Åldersdiskrimineringen i svenskt arbetsliv är påtaglig och allvarlig. Det konstaterar Diskrimineringsombudsmanen (DO) som låtit göra en djupanalys av problemet.
I rapporten ”Åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv” som släpps i dag fredag försöker man beskriva hur myter om ålder skapar ojämlikhet och orättvisor.
– Åldersdimensionen är påtagligt närvarande i dagliga verksamheter, om än i olika utsträckning på olika arbetsplatser, konstaterar sociologen Clary Krekula, som skrivit rapporten.
Studien bygger på djupintervjuer med personer med vitt skilda erfarenheter från arbetslivet. Ett huvudresultat är hur diskrimineringen slår i rekryteringssituationer, i synnerhet mot äldre och yngre.
Myter bidrar till ålderism
Clary Krekula har funnit att de anmälningar av åldersdiskriminering som vi hittills sett enbart synliggör delar av den åldersbaserade ojämlikhet och åldersdiskriminering som finns på olika arbetsplatser. Det som är kartlagt i form av anmälningar och rättsfall är toppen på ett isberg.
Tre saker, menar Clary Krekula, behövs för att komma fram effektivare både i uppenbara enskilda fall men också för att öka vår allmänna medvetenhet om hur åldersdiskrimineringen ser ut, och var den finns.
• Systematiska kartläggningar och analyser av åldersdiskriminering i arbetslivet
• Ökad kunskap
• Mer debatt
Åldersdiskriminering i form av skämt
Studien har också identifierat diskriminering mot äldre i form av att man inte får del av eftertraktade resurser som leder till meritering och utveckling.
Andra resultat pekar på att åldersbaserade trakasserier kan samspela med till exempel sexuella trakasserier och därför inte nödvändigtvis urskiljas som åldersrelaterade.
Vardagsdiskriminering som de intervjuade i rapporten berättar om gäller åldersskämt. Det drabbar både äldre och yngre, konstaterar Krekula.
Rapporten pekar också på ytterligare en fördom som leder till diskriminering: myten om att yngre personal stannar kvar längre tid på arbetsplatser än vad äldre gör som närmar sig pensionsåldern.
Clary Krekula:
– Den myten upprätthålls av den lagstadgade pensionsåldern, och kan utgöra grund för diskriminering av äldre både vid rekryteringssituationer och vid fördelning av viktiga resurser.
Mer lagstiftning behövs
DO Agneta Broberg trycker i en kommentar till rapporten på att det behövs mer forskning och mer lagstiftning.
– DO har, allteftersom myndighetens arbete utvecklats på området, kunnat konstatera att åldersdiskriminering främst drabbar personer som generellt räknas som yngre eller äldre. Men, med detta inte sagt att medelåldern på något sätt skulle vara en period i livet fri från åldersdiskriminering.
När det gäller lagstiftningen föreslår Agneta Broberg att den kompletteras med ett krav om aktiva åtgärder för att bättre kunna förebygga åldersdiskriminering.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
FAKTA
Den 1 januari 2009 fick Sverige ett förbud mot åldersdiskriminering i arbetslivet.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) ska se till att lagen efterlevs.
DO har hittills endast drivit ett par fall av åldersdiskriminering.
För att utveckla myndighetens arbete och öka kunskapen på området gav DO Clary Krekula, docent i sociologi, i uppdrag att göra en första studie av upplevelserna av ålder och åldersdiskriminering.
Röster ur rapporten
När de intervjuade i rapporten beskriver situationer där individers åldrar lyfts fram återkommer de ofta till anställningssituationer.
Beatrice, 36 år:
”Vid anställningar och sådär då tror jag att det är ganska lätt att hamna i en åldersdiskussion, typ kan vi verkligen ta den här på det här jobbet, det är ju bara tio år kvar. Då tror jag att man är mer uppmärksam. Jag tänker mycket på att man anställer efter hur många år personen har kvar.”Samtliga intervjuade hade arbete vid intervjutillfället. Några av dem beskriver dock egna erfarenheter av tidigare perioder då de varit arbetssökande och menar att möjligheten att få anställning förändrades efter att de fyllt 50 år.
Barbro, 61 år:
”Tidigare, på vartenda jobb jag sökte blev jag kallad till intervju men sen sa det stopp. Då blev man förvånad att man inte längre blev kallad ens till intervju för jobb som man hade varit kvalificerad för innan.”
