Eva Adolphson, . Den som passerat 55 bör se upp med att ta nya lån, tycker Eva Adolphson. Kronofogdens årsrapport om allt fler pensionärer som fastnat i skuldfällan talar sitt tydliga språk. Skulder och räntor blir för tunga att bära för en pension som sjunker ihop.
Så är det med pensionerna: den allmänna pensionen är högre i början och sedan allt lägre. Systemkonstruktörerna ansåg att behovet av pengar minskar med åren.
Men politikerna är tydliga med att högkostnadsskydd och läkarbesök i allt högre grad ska betalas med avgifter ur människornas plånböcker.
Leder det till ett samhälle där plånbokens tjocklek avgör vilken nivå i vården som blir tillgänglig för var och en?
Det finns olika uppfattningar om vad som är rätt och fel, men få eller ingen som tror på någon annan utveckling. Återstår för den nybakade pensionären att fundera över sitt vägval:
Spara pengar så att det blir möjligt att köpa till vård, omsorg och tjänster när behoven sätter in, eller leva i nuet och hoppas att den allmänna grundnivå som återstår kommer att tillgodose det basala.
Hur vanligt är det då att pensionärer ”downsizar” i meningen vidtar rätt ekonomiska åtgärder överhuvudtaget?
Svår fråga, ingen vågar riktigt gissa. Men här är några saker som var och en i alla händelser bör göra, enligt Eva Adolphson:
Amortera. Har du lån – amortera ner dem. Får du ett arv – använd det till att amortera ner lånet. Om du inte har lån – ta inte något heller.
Rensa i ekonomin: Kolla om du verkligen har dina lån eller ditt sparande på bästa stället när det gäller räntor och avgifter.
Skrota. Om du har tjänstepension eller privat pensionssparande: kolla upp om du sitter med återbetalningsskydd eller efterlevandeskydd i onödan. Skrota dem. Inte sällan har sådana skydd med tiden blivit överspelade – kanske finns inte make eller maka kvar och kanske har barnen blivit stora och fått egen ekonomi.
– De här råden är ganska giltiga oavsett om du är 55, 65 eller 75 år. Även äldre pensionärer gör klokt i att kolla om återbetalningsskydd eller efterlevandeskydd i onödan sänker pensionen.
– Kolla också om tillgångarna är så låga att du är berättigad till bostadstilllägg. Ofta kan det vara så, ganska många skulle få bostadstillägg om de bara sökte.
Farlig utveckling att slösa med tjänstepensionen
Eva Adolphsons tyngsta råd gäller tjänstepensionerna.
Som pensionsekonom på Alecta – förvaltare av tjänstepensioner för hundra- tusentals löntagare – redogör hon för en farlig utveckling.
– Många tar ut sin tjänstepension över minimitiden fem år. Man har inställningen att det är ens egna pengar och att man har rätt att förbruka dem på kortast möjliga tid.
– Så är det också, det är en absolut rättighet man har. Men när följden blir, som faktiskt inte är ovanligt, att man inte klarar sin grundekonomi när tjänstepensionen är slut och då förlitar sig på statens skyddsnät kan det långsiktigt bli problematiskt. För både individen och staten, menar Eva Adolphson.
Det finns ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Portugal som innebär att man inte behöver betala skatt för uttagen tjänstepension från privat tjänst vare sig i Portugal eller i Sverige. Lockande för den som vill leva i nuet.
Den förmånsbestämda delen i ITP kan numera också tas ut under fem år – tidigare var det bara den premiebestämda delen som hade den möjligheten.
– Många ringer till oss när de fem åren har gått och undrar var deras tjänstepension har tagit vägen, varför det inte kommer någon utbetalning. Här måste man se upp. En del hamnar i att man inte längre klarar av boendet.
Eva Adolphson ser ett ekonomiskt beteende vinna mark: den äldre generationen ger bort sin villa, radhus, lägenhet, sommarstuga till barnen eller barnbarnen. Den äldre får suga på ramarna, och kalkylerar också här med att statens välfärdssystem kliver in, med exempelvis BTP (bostadstillägg för pensionärer).
– Det är troligt att staten inte kommer att stillatigande låta allt det här fortgå, helt enkelt för att man inte har råd. Man kan se framför sig att BTP sänks eller att andra delar av välfärdssystemen sparas in för att kompensera sig för det här.
Pensionerna, då?
– Jag tror att vi får en diskussion, vi har den redan, om hur finansieringen av systemet ska kunna stärkas. Kanske genom att man betalar in mer än 18,5 procent som idag. Ett pensionssystem ska ju vara statsfinansiellt stabilt, men det ska också ha goda sociala egenskaper.
– Kanske får vi se en utveckling där vi får dra ner på andra system, eller omfördela på annat sätt, eller omprioritera.
Med dagens pensionssystem tror Eva Adolphson att vi kommer att vara mer eller mindre tvungna att jobba till 75. Men ska det fungera behövs två debatter.
– Det är inte bara arbetare som slits ut före 75, eller före 65. Även tjänstemän slits mentalt, det måste vi tala mer om.
– Och så har vi attityderna på arbetsmarknaden mot äldre. Denna inställning som tvingar bort folk före 65 år. Det är ett stort problem.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
