Hälften av landets seniorer bor i hus, den andra hälften i lägenhet. Men hur många tänker framåt? Är min bostad bra att åldras i? SPF Seniorernas sakkunnige Fredrik von Platen tror att många skjuter de tankarna framför sig. Tema boende. Läs fler texter nedan.
– Vi är inte så pigga på att flytta, vi äldre. I 75-årsåldern är det många som bor kvar i den bostad man flyttade in i mitt i livet. Vi byter inte jobb längre vilket annars kan vara ett skäl att flytta. Och ju äldre vi blir desto mindre benägna blir vi att röra på oss, säger Fredrik von Platen.
Egentligen är det här med flytt något man allra helst borde tänka på redan innan man går i pension, menar han.
– De av oss som bor i eget hus borde överväga att flytta till något bekvämare i tid, eftersom det är så förbaskat svårt för pensionärer att få lån. Men det är ju inte alltid man tänker på det när man fortfarande jobbar och har fullt upp.
Många som bor i hus och större lägenheter de köpt för länge sedan har fått se sina bostäder stiga i värde. Men så länge man bor kvar är det bara fiktiva pengar och ingenting man kan ha användning för.
– Då kan ”seniorlån” eller ”kapitalfrigöringskredit” verka lockande som ett sätt att få loss pengar från bostaden. Men de ska man försöka undvika, de har ockerräntor och gör oss till slut medellösa. SPF Seniorerna har skrifter i ämnet man bör läsa om man överväger att ta ett sådant lån.
Många har också argumentet att bo kvar i sin bostad, för ”om man säljer blir det ändå så mycket skatt”.
– Det stämmer inte längre. Sedan 2019 får man uppskov med vinstskatten vid försäljning av hus och köp av bostadsrätt. I praktiken blir det då arvingarna som får betala vinstskatten när nästa boende går ut till försäljning, säger Fredrik von Platen.
Han tycker att man måste våga ta tag i boendefrågan i tid och inte bara skjuta den på framtiden. Av egen erfarenhet vet han att man blir mer obeslutsam med åren.
– Jag och min hustru flyttade skolboksmässigt när vi gått i pension. Då visste vi fortfarande hur vi ville ha det, var bokhyllorna skulle stå och så vidare. Men när man kommer en bit över 80 är det mer vanligt att man blir ”flyttad på”. Anhöriga får ta över och bestämma. För att undvika det bör man flytta medan man fortfarande har lite framtidsbilder. Det här är en känslig fråga men man måste våga ta i den.
Någon gång blir den ena i ett par ensam kvar i en alldeles för stor bostad. I de flesta fall är det kvinnan.
– Det kan vara en svår situation, att flytta efter åttio är inte så lätt. Har man en låg pension ska man inte tveka att söka bostadstillägg. Vissa tycker att det är genant, men man är ingen socialbidragstagare för det. Bostadstillägget är en del av det svenska pensionssystemet.
Statistiken visar att seniorer ofta bor ganska stort.
– Seniorer bor på snitt 90–100 kvm, medan snittet för hela befolkningen är på cirka 46 kvm. Både vi själva och statsmakten borde försöka få i gång lite mer rörelse på bostadsmarknaden. På sin höjd är 20–25 procent av husen seniorer bor i tillgänglighetsanpassade. Resten kan det bli problem med när krämporna kommer, både för oss själva och för eventuell hemtjänst.
Själv bor Fredrik i ett seniorhus i Karlskrona han själv var med och tog initiativet till att det skulle byggas. Egen lägenhet där han efter hustruns bortgång bor ensam. Men vill han ha sällskap finns ett bra knep.
– Det är bara att gå ner i de gemensamma lokalerna på bottenvåningen och sätta sig och läsa tidningen. Därifrån har man uppsikt över de som går in eller ut och kan vinka till sig någon att prata en stund med.
