Vigs Ängar i Ystad har fått många utmärkelser, senast som landets bästa äldreboende. Ändå har ingen gått i deras fotspår, trots att många söker just det som Vigs står för.
Lillemor Husberg, som grundat Vigs Ängar, tror att det beror på ett alltför kortsiktigt tänkande, och att snålheten som vanligt bedrar visheten.
–De som sitter på pengarna fortsätter i gamla hjulspår. De tänker kortsiktigt och förmår inte heller tänka nytt. Därför går det trögt, säger Lillemor Husberg, arkitekt, grundare och vd för Vigs Ängar AB.
Hennes filosofi är att ha en helhetssyn i vården av äldre, där man tar hand om både kropp och själ.
–Det gör oss friskare och då behövs mindre av dyr medicin och krävande sjukvård. Dessutom är jag övertygad om att ju fler anställda jag har desto billigare blir driften. När både de boende och anställda trivs är personalomsättningen i stort sett obefintlig och sjukfrånvaron låg. Medarbetarna är mitt kapital och Vigs Ängar drivs som ett not-for-profit företag.
Resan mot Vigs Ängar började för Lillemors del med att hennes far blev sjuk. Han kunde inte vara kvar hemma och togs in på ett sjukhus i Göteborg.
–Det var en förfärlig miljö och jag insåg genast att så vill jag inte ha det när jag blir gammal. Så borde ingen få ha det. Jag ville bygga ett boende där jag verkligen skulle vilja bo själv och där jag också kunde välkomna mina vänner.
Vigs Ängar är Lillemor Husbergs livsverk
Inspirerad av den antroposofiska helhetssynen skred hon till verket. Hon hade ritat flera sjukhus och studerat äldrevård i Danmark. Det var tidigt 90-tal och den starkt utvecklingsinriktade Ystads kommun gav sitt stöd. Några konkreta förebilder fanns inte så äldrereformens mening och mål följdes till punkt och pricka:
– Alla skulle då uppmuntras att leva ett självständigt liv i en vanlig bostadsmiljö som var så hemlik som möjligt. Jag upplever att Vigs ängar är ganska ensamt om att följa den avsikten. Och det kostade inte heller mer att bygga och driva under de första nio åren, vi hade samma budget som kommunen.
Lillemor Husberg bildade inledningsvis både fastighetsbolag och driftbolag men vid byggstarten 1992 visade det sig att lånen skulle bli fördelaktigare och hyrorna lägre, om kommunen gick in som fastighets-ägare. Våren 1995 stod 32 små radhus inflyttningsklara och sedan dess har det varit fullbelagt. Intresset för anläggningens arkitektur har avspeglats i ett flertal forskningsrapporter.
Vigs Ängar AB fick från start entreprenad på driften. För fem år sedan gjordes den första offentliga upphandlingen, som i princip skräddarsyddes med den antroposofiska helhetssynen som krav. Om två år är det dags igen. Lillemor känner en viss oro inför hur upphandlingsunderlaget ska utformas. Vigs Ängar är hennes livsverk, hon både vill och kan bygga ut och skapa nytt, om hon kan återta ägandet.
– Jag vill inte se att Vigs faller i händerna på något stort vinstkrävande vårdbolag. Jag vill ha en konstruktion i stiftelseform så att kvaliteten på omsorgen garanteras.
Att boende och anhöriga är nöjda visar inte minst de enkäter som gjorts. I den senaste var det samlade betyget 5,7 av 6 möjliga. Intresset från aktörer inom äldrevård visar sig i de otaliga studiebesök som genomförts; kommunledningar, tjänstemän, politiker, liksom studerande och personal från andra äldreboenden har varit där på besök. Varför Vigs ändå inte fått några efterföljare, trots möjlighet till statligt investeringsstöd, finns olika teorier kring.
Inspiration för andra äldreboenden
Karin Olsson-Lindström (FP) är ordförande i socialnämnden i Ystad och har varit med sedan Vigs begynnelse och menar att boendet visst fått efterföljare:
– Men bara när det gäller delar av konceptet. Många kommuner, även vår egen, har inspirerats och tagit till sig vissa delar, men att kopiera konceptet rakt av låter sig inte göras. Det är helheten; byggnaderna, den omgivande miljön, trädgårdarna och inte minst Lillemor Husberg själv, som gör Vigs Ängar till något unikt.
Ystads oppositionsråd Kent Mårtensson (S) håller i princip med, men menar att det också är en fråga om ekonomi:
– Då Vigs byggdes fanns det mer resurser och det var ett försöksprojekt. Sedan dess har de ekonomiska förutsättningarna blivit sämre. Men jag är säker på att väldigt många äldreboende inspirerats.
Johan Holmer, utvecklingsledare i Höganäs, besökte Vigs när det var helt nytt och var där med sin kommunledning i höstas med anledning av att ett nybygge planeras i hans kommun.
– Vigs är imponerande på många sätt. Dess styrka är den mänskliga aspekten och de små enheterna. Det finns ett lugn som sitter i väggarna. Vi har också besökt nyare boenden. I jämförelse med en del av dem känns Vigs gammaldags när det gäller ny teknik, på gott och ont.
Text Jea Jonsson
Äldrepeng
På statlig nivå finns investeringsstöd för kommunalt nybyggande. Och i riksdagen driver centerpartiet frågan om att införa äldrepeng.
Per-Ingvar Johansson (C), Åhus, tror att en sådan reform skulle bidra till efterföljd:
– Jag är övertygad om att en äldrepeng skulle leda till fler mindre boenden som är bättre anpassade efter vars och ens individuella behov. Och vill man betala mer går det naturligtvis att höja standarden på både mat och service.
Debattören och författaren Monika Olin Wikman, f d landstingsdirektör, stödjer tanken på äldrepeng men tror också att en del av förklaringen finns i avsaknad av eldsjälar.
– All planering administreras uppifrån, av tjänstemän, och beslutsfattare styrs tyvärr av fantasilöshet och tradition.
Flera livsstilsboenden som Vigs Ängar skulle bli till om vi själva kunde välja hur vi vill ha det när det blir dags. Det förutsätter valfrihet i ordets rätta bemärkelse och jag tror att äldrepeng är en väg att möjliggöra det.
