Karin Ricklid står mitt i flytten när vi träffar henne. Hon har bytt sin tvårummare till en etta. Allt för att kunna fortsätta med det hon tycker allra mest om – att resa.
– En del av mina vänner tycker att det här är lite konstigt. De kan inte förstå hur jag kan flytta till en etta. Men för mig känns det inte ens som ett nedbyte. Det är en jättefin etta med sovalkov, och jag får mer pengar över så att jag kan fortsätta resa och göra annat som jag tycker är roligt, säger Karin Ricklid.
FLYTTA ELLER BO KVAR?
Någon gång kommer tankarna krypande. Ska man flytta, eller bo kvar så länge det går? Vissa tänker praktiskt och rationellt, andra är mer känslostyrda. Plus att det förstås finns andra aspekter att väga in. Som pengar.
Vi har träffat två kvinnor som båda tänkt på det här – och kommit fram till helt olika beslut.
Flyttat mycket
För henne, som alltid flyttat ganska mycket, var det här inte en så stor sak. Hon har tidigare hyrt ut sin tvårummare i andrahand när hon varit borta i lite längre perioder, bland annat för att hälsa på en av döttrarna som bor i Australien.
– Men nu sa hyresvärden att det var sista gången jag fick hyra ut, så det blev ju lite startskottet på hela den här processen. Boyta kan jag göra avkall på, men det finns annat i mitt liv som jag helst inte är utan.
Hur skulle det gå?
För tio år sedan skilde sig Karin, och köpte då en bostadsrätt i Hammarbyhöjden strax söder om Stockholm. Men räntorna var högre då, och hon kände sig lite orolig för sin ekonomi som ensamstående.
– Jag jobbade fortfarande då, men kände mig ändå orolig. Tänk om räntorna höjdes ytterligare, hur skulle det då gå?
Sålde bostadsrätten
För att få lugn och ro sålde hon bostadsrätten och fick en hyresrätt genom bostadsförmedlingen. Hon hade stått ett tiotal år i kö, vilket räckte för att få tvårummaren i Stureby, också det strax söder om Stockholm.
Måste jag välja mellan att ha lite större eller att kunna fortsätta leva som jag alltid gjort är valet lätt.
– Jag trivs jättebra i det området, så därför blev jag glad när jag satte ut en bytesannons och fick napp från en tjej som hade en etta i samma område. Hon ville ha större, jag billigare, så det blev perfekt för oss båda. Jag har alltid sagt att jag absolut måste ha ett sovrum i alla fall, men sovalkoven känns nästan som ett eget litet rum, så det blir jättebra.
Resor och andra nöjen
Det handlar om 2 200 kronor mer varje månad, som Karin nu kan spara till resor eller andra nöjen. Hon har precis betalat in första hyran till nya lägenheten, och tyckte att det nästan kändes lite ”skönt” att betala in den. Bara fyratusen, istället för drygt sex, det känns betydligt lättare.
– Jag känner mig lättad. Ända sen jag bestämde mig för att jag skulle byta till en mindre och billigare lägenhet har jag längtat efter den här dagen. Nu håller jag som bäst på att rensa ut bland mina saker, så att jag ska få plats i ettan. Det är värt det, helt klart. Visst, om jag hade haft råd att bo kvar i tvåan och ändå göra mina resor, så hade jag förstås inte haft något emot det. Men om jag nu måste välja mellan att ha lite större eller att kunna fortsätta leva som jag alltid gjort, då är det ett lätt val.
Hög tröskel
Karin tror att en del i hennes bekantskapskrets egentligen skulle vilja flytta till mindre, men för många är det en oöverstiglig tröskel dit. Kanske bor man i ett hus där man bott väldigt länge, och bara tanken på att börja röja på vind eller i källare får många att backa. Eller så sitter man fast på grund av den så kallade inlåsningseffekten, som är en situation många äldre befinner sig i.
Dyra att bo i
Har man bott i ett hus länge, som sedan stigit mångdubbelt i värde, blir reavinstskatten så hög att det inte lönar sig ekonomiskt att flytta. Dessutom är många nyare lägenheter dyra att bo i, med hög hyra eller hög månadsavgift om det är en bostadsrätt.
– Det är säkert svårare att flytta om man bott på samma ställe väldigt länge. För mig har inte boendet betytt allt på det sättet. Jag vill förstås trivas där jag bor, det vill väl alla, men jag vill kunna leva också.
Stor brist på seniorboenden
- Äldreminister Åsa Regnér (s) uttalade sig om bostäder för äldre i en artikel i Svenska Dagbladet den 20 januari i år. »Det är en viktig och stor fråga, både nu och i framtiden. En femtedel av alla äldreboenden har försvunnit de senaste tio åren, det är allvarligt.«
- Regeringen har tagit beslut om ett stimulanspaket på 300 miljoner kronor under 2017 för att få kommuner att bygga fler både äldre- och seniorboenden.
- Tillskottet av nya seniorbostäder har minskat under flera år, trots att behovet ökar. De är också ojämnt fördelade: flest seniorbostäder finns i Storstockholm och de större högskoleorterna (4,4 respektive 4,3 per 1000 invånare). Storgöteborg ligger lägst, där finns bara 0,4 seniorbostäder per 1000 invånare. (Boverket)
- Det finns cirka 29 900 seniorbostäder i Sverige. Två tredjedelar av landets kommuner, 183 stycken, har svarat att de har seniorbostäder. (Boverket)
- Statliga utredningen Bostäder att bo kvar i (2015), slog fast att det behövs fler bostäder för seniorer. Det konstaterades också att tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet måste öka. Många äldre bor idag utan hiss, med trappor och trösklar.
- Flyttfrekvensen bland äldre är låg, konstaterar man på statliga Boverket. Flyttskatten och det dåliga utbudet av seniorbostäder är faktorer som tros ligga bakom det. Dessutom krävs ork för att man ska klara av att genomföra en flytt.
SÅ TYCKER SPF SENIORERNA
- Sänk flyttskatterna, bygg tillgängligt – men framförallt: bygg! Vi seniorer bor kvar för att det inte finns något att flytta till. Det behöver byggas mer bostäder. Brist på ändamålsenliga bostäder och höga flyttskatter bidrar till att seniorer drar sig från att flytta.
- Det måste finnas alternativ! En del vill bo kvar hemma, andra vill ha gemenskap. Vi äldre ska inte klumpas ihop, vi har alla skilda behov. Det behöver byggas olika typer av bostäder, både för pigga äldre och för dem som behöver vård. Förstärk det statliga investeringsstödet så att fler bostäder byggs!
