Kan svenska pensionärer lita på välfärden när de behöver den? Nej, inte i dagsläget. Det skriver Magnus Isacson, ordförande Svensk förening för allmänmedicin, och Akil Awad, initiativtagare Stockholms sjukvårdsupprop, specialist i kardiologi, i ett debattinlägg och kommer med förslag på åtgärder.
I år är det val och vi undrar vart den svenska sjukvården är på väg. Sveriges pensionärer har byggt upp vårt land och förtjänar en trygg ålderdom. Men kan de lita på välfärden när de behöver den? Fungerar ens de allra mest grundläggande sakerna?
Vad behövs för att Sveriges pensionärer ska kunna lita på sjukvården?
1. Sveriges pensionärer ska ha rätt till en fast läkare på sin vårdcentral som är specialist i allmänmedicin eller motsvarande. En läkare som känner dig och som det går lätt att komma i kontakt med. Inte bara ett namn på pappret med ansvar för flera tusen personer utan någon som du kan lita på och som har tid att ta hand om dig på riktigt när du behöver det.
Vi vet att personlig kontinuitet inte bara är trevligt för både läkare och patient utan även minskar sjukhusinläggningar och förtida död. Redan 1948 konstaterades att det antal individer som en allmänläkare kan vara ansvarig för med rimlig kvalitet är 1 500, och trots det är man fortfarande inte i närheten av att uppnå detta mål. I stället ligger siffran idag på mer än 2 000 och endast en dryg tredjedel av Sveriges befolkning har en fast läkare.
2. Sveriges pensionärer ska ha rätt till en plats på ett särskilt boende när man blir äldre och sjukare. Där behövs både omvårdnad och medicinsk kompetens. Tyvärr visar en granskning av Aftonbladet att alltför många nekas platser och under pandemin har vi sett att det saknas både medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens på boendena vilket resulterat i onödigt lidande och död. Att SÄBO har förbisetts har vi vetat länge men politikerna har vänt dövörat till. Det är dags att ändra på det.
3. Sveriges pensionärer ska ha rätt till en vårdplats på ett sjukhus när det behövs. Sverige har lägst antal vårdplatser per capita/invånare i hela EU och många patienter skrivs ut från sjukhusen alltför tidigt, alltför sjuka. Att äldre tvingas övernatta på akuten i väntan på vårdplats och hamnar på fel avdelning är inte ovanligt när våra sjukhus är fulla. Detta leder till sämre vård och onödigt lidande, i synnerhet för multisjuka med små marginaler. Framöver hoppas vi att en utbyggd primärvård kan tillgodose större vårdbehov inom hemsjukvården och att mer kan förebyggas så att fler slipper läggas in på sjukhus men tyvärr fungerar inte primärvården idag så som vi skulle önska. Innan den gör det behöver Sverige få fler vårdplatser. Sverige tillhör bottenligan i EU även när det kommer till antalet IVA-platser. Vid platsbrist på IVA finns risk att äldre prioriteras bort trots att man skulle kunna vara hjälpt av den vården.
Vilka hinder ser vi för att vi ska kunna uppnå en bra och stabil svensk sjukvård:
1. Tyvärr prioriterar man i dagens sjukvård i alltför stor utsträckning icke värdeskapande tillgänglighet för yngre i stället för trygghet och värdeskapande tillgänglighet för äldre och dem med störst behov. Ett typexempel på detta är alla de företag som debiterar via den så kallade utomlänstaxan, bland annat nätläkarbolagen. Dessa kostade regionerna mer än en miljard kronor år 2021, pengar som i stället hade kunnat finansiera mellan 700 och 800 allmänläkartjänster på våra vårdcentraler runt om i landet vilket hade kunnat innebära en fast husläkare för uppemot en miljon svenskar.
2. Arbetsmiljön inom sjukvårdens kärnområden är för dålig. Det är för tungt att arbeta som exempelvis sjuksköterska på vårdavdelning på sjukhus eller att arbeta som allmänläkare på vårdcentral med helhetsansvar för sina patienter. Detta resulterar i kompetensflykt och så länge vi inte åtgärdar detta spelar det ingen roll hur mycket vårdpersonal vi utbildar. På våra särskilda boenden finns det inte ekonomi att anställa varken tillräckligt många sjuksköterskor eller undersköterskor och för att spara minskar man på den läkartid kommunen köper från regionen. Men det är dessa kärnområden som betyder mest för dem med störst behov och därför är det här vi behöver satsa.
Vi förväntar oss ett svar och en tydlig plan från samtliga partier på hur vi ska uppnå dessa egentligen inte särskilt högt ställda förväntningar.
1. Hur ska alla Sveriges pensionärer få en fast husläkare med tid att ta hand om sina patienter?
2. Hur ska de som vill och behöver få plats på ett särskilt boende?
3. Hur ska nu se till att vi har tillräckligt många vård- och intensivvårdsplatser?
4. Kommer ni att avveckla utomlänstaxan eller bara se på när digitala vårdgivare fortsätter debitera dyr rådgivning och receptförnyelser för yngre storstadsbor på löpande räkning utan tak?
5. Hur ska ni se till att det blir attraktivt att arbeta inom sjukvårdens kärnområden?
6. Kan vi lita på att samhället Sverige uppfyller det kontrakt vi som medborgare tidigare har tagit för givet?
Magnus Isacson, ordförande Svensk förening för allmänmedicin, specialist i allmänmedicin
Akil Awad, initiativtagare Stockholms sjukvårdsupprop, specialist i kardiologi
Nedan: Länkar till artikelförfattarnas underlag
- Continuity in general practice as predictor of mortality, acute hospitalisation, and use of out-of-hours care: a registry-based observational study in Norway | British Journal of General Practice (bjgp.org)
- Allmän tillgång? | Vård- och omsorgsanalys (vardanalys.se)
- Många äldre tvingas bo kvar hemma mot sin vilja (aftonbladet.se)
- https://tryggvard.se/vi-vagrar-acceptera-att-detta-blivit-ett-normaltillstand-inom-svensk-sjukvard/
- https://link.springer.com/article/10.1007/s00134-012-2627-8
