Etiopien är inte lättrest. I alla fall inte när vi lämnat de södra gränstrakterna och åker norrut mot Addis Abeba. Den öppenhet och omedelbarhet som fanns i övriga afrikanska länder är som bortblåst. Ofta kan vi möta allt stirrande från människor med ett leende och isen är bruten. Men ofta fungerar det inte längre.
Kommunikationen är svår. Engelskan behärskas av få. De som behärskar den har ofta ett uttal som är totalt obegripligt. Några gånger får jag frågan ”maybe you don´t understand English”, när jag inte förstått.
Värst är hoten om stenkastning mot bilen. Barn som tar upp stenar, siktar och hotar att kasta. Som väl är har ingen kastat, ännu. Så fort bilen stannar kommer barn och ungdomar fram och vill ha pengar. Några gånger har det slutat med att någon hotfullt dunkar hårt i bilplåten innan vi kör vidare. När jag behöver stanna för att kissa stannar jag där det är folktomt. Men efter en halv minut har den förste åskådaren garanterat kommit springande och snart är bilen omringad av fem till tio barn. Det gäller att kissa snabbt i Etiopien : ). Det ska bli spännande att se hur jag blir bemött i norra Etiopien.
Någon har sagt att 80 % av Afrikas berg finns i Etiopien. Två dagars körning norrut till Lalibela och jag kan bara instämma. Vackra serpentinvägar med underbara vyer. Känns som att köra fram och tillbaka över Alperna. Befinner mig hela tiden på höjder mellan 2000 och 3500 meters.
Det är mycket liv och rörelse på och längs med vägarna i Etiopien. Dromedarer och åsnor tungt lastade med ved eller vatten. Det är skördetid med många stora hölass som vaggar fram på djurens ryggar. Kvinnor balanserar med tunga bördor, pojkar vaktar kor och getter längs med eller helst på vägarna. Det blir en hel del slalom-åkande mellan alla möjliga och omöjliga ekipage på vägarna.
Ju längre från Addis, desto mer förändras livet kring vägarna. Män i turbaner och stolta ryttare dyker upp. Vägarna är fulla av män med käpp. Gifta män i norra Etiopien har en stilig käpp vart de än beger sig. Små stökiga “tuctuc-städer” finns det förstås gott om även i norra Etiopien.
Asfaltlycka. Ett nytt ord som man först vet vad det betyder när man rest med bil i Afrika. Sex timmar grop- och hålväg och så dyker det upp sex mil nylagd asfalt där värsta vägbiten egentligen skulle vara. Det är då asfaltglädje bryter ut.
