Hotbilden mot pensionärsråden

Två landsting och sju kommuner har lagt ner sina pensionärsråd. I lika många kommuner har stora förändringar skett av rådens sätt att arbeta.

Med hjälp av SPFs distrikt har Veteranen fått fram en översikt av läget i landet. En bild som hittills har saknats. På SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har ingen uppdraget att följa den här utvecklingen.
Att hålla reda på det aktuella läget i Sveriges 27 landsting och 290 kommuner är inte enkelt. Förändringar av politiska organisationer sker hela tiden och reglementen för hur demokrati ska bedrivas ändras med jämna mellanrum.
När politikerna i Västmanland, som första landsting i landet, kom fram till att skrota LPR ägnades detta fyra rader i en 50-sidig organisationsutredning.

– Vi blev helt tagna på sängen, och upptäckte det av en slump, berättar Stefan Fosseus, SPFare i Västerås som tillsammans med Inga-Lise Bylund skrev en motion till SPF-kongressen med krav på lagstiftning om pensionärsråd, eller äldreråd, i alla kommuner och landsting.

Hela SPF-organisationen är medveten om att hotbilden mot pensionärsråden växer sig allt starkare.
Kongressen gick på motionärernas linje och nu arbetar förbundsstyrelsen på att påverka landets högsta politiker i frågan.

Veteranens undersökning ger också andra resultat:
Bilden skiftar starkt i landet. Vissa landsting och kommuner har enligt SPF mycket väl fungerande och vitala pensionärsråd.
I andra delar av landet är bilden den rakt motsatta – råd finns men politikerna tycks inte lyssna. Äldreorganisationernas representanter upplever ibland att råden i praktiken utgör ett alibi för politikerna att genomföra försämringar som drabbar äldre.

Motstånd lönar sig. I exempelvis Göteborg har man lyckats avvisa politikernas försök att införa en Rättighetskommitté. På andra håll växer hotbilden fram: exempelvis i Jämtlands läns landsting utgör inställda möten en klar varningssignal.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

Kommentera