Köpare är beredda att betala mycket för att få äga en liten del av sporthistorien. Kanske har du något av värde på vinden?
Sex miljoner kronor per pappersark. Så mycket betalade en anonym köpare för manuset som lade grunden för de moderna olympiska spelen. På de sammanlagt fjorton dokumenten finns det tal som fransmannen Pierre de Coubertin höll i slutet av 1800-talet innan han grundade den internationella olympiska kommittén.
Dokumenten kom på villovägar under andra världskriget och i fyrtio år var det ingen som visste var de fanns till de återfanns hos en privat samlare i Schweiz på 90-talet. 2019 auktionerades de ut hos Sotheby’s för motsvarande mer än 80 miljoner kronor. Då var det världens dyraste sportrelaterade föremål – inget annat hade sålts för så mycket på auktion.
Bara tre år senare slogs rekordet då Diego Maradonas matchtröja såldes för hisnande 8,5 miljoner euro (ca 90 miljoner kronor). Men så var det inte vilken matchtröja som helst, utan den tröja Maradona bar i kvartsfinalen mot England i VM 1986. Matchen då han gjorde vad som utsetts till Århundradets Mål.
Matchtröjan fick dock bara inneha rekordet som världens dyraste sportmemorabilia i några månader. Senare samma år såldes nämligen ett basebollkort på Yankee-spelaren Mickey Mantle från 1952 för 12,6 miljoner dollar på en auktion i USA. Alltså omkring 130 miljoner svenska kronor. Samlare är beredda att betala mycket för att få äga en liten bit sporthistoria.
Här hemma i Sverige kommer vi inte riktigt upp i sådana summor. Men marknaden för sportmemorabilia har vuxit de senaste åren. Matchtröjor, sportutrustning, autografer och gamla bilder på stora idrottare är inte bara populära samlarobjekt utan används också som inredningsdetaljer hemma hos sportintresserade.
Just samlarbilder har sålts för rekordbelopp de senaste åren och det är framför allt bilden på en ung brasiliansk fotbollsspelare som lockar samlarna till auktionshusen.
I senaste säsongen av Antikrundan gjordes ett stopp i Karlskrona där en av experterna träffade en man som tagit med några Alfabilder på Brasiliens VM-lag i fotboll 1958. Bland dem fanns den så eftertraktade bilden på en 17-årig Pelé, den som ska vara världens första samlarbild på honom.
Alfabilderna följde med i tablettaskarna Alfa Bobby-kola och Alfa Pistill och blev en populär hobby för många ungdomar. Under åren 1949 till 1961 släpptes omkring 1 700 olika bilder på idrottare – främst fotbolls- och hockeyspelare – från världens alla hörn.
På baksidan av korten fanns en kort presentation av idrottaren, om Pelé kunde man till exempel läsa att han var ”VM-turneringens yngste spelare med sina 17 år. Kanske inte så underligt att han grät när VM-finalen var vunnen mot Sverige”.
De senaste åren har bilden på Pelé sålts för flera hundra tusen kronor här i Sverige, men har också väckt intresse från utländska samlare just för att det är den första kända samlarbilden på honom. På auktioner utomlands har den sålts för miljonbelopp.
Rookiekort, alltså bilder på stora idrottare när de var unga, brukar vara mer eftertraktade och om de är i gott skick kan priset dra i väg rejält. Mannen som tagit med sina Alfabilder till Antikrundan hade dock gjort ett stort misstag. Som ung samlare hade han nämligen klistrat fast korten på ett papper med björnklister. Därför var det tveksamt om bilden på Pelé hade något större värde.
Förutom i tablettaskar kunde man också hitta samlarbilder i veckotidningar på 60-talet. Inför OS i Rom satsade Hemmets Journal på en serie idrottsbilder under namnet Sportens stjärnor. Den bestod av sammanlagt tjugo ark med fyra bilder på varje. Här dök sannolikt Cassius Clay upp på en samlarbild för första gången.
Kompletta samlingar med oklippta ark och originalpärm har sålts för uppemot 60 000 kr under 2020-talet.
En annan serie som väckt intresse bland samlarna är den mystiska Kostymserien som släpptes inför fotbolls-VM 1958 och där flera spelare syns bära kostym. Vem som gett ut serien eller hur den förmedlades har samlare ännu inte kunnat reda ut, men man tror att den släpptes i en mycket begränsad upplaga. I början av 2024 såldes en bild ur serien, även den på en ung Pelé, för drygt 200 000 kronor på Växjö auktionskammare.
Men det är inte bara samlarbilder som ökat i värde de senaste åren. Även sportutrustning, reklammaterial, matchtröjor och andra sportrelaterade föremål kan gå för höga summor på auktion.
Ta till exempel Zlatans fotbollsskor som gick för hela 230 000 kronor för några år sedan. Sportmemorabilia från stora evenemang som fotbolls-VM 1958 och OS i Stockholm 1912 brukar locka fler köpare här i Sverige.
Från OS i Stockholm är det bland annat den officiella affischen som gått bra på auktion. Den skapades för att marknadsföra spelen ute i världen och trycktes på flera olika språk i mer än 80 000 exemplar.
Svenska Olympiska Kommittén fick in förslag från flera kända svenska konstnärer på hur affischen skulle utformas men föll för Olle Hjortzbergs bidrag med flaggviftande atleter. Som en referens till antikens olympiska spel var de alla nakna, några slingor från flaggspelet fick skyla könet på mannen längst fram. OS-affischen har sålts för mellan tio och tjugo tusen kronor på auktion, men för att komma upp i sådana summor ska de vara i gott skick och tryckta inför OS 1912. På 70-talet gjordes nämligen nytryck av affischen men de brukar bara värderas till några hundralappar.
Inför stora sportevenemang som VM och OS har svenska glas- och porslinsfabriker passat på att lansera sportinspirerade föremål. Både Gustafsberg och Rörstrand gav till exempel ut minnestallrikar över OS i Stockholm 1912, och under fotbolls-VM 1958 kunde man inta sin dryck i Surte Glasbruks nya VM-glas som såldes i trepack med tryckt dekor i grönt, blått och rött.
Drygt tjugo år senare, lagom till OS i Moskva 1980, lanserade Orrefors OS-facklan, en ljuslykta formgiven av Lars Hellsten. Den beskrevs som en hyllning till idrottsvärlden och på foten syns de fem OS-ringarna.
Många av dessa idrottsinspirerade designföremål från 1900-talet går fortfarande att fynda på andrahandsmarknaden. Men vem vet, kanske blir de någon gång lika eftertraktade samlarobjekt som Alfabilderna.
Text: Helena Nilsson
