Äntligen ser seniorer i Arvika ut att få ett trygghetsboende. ”Det här har vi väntat på länge. Nu ser framtiden riktigt ljus ut”, säger Jan Rülcker.
Trycket på att få bo bekvämt och tryggt på ålderns höst ökar med kraft runtom i landet när seniorerna blir allt fler.
– Tiden verkar äntligen vara mogen för politikerna att inse detta, säger Jan Rülcker, ordförande i SPF Seniorerna Jössebygden i värmländska Arvika och med gedigen bakgrund i SPF Seniorerna.
– Vi har legat på under många år i kommunala pensionärsrådet men inte fått gehör. Men nu har det lossnat.
Nyckeln till framgång: Seniororganisationerna i stan gjorde ett gemensamt omtag under 2023 och bildade i juni den ”Ideella föreningen Trygghetsboende i Arvika”.
Efter flera samrådsträffar med kommunledningen kallades allmänheten till informationsmöte den 1 november. Politiker och pensionärer var överens om att det nu gällde att noggrant kartlägga intresset bland Arvikas seniorer.
Det blev ett starkt gensvar. Över 70 seniorer bekräftade sitt intresse att flytta till ett trygghetsboende genom att betala medlemsavgiften på 100 kronor till den ideella föreningen redan samma kväll.
Vid mötet uppmanades besökarna också att fylla i en enkät för att beskriva den egna boendesituationen och konkretisera sitt framtida önskemål.
– Det blev ett väldigt viktigt kvitto för både politiker och oss i föreningen att så många seniorer sa sig vara beredda att sälja sin villa eller bostadsrätt om man ges ett bra alternativ att flytta till, säger Jan Rülcker.
Vid årsskiftet hade intresset vuxit ytterligare till över hundra medlemmar, och det fortsätter strömma in nya.
Ytterligare två saker kan ligga bakom genombrottet, tror Jan Rülcker.
- Att det man flyttar till inte blir för dyrt. Formen som har vunnit gehör i Arvika kallas kooperativ hyresrätt. Man går in med en insats på 50 000 kronor – pengar som man får tillbaka om man skulle flytta därifrån.
Hyrorna är dock inte fastställda.
– Det blir naturligtvis inte billigt eftersom det handlar om ett nybygge. Men jag kan lova att det blir prisvärt.
Hur kan du lova det?
– Huset kommer att ägas av en ekonomisk förening som får en styrelse med tre ledamöter från de boende och tre från kommunen och dessutom en sjunde person från Riksbyggen som tar totalansvar för bygget. Det tror vi blir ett effektivt sätt att förvalta.
- Att det finns en trovärdig förebild. Det går att se sitt nya boende framför sig eftersom det finns ett redan i verkligheten, bara tio mil bort i Hagfors.
Eldsjälen från det bygget, Claes-Henrik Engström, var inbjuden till novembermötet i Arvika och berättade från ax till limpa hur man kunnat uppföra sitt trygghetsboende:
Ett sjuvåningshus med 33 lägenheter ståtar sedan förra året i centralt läge i stan. Med gemensamhetslokal, gästlägenhet och generös takterrass.
– Det är mycket uppskattat och populärt bland stans seniorer. Vi hyrde ut alla lägenheter på momangen och har också en kö. Jag är övertygad om att Arvika kan åstadkomma något liknande, säger Claes-Henrik Engström.
– Det borde också gå att åstadkomma på många håll i landet. Behovet bland seniorer att bo så här är stort.
Kooperativ hyresrätt
Särskild lagstiftning gäller. En princip är att om en kommun ställer borgen för ett bygge så får man förmånliga villkor från staten i form av ett bidrag som uppgår till 7,5 procent av byggkostnaden.
Vissa villkor gäller:
- De som flyttar in ska vara 65+
- Samlingslokal som alla har tillgång till ska finnas, liksom gästlägenhet och hiss.
Tillbaka till Arvika. Planen är att börja bygga till sommaren med inflyttning i slutet av 2026.
Men flera pusselbitar återstår att få på plats. Kommunen ska färdigställa en tomt i centralt läge och spika detaljplanen. Jan Rülckers förening ska sedan tillsammans med Riksbyggen välja ut vem som ska bygga huset.
Han ser framför sig ett miljövänligt och hållbart åttavåningshus i trä med låg energiåtgång, uppfört av lokala krafter.
– Vi har en målsättning att huset ska ge driftsintäkter och inte bara ha driftskostnader. Det ska gå med solpaneler runt hela huset. Vi hoppas kunna bli självförsörjande med energi.
Det ska byggas 40 lägenheter, tvåor och treor, eftersom det är vad som efterfrågas.
Kostnaden bedöms landa runt 100 miljoner. Tanken är att kommunen går i borgen för lånet som tas i Westra Wermlands Sparbank av den ekonomiska förening som alltså ska äga huset och ansvara för driften.
Jan Rülcker konstaterar att det inte finns något politiskt parti i Arvika kommun som är skeptiskt till upplägget.
– Nej, politikerna ser att de har väldigt mycket att vinna. Flyttkedjorna går igång på orten när kanske 40 villor och bostadsrätter görs tillgängliga. En annan poäng för kommunen är att hemtjänsten får ett hus i stan att åka till i stället för till en massa ställen runt om i kommunen.
Seniorerna, då – vad är det som lockar mest med att flytta till ett trygghetsboende?
– Det hörs lite grann på namnet, man lockas av en trygghet i att ha det bekvämt och ordnat. Man vill också ha det sociala med likasinnade runtomkring sig, en gemenskap med andra i samma situation. Många tycker också att det är befriande att avveckla arbetet med trädgården och slippa underhållsplikten för villan.
Arvika kommun
Här bor 25 714 personer. 7 062 personer är 65 år eller äldre, alltså 27,5 procent. Det finns sju särskilda boenden och två servicehus. Ännu inget trygghetsboende.