Det är allt svårare att analysera hur mycket äldre har i egna tillgångar. När förmögenhetsskatten avskaffades 2007 slutade Statistiska centralbyrån (SCB) att samla in uppgifter om folks privata ekonomier.
De flesta bedömare utgår från att dagens nybakade ”rekordpensionärer” ofta har upparbetat ett rejält kapital – främst i form av sina mer eller mindre färdigamorterade bostäder.
– Men mycket talar för att den eran är en historisk parentes. De fick det bättre än sina föräldrar men det är inte säkert att kommande generationer av pensionärer är lika väl rustade, säger Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB.
Bromsen gröper ur pensionerna
Den mekanism i pensionssystemet som kallas bromsen och som ser ut att slå till allt oftare gröper ur pensionsrätterna för dagens arbetande generation och sänker pensionerna rakt av för dagens pensionärer. Den ihållande ökningen av medellivslängden gör dessutom att pensionspengarna ska räcka under allt längre tid.
Det är också så att de pensioner som betalas ut består av pengar som dagens arbetande generation betalar in – inte av pensionärernas inbetalade pengar. Dessa har nämligen redan betalats ut till gårdagens pensionärer. Stor och ihållande arbetslöshet betyder alltså omedelbart försämrad balans i pensionssystemet.
Skuldkrisen drabbar pensionerna
Hoppet om att pensionerna ska återhämta sig står till den ekonomiska tillväxten i samhället. Men hur ser det ut idag i skuldkrisens Europa, och hur ska vi möta morgondagens konkurrens från Kina och Indien?
– Numera hänger svenska pensioner och den internationella ekonomin ihop på ett mycket tydligare sätt en tidigare. Konjunktur, sysselsättning och finansmarknader världen över har direkt inverkan på den svenska välfärden, säger Jens Magnusson.
– Politikerna har hittills kompenserat pensionssänkningarna 2010 och 2011 med skattesänkningar, men frågan är om det är ett hållbart system i längden.
Medan de stora så kallade makroekonomiska frågorna söker sina svar är det lika bra att sätta sig vid köksbordet, med papper och penna, eventuell livskamrat och en miniräknare för att börja planera på allvar, menar Jens Magnusson.
Utvecklingen går mot att vi betalar mer själva
När den resursstarka rekordgenerationen blir 80+ och ska ha service och vård på allvar är det troligt att kraven på både kvalitet och kvantitet inom välfärdstjänsterna ökar. Frågan är om den utvecklingen kommer att kunna hanteras helt och hållet med skattefinansiering eller om kompletteringar krävs från annat håll.
RUT-tjänster har delvis öppnat för en sådan ny samhällsmodell. Den som har råd kan numera i praktiken handla upp sin egen hemtjänst. Det finns också allt fler exempel i landet på att det – med dagens skattesubventionerade RUT-avdrag – blir billigare att köpa RUT än att beviljas hemtjänst. Individen, med tillräckligt stark privatekonomi och betalningsvilja, kan alltså förse sig med service – medan kommunen kan minska något på kostymen.
– Det finns redan nu ett behov av mer pengar i äldreomsorgen och äldresjukvården och den utvecklingen lär inte avta. Förmodligen kommer både avgifter och försäkringar att stå för en del av den ökningen, säger Jens Magnusson.
Sjukvårdsförsäkring bra för pensionärer
Han pekar på en annan process som understryker trenden att välfärdsansvaret alltmer kommer att delas mellan det offentliga, arbetsgivarna och den enskilde.
– Vi ser redan idag att mellan 400 000 och 500 000 personer har sjukvårdsförsäkringar, oftast via sina arbetsgivare. Kanske kommer vi framöver att se sådana försäkringar i kollektivavtalen på arbetsmarknaden så att praktiskt taget alla omfattas.
Det är en utveckling som kan vara bra för många, inte minst pensionärerna, tror Jens Magnusson.
– Oavsett om man själv omfattas av en försäkring eller inte så innebär mer pengar till vårdsektorn att mer sjukvård produceras. Fler får vård snabbare och köerna blir kortare, vilket i sig skulle vara bra för framförallt äldre pensionärer som i genomsnitt är stora brukare av sjukvård, säger Jens Magnusson.
– Sannolikt kommer vi även få se olika former av äldreomsorgsförsäkringar växa fram för att säkerställa tillräckliga resurser inom välfärdssektorn. Det är förslag som framförts från både offentligt och privat håll men än så länge har vi inte sett de konkreta lösningarna.
Tre viktiga saker för att planera din pension
Tre saker inför pensionstiden blir nu allt viktigare för oss alla att analysera och planera vid köksbordet, tror Jens Magnusson:
Boendet
Privatekonomin
Hälsan
– Det gäller att orka tänka igenom de här sakerna före 65-årsdagen. Nyckelfrågor att ställa sig är hur länge jag kan och vill arbeta och om jag har ett sparande och en ekonomisk helhetssituation som gör att jag kan leva det liv jag förväntar mig som pensionär. Det gäller såväl boende och köp av tjänster som fritidsaktiviteter och livsstil.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
