Se upp om du vill ha kvittot på papper

Den som anmält sig som användare av Kivra kan inte räkna med att få ett papperskvitto i butiken.

Kivra är en digital tjänst där man kan samla och lagra dokument som brev, fakturor och kvitton.
– Saker man annars hade haft i pärmar, byxfickor eller i olika pappershögar. Säkert, tillgängligt och bra för miljön, säger kommunikationschefen Henrik Höglin.
Men alla är inte nöjda med hur den snabba digitaliseringen fungerar. Användare av Kivra har hört av sig till Senioren om svårigheter att få sina kvitton i pappersform i butiken.
Man upplever inte att man har gått med på att inte längre få sitt papperskvitto i butiken bara för att man har tackat ja till att få det lagrat digitalt i Kivra.

Så här fungerar det: Om du har anmält dig som användare i Kivra digitaliseras dina kvitton med automatik. Du går då också automatiskt med på att inte längre erbjudas ett papperskvitto i butiken.
Om du hellre vill ha ett papperskvitto direkt i butiken måste du själv aktivt välja det alternativet i dina inställningar i Kivra.
Ica Maxi i Bromma Blocks är en av många butikskedjor som samarbetar med Kivra. Om du har anmält dig som användare av Kivra går alltså alla dina Ica Maxi-kvitton till din ”brevlåda” i Kivra i digital form.
Önskar du papperskvitto som standard måste du avaktivera den digitala kvittotjänsten i Kivra, bekräftar Ica Maxis informationstjänst

För den kund som inte är med i Kivra erbjuds papperskvitton som vanligt.
Men om en kund som är Kivra-användare ändå vill ha kvittot i pappersform, löser man det på plats, försäkrar Ica Maxis informationstjänst.
– Självklart kan kunden få papperskvitto ändå om de ber om det i kassan, säger man från Ica Maxis informationstjänst.
Enligt Konsumentverket ska man alltid bli erbjuden ett kvitto, antingen ett papperskvitto eller ett elektroniskt kvitto. Skatteverket är den myndighet som har tillsyn över den lag som reglerar detta.
– Det finns ingen lagstiftning som säger att kunden har rätt till papperskvitto i butiken om kunden har fyllt i hos Kivra att man önskar den digitala kvittotjänsten, säger Conny Svensson som är nationell samordnare på Skatteverket.
Då handlar det i stället om ett frivilligt avtal som kunden ingått med Kivra.
Det är alltså alltid upp till kunden att säga upp kvittotjänsten hos Kivra om kunden vill vara säker på att kunna få ett papperskvitto i butiken?
– Ja, det stämmer, säger Conny Svensson.
Han tycker emellertid att det borde vara en självklarhet att även en Kivrakund ska få ett papperskvitto i kassan, om kunden så önskar.
– Det ska ju inte vara så att man alltid måste ha med sig sin mobiltelefon för att i Kivraappen kunna få upp sitt kvitto.
Det är många gånger man har betalat och upplevt att det har blivit alldeles för dyrt. Då vill man ju ha möjlighet att kontrollera att det inte blivit fel inslaget, eller hur?
– Exakt, vill man kontrollera ska det kunna gå att göra det i samband med köpet i butiken. Man ska inte behöva åka hem och titta i mobilen. Här får man stå på sig om det krävs, säger Conny Svensson.
Bortsett från Kivra – vad gäller generellt för kvitton?
– En säljare är alltid skyldig att ge kunden ett papperskvitto, säger Conny Svensson.
I alla lägen?
– Ja, man ska alltid kunna erbjuda och ta fram ett papperskvitto till kunden. Det gäller alltid, punkt slut.
Men om man i butiken får svaret att ingen kvittoskrivare finns, utan att kvittot skickas till kunden per epost?
– Det är inte korrekt. Har man ingen kvittoskrivare får man upprätta vad man kallar en kontantfaktura, så att kunden får ett skrivet kvitto.
Men det egna ansvaret för att vara vaksam kommer man inte ifrån, betonar Conny Svensson. Exempelvis när man betalar med kort och får en så kallad kontokortsslip
– Utöver denna kontoslip som bara visar att en transaktion har ägt rum ska du också få ett kvitto som bevisar att köpet har knappats in i kassan. Kolla det, uppmanar Conny Svensson.
– Det viktiga här är att man verkligen ser till att få ett kvitto så man ser hur mycket man har betalat för det man har köpt.
Annars kan det gå som för den kund som på Hötorget blev av med 13 000 kronor för ett knippe morötter, berättar Conny Svensson.
Det var i maj förra året som Polisen avslöjade hur två Hötorgshandlare lurat äldre och turister genom att bland annat knappa in en eller flera nollor extra på deras kortköp. Till exempel såldes alltså ett knippe morötter till en 94-årig man för 13 000 kronor.

Viktigt att säga är att fusket inom torghandeln trots allt har minskat de senaste åren. Att någon tar 13 000 för morötter är definitivt inte vanligt.
– Det finns inga skrupler längre, det är bara att konstatera. Därför är det viktigare än någonsin att granska sina kvitton. Det går inte längre att dra sitt kort och knappa in sin kod. Man måste kontrollera.

Kommentera