Det är stor skillnad på den gamla eken och den gamla människan.
Jag är just hemkommen från en liten biltur på landet och en gammal ek har fått mig in i fantasin. Jag tänkte – tänk så mycket den gamla eken (200, 300. 400 år gammal) har upplevt. Den får nytt liv varje vår och går i träda, när hösten infaller. Den har sett och ser generationer komma och gå, förändringarna i samhället, lycka och sorg. Det värsta, som kan hända den gamla eken, är att bli nedsågad och bli ved. Den kan också bli en vacker möbel av något slag, som pryder ett hem under många år. Så småningom hamnar den kanske i uthuset för att plockas fram till Antikrundan och bli värderad i kronor och ören. Är värdet högt placeras den åter i salen och får återigen liv under många generationer framåt, som värdefullt arvegods. Det är stor skillnad på den gamla eken och den gamla människan. Den senare är i stort sett värdelös och en börda för samhället.
May Öberg
