavlor på Konstmuseet innan hon spikade dagens fasta åtaganden. Sedan i höstas arbetar hon frivilligt och oavlönat som läxhjälp och Senior i skolan på Guldhedsskolan, måndagar, tisdagar och onsdagar.
– Generationsmöten är en jättebra idé. Vi är så olika, men jag vill hjälpa till. Det gäller ju att vara medmänsklig, oavsett om den andre är ett år eller hundra, säger hon. Runt bordet i grupprummet jobbar alla flitigt vidare.
– Jag kommer i morgon också, och tränar multiplikationstabellen med dig, säger Saga.
Eva lyser upp.
–Ja, den är jag bra på att tjata om, säger hon och ler.
Text: Karin Tufvesson
Foto Emelie Asplund
