Det är inte underligt om gruppen osäkra väljare ökar, det är snarare ett hälsotecken anser skribenten.
Om några månader skall vi gå till val i vårt land. Uppladdningen är i full gång, oppositionen har ett stort försprång i olika mätningar. När detta skrivs (5.4) håller Moderaterna riksmöte i Göteborg för att återta det politiska initiativet. Om man lyckas med det ännu en gång, är osäkert.
Inom stora delar av det svenska samhället har nämligen effekterna av de senaste årens förändringar blivit tydliga. Klyftorna mellan de som har, och de som inte har blir allt större. Till det har pensionsöverenskommelsen i slutet på 90-talet spelat en stor roll. Plundringen av AP-fonderna drog undan stora resurser som kunde parerat för de demografiska förändringarna. Nu sänker man pensionerna gång efter annan. Det här drabbar naturligtvis de som lever på sin ”sparade lön” som pensionen gärna kallas. Men det kommer också att drabba kommande pensionärer, de borde visa minst lika stort intresse för den framtidsfrågan, som dagens äldre gör.
Det här påverkar naturligtvis också tänkandet hos de stora kollektiv som den äldre gruppen i samhället utgör. De stora pensionärsorganisationerna med sin traditionella roll som socialt nätverk, tvingas nu bli alltmer politiskt präglade. Vi ser det i utspelen från organisationerna, och det upplevs genom facebookgrupper som under namn som ”pensionupproret” driver frågorna om förändringarna. Förändringar som i grunden är angrepp på den välfärdsstat tidigare generationer har byggt och värnat.
Vid slutet av 1970-talet var vårt land enligt internationella undersökningar välfärdslandet no 1, i en internationell undersökning presenterad förra året var vi no 13. En utveckling som avspeglas i ett ökat armod hos stora delar av befolkningen, av dem många gamla. Finns då något tecken på förbättringar inför höstens val?
För den som följer debatten tycks läget vara låst. Pensionsöverenskommelsen som slår så hårt vill inget av de två blocken ändra på. Jobbskatteavdragen som blivit till en straffbeskattning av den äldre generationen vill heller inget av blocken förändra. Det är inte underligt om gruppen osäkra väljare ökar, det är snarare ett hälsotecken.
De traditionella politiska partierna har av allt att döma valt en väg som för väldigt många leder bort från välfärd och självbestämmande. Valfriheten blir inte stor för den som saknar ekonomiska resurser, om samhället väljer att stänga sina dörrar. I så måtto är valet 2014 också uttryck för ett viktigt vägval. Skall utvecklingen gå mot mer av utslagning, eller skall välfärdens krafter vare sig de uppträder i offentlig eller annan kostym stärkas.
Sveriges Pensionärsförbund (SPF), med ca 7000 medlemmar i vårt län lyfter i ett valmanifest byggt på omfattande enkäter fram ett 10-tal viktiga frågor partier och enskilda kan ta del av. De är frågor som spänner över områden som valfrihet, trygghet, rättvisa och inflytande. Det är vår förhoppning att välfärdsfrågorna i stort får bli ett prioriterat område i årets val. Utvecklingen bort från välfärdsstaten är inte ödesbestämd, den är ett vägval som borde stoppas.
Jarl Strömbäck
Distriktsordförande SPF Västernorrland
