Billarmet sätter ingång flera gånger utan orsak. Får hjälp av en tysk att koppla bort biltutan dit larmet är kopplat. Vi träffar några schweizare som bjuder på schweizisk whisky och visar upp deras fantastiska bil. Det finns inget som saknas. Bilen har till och med hopfällbar inomhus toalett, tank för 300 liter bensin……..Känner mig plötsligt som en amatör med min enkla bil. Schweizarna har kört norrifrån och vi får tips om hur vi kan köra efter Maun.
Vi lämnar Maun och tar oss in i Moremi Game Reserve. Det blir en fin dag med många djur. Mycket elefanter men även giraffer, impala, kudu och mycket annat. Vi blir sena och bestämmer oss för att inte köra till “The third bridge” utan istället åka tillbaka till “South gate” och därifrån direkt till “North gate”. Misstag!! Vägen är riktigt tråkig, mycket växter och därmed inga vyer och inga djur. Ser några elefanter men annars inget. Vägen är full med vatten. Stora vattensamlingar täcker delar av vägen.
Plötsligt sker det som inte får ske. Jag missbedömer en lerig vattensamling på vägen. Pang, bilen sitter ohjälpligt fastklistrad i leran. Försöker vagga loss bilen. Men nej den sitter obarmhärtigt fast. Ner med de röda ”stegarna” som läggs vid bakre däcken för att stötta upp och ge fäste vid färd framåt. Fram med spade och plums ner i leran. Vi kämpar som djur i över en timme innan det blir mörkt. Svetten rinner och myggorna attackerar på bred front.
Bilen sitter hjälplöst fast. Känns som vi sjunker djupare och djupare vid varje försök. Vi förbereder oss för en natt i bilen. Svettigt, lerigt och riktigt “djävligt”. En flaska vin lättar upp stämningen medan vi fantiserar och spekulerar om hur länge vi kommer bli sittande. Ja och kommer vi komma loss? Vi körde fast vid fyra-tiden på eftermiddagen. Klockan tio får vi plötsligt se strålkastare i fjärran. Jag sätter på varningsljusen och vi vinkar ivrigt. Ja den annalkande bilen stannar. Förstås. Ut kommer en svart man i välputsade bruna skor. Ett par bruna skor som snart är fullständigt insmorda i lera. Vi monterar min bogseringslina och gör ett försök. Det går mycket lättare än vad jag trodde. Bilen kommer upp på första försöket. Fantastiskt, vilken lättnad. Vi kör efter vår befriare. Men inte bättre än att vi snart kör fast igen. Denna gång bogseras vi upp bakåt och kommer snabbt upp. Till slut når vi “North gate” och får bo på campingen. Duschar med ler-skorna på och somnar utmattad.
