Efter Truls Möregårdhs framgångar i OS ökade intresset för bordtennis i Sverige. En väldigt bra aktivitetsform för seniorer enligt expert på idrottsfysiologi.
Det är tisdagsmorgon i pingishallen i Järfälla. 20 bord står tomma och väntar på sina spelare. P O Schnell och Olle Sundström är först på plats och byter om till inomhusskor, tänder lamporna i taket och börjar pricka av deltagarna som trillar in en efter en.
– Alla är välkomna och alla brukar spela med alla, säger P O Schnell som samordnar pingisen för SPF Järfälla tillsammans med Olle Sundström.
Båda har spelat pingis sedan ungdomen, men sedan haft paus.
– Jag började igen när jag gick i pension och tyckte att det var trevligt och ganska enkelt att komma igång igen. Kroppen mindes hur man spelar, säger P O Schnell.
– Många som kommer hit blir överraskade över hur smidiga och mjuka i kroppen de blir av att spela. Efter ett par gånger kan de böja sig ner och plocka upp bollen på marken, inflikar Olle Sundström.
Snart höjs ljudet av studsande bollar och skosulor mot mattan. Vid ett bord tar gängets äldsta spelare plats, Bernt Andersson, 89 år, och Ragnhild Lundberg, 93 år. Bernt har några tricks i repertoaren.
– Jag är inte så snabb i fötterna längre men jag jobbar mycket med racketen. Jag har bland annat en backhand som ser ut att gå åt ett håll, men så i sista sekunden skruvar jag i väg den åt det andra hållet. Och motståndaren vet aldrig när den kommer.
Även Bernt Andersson spelade pingis som ung och deltog i turneringar i Östergötland. Sedan la han racketen på hyllan.
– Jag började igen i mitten av nittiotalet. Ragnhild har vunnit många matcher mot mig men nu har jag börjat få ett övertag.
Ragnhild Lundberg skrattar.
– Jag har problem med ett knä och hinner inte gå i sidled på samma sätt nu. Men det är fortfarande roligt att spela och det är inte så viktigt att vinna. Fast det är klart att när man väl kommer in i matchen så känns det viktigt …
Hon började spela med barnbarnen som 65-åring. Sedan dess har hon hunnit med flera internationella tävlingar. Bland annat Veteran-VM i Rom i somras där hon vann silver i damdubbeln och brons i damsingeln.
– Men det var ett begränsat motstånd, vi var inte så många deltagande damer i klassen över 90 år, säger hon ödmjukt.
Spelarna i hallen är alla överens om att pingis är bra för hela kroppen.
– Man måste ju vara med när bollarna kommer och då hinner man inte tänka utan det sker nästan automatiskt, säger Ragnhild Lundberg.
– Det är bra träning, man är genomsvettig efteråt, säger Peter Jonsson som har ett Truls Möregårdh-racket med sexkantig form.
– Fast det har jag haft länge. Så jag gick inte och köpte det efter OS. Det ger mig lite mer träffyta, berättar han.
Fördelar med seniorpingis
- Socialt. Man spelar alltid mot minst en motspelare.
- Låg tröskel. Det är enkelt att komma i gång med spelet.
- Ingen dyr utrustning. Pingisbord finns att hyra billigt i de flesta kommuner.
- Balans. Fotarbetet i spelet hjälper till att träna balansen.
- Kognition. Hjärnan tränas av att följa bollen, hänga med i spelet och försöka slå ut motståndaren.
- Power. En kombination av styrka och snabbhet som krävs i plötsliga situationer, och som också tränas vid pingisbordet.
Sedan pingislandslagets framgångar i OS har landets pingishallar nästan svämmat över av ungdomar som vill börja spela och på flera håll i landet är det kö. Men trenden finns även bland seniorer, säger Michail Tonkonogi, professor i idrottsfysiologi på Högskolan Dalarna.
– Även äldre vill spela pingis nu och det är jättebra. Det finns många fördelar, bland annat att tröskeln är låg och det går snabbt att komma i gång med spelet. Om man jämför med tennis, där det tar flera år att lära sig grundtekniken, så går det snabbt att få bollen över nätet i pingis.
Sporten är också social, betonar han.
– Man måste ha en motspelare. Alla aktiviteter som vi gör med andra människor är bra och vi vet att det förebygger risken för depression, som är vanligt hos äldre.
Det finns också flera andra hälsovinster.
– Pingis tränar upp flera förmågor, som balans, snabbhet och kognitionsförmåga, när man följer bollen. Det tränar också upp det vi kallar för power, som är förmågan att utföra rörelser snabbt och med kraft. Om du till exempel snubblar på en trottoarkant men hinner parera, då använder du din power. Den här förmågan kan särskilt äldre tappa väldigt fort. Så det är viktigt att träna det.
SPF:arna i Järfälla spelar en timme innan det är dags för fikarast. Det blir prat om att pingisintresset har gått i vågor. På sjuttiotalet var det stjärnor som Stellan Bengtsson, Kjell ”Hammaren” Johansson och Hans Alsér som lockade ungdomar till sporten. Sedan kom förstås J O Waldner. Och nu råder Trulseffekten.
– Men det är konstigt att det inte är fler tjejer som spelar, säger Christer Larsson som själv har varit ungdomstränare när barnen spelade pingis.
Ann-Marie Axelsson håller med.
– Det är en väldigt passande sport för tjejer, eller både för killar och tjejer egentligen. Och alla spelar mot alla.
Men att pingis är bra för seniorer har inte snappats upp av Järfälla kommun, menar gänget från SPF. Kommunen har höjt hyran för hallen och det har gjort att några spelare slutat komma eftersom de tycker att det blir för dyrt.
– På fredagar har kommunen subventionerat pingis för barnfamiljer, som får spela för tio kronor. Det vore något att satsa på för oss också, säger Bernt Andersson.
Text: Karin Janson
