Margareta Arehov blev änka för ett år sedan. Skulle hon bo kvar i huset i Malmö eller flytta till lägenhet? Helst ville hon bo kvar, men banken ställde till med problem.
– Här i Skåne är folk ganska lugna av sig tycker jag, när man pratar om det här med flytta eller inte när man blir gammal säger många ”ja, ja, det löser sig”. Och egentligen är det ju faktiskt bara hälsan som avgör. Har man inte hälsan blir det ju ett helt annat läge, säger Margareta.
FLYTTA ELLER BO KVAR?
Någon gång kommer tankarna krypande. Ska man flytta, eller bo kvar så länge det går? Vissa tänker praktiskt och rationellt, andra är mer känslostyrda. Plus att det förstås finns andra aspekter att väga in. Som pengar.
Vi har träffat två kvinnor som båda tänkt på det här – och kommit fram till helt olika beslut.
Stor förändring
För ett år sedan gick hennes man Bosse bort i KOL. Förutom sorgen har Margareta tampats med flera praktiska bestyr.
– Egentligen var jag ju förberedd på att det skulle hända, men det går ändå inte att tänka sig in i det i förväg. Jag sköt allting framför mig, det var en så stor förändring att bli ensam. Mina barn och barnbarn bor 60 mil härifrån, och alla sa ”nu ska du väl flytta närmare dem?” Men nej, varför skulle jag göra det? De kanske byter jobb eller flyttar, och då bor jag på en plats där jag inte har mina vänner eller mitt nätverk.
I och med att jag bor kvar i huset finns plats för barnen när de hälsar på
Litet lån
Bosse och Margareta hade ett lån på huset på 284 000. Idag är huset värt mellan tre och fyra miljoner, men ändå tyckte inte banken att Margareta skulle kunna stå på lånet ensam. Enligt deras beräkningar, som byggde på att hon måste kunna betala en eventuell framtida ränta på sju procent, skulle hon inte ha råd att bo kvar ensam, med sin pension.
Små omkostnader
– Och ändå har jag ju bevisligen kunnat betala för allt under den här tiden, säger Margareta. Det lär ju dröja innan räntan går upp till sju procent, om den gör det. Dessutom lever jag på mindre pengar än de räknar med, jag är inte en sån som köper en massa färdiglagad mat eller äter ute. Jag har inte så stora omkostnader.
Billigt boende
Ur ett ekonomiskt perspektiv finns ingen anledning för Margareta att flytta till en lägenhet. Efter många år i huset bor hon billigt.
– Skulle jag vilja köpa en bostadsrätt istället skulle det bli så mycket i reavinstskatt när jag säljer huset, att pengarna inte skulle räcka. Och några nya lån får jag ju inte.
Ville ha sin del
Det är den så kallade inlåsningseffekten som många äldre fastnar i. Har man köpt ett hus för länge sedan, som stigit mycket i värde, blir reavinstskatten väldigt hög, och det blir dyrare att flytta än att stanna kvar.
I Margaretas fall fanns ytterligare en dimension som krånglade till det hela. Bosse hade flera barn sedan tidigare, och några av dem dök upp på bouppteckningen och ville ha sin del av huset.
Sönerna delägare
– Det har blivit så krångligt allting, det är faktiskt inte riktigt färdigt än det här med bouppteckningen. Men jag tror vi närmar oss en lösning i alla fall. Särkullbarnen ska få sin del nu och sedan går mina två söner in som delägare i huset, vilket gör att jag får råd att bo kvar. Jag har varit orolig att de skulle göra det här bara för min skull, men vi har pratat om det flera gånger och de har ett eget intresse av att ha kvar huset de växte upp i. Och sätter de in en del av sina sparmedel här, får de en betydligt bättre ränta än om de hade pengarna på banken.
Bra för alla
Margareta känner sig hoppfull nu, men då, när Bosse dött och allt var kaos med bouppteckning, banklån och annat, kände hon sig förtvivlad. Inte precis vad hon behövde mitt i sorgeprocessen.
– Hade inte barnen funnits hade jag nog sett på det här på ett annat sätt. Jag kan mycket väl flytta på mig, men nu när de också gärna ville ha kvar huset blev det här en bra lösning för oss alla. De bor långt ifrån mig och har egna familjer, men i och med att jag bor kvar i huset finns ju också plats för dem när de kommer och hälsar på.
Vi blir fler – och ensammare
- Idag finns nästan en halv miljon som är äldre än 80 år i Sverige. I slutet av 2040-talet beräknas den gruppen vara över 1 miljon.
- 32 procent av alla 60+ bor ensamma. Då ingår de knappa 5 procent som bor i äldreboende. 1960 bodde 23 procent i samma grupp ensamma.
- 39 procent av kvinnorna och 23 procent av männen 60+ bor i ensamhushåll.
- Andelen äldre som bor ensamma kvar i småhus ökar. Av landets totalt 387 000 ensamstående äldre, från 75 år och uppåt, bor 100 000 ensamma i villa. Den här utvecklingen märks både i stad och på landsbygd.
- Vanligast är att kvinnor blir kvar ensamma i villorna. 2015 bodde 61 600 ensamstående äldre kvinnor i villa, jämfört med 38 000 män i samma åldersgrupp, 75+.
- En majoritet av svenska folket trivs i sina hem. Bland 65+ är det bara 3 procent som tycker att de bor för litet. Var fjärde i den gruppen tycker däremot att deras bostad är för stor. Bland äldre i småhus säger en av tre att hemmet är för stort.
- Att bo i småhus är vanligast i Sverige. Hälften befolkningen gör det, näst vanligast är att bo i hyresrätt (25 procent). 16 procent bor i bostadsrätt.
(Källa Statistiska Centralbyrån, SCB)
SÅ TYCKER SPF SENIORERNA
- Sänk flyttskatterna, bygg tillgängligt – men framförallt: bygg! Vi seniorer bor kvar för att det inte finns något att flytta till. Det behöver byggas mer bostäder. Brist på ändamålsenliga bostäder och höga flyttskatter bidrar till att seniorer drar sig från att flytta.
- Det måste finnas alternativ! En del vill bo kvar hemma, andra vill ha gemenskap. Vi äldre ska inte klumpas ihop, vi har alla skilda behov. Det behöver byggas olika typer av bostäder, både för pigga äldre och för dem som behöver vård. Förstärk det statliga investeringsstödet så att fler bostäder byggs!
