Semester med barn och barnbarn – härligt eller totalt utmattande? Kanske lite både och, summerar Bernt och Britt Lindström efter en vecka i Llanca på Spaniens vilda kust.
För mig som dotter och mamma är det väldigt skönt att resa tillsammans med mina föräldrar av den enkla anledningen att barnen är trygga med dem i alla situationer. Både Lova, 6, och Mo, 10, gillar verkligen sin mormor och morfar.
Den här resan var extra viktig för pappa, som sedan några år tillbaka kämpar mot cancer och lever med veritabel dödsångest, särskilt innan provtagningar. Sjukdomen har fört med sig att han blivit extra mån om sina nära och kära och att ta vara på dagarna.
– Säga vad man vill om sjukdomar, men de kan ge en tankeställare. Klart att jag ibland blir trött när jag är med barnbarnen. Men det är det värt!
Barnbarnen får oss att skratta
Däremot är det kanske inte helt lätt att kampera ihop med sin 40-åriga dotter som bott hemifrån i 24 år och är van vid att sköta allt själv. Mamma och pappa i sin tur har varit gifta i nästan ett halvt sekel och går omkring som ler och långhalm varje dag i samma rutiner.
– Barnbarnen får oss att skratta och tvingar oss att tänka utanför våra vanliga spår.
För mig är det tydligt att mamma och pappa har blivit äldre, fysiskt skröpligare och vimsigare, båda två. Därför fixade jag allt praktiskt med resa, boende och hyrbil. Mamma tyckte det var väldigt skönt.
– Vi satte bara in pengar på Sofias konto!
Vana resenärer
Alla i resesällskapet är vana resenärer. Även om det var drygt fem år sedan seniorerna var på utlandsresa så har de genom åren prickat av storstäder som Bangkok, Rom, London, Florens och bilsemestrat i Provence och Skottland med mera.
Den stora skillnaden med denna resa är att barnbarnen vill vara på stranden varje dag. Runt Llanca finns ett tiotal olika stränder. Vi fick en favorit: Grifeau där det fanns en enkel lunchrestaurang med flera fantastiska musselrätter och ett charmigt, bedagat hotell där de hade goda fruktdrinkar och en terrass med skön utsikt.
Umgås över generationsgränserna
Det var väldigt lugn och behaglig stämning på stranden, vi såg många mor- och farföräldrar som var där med sina barnbarn. Inget konstigt med det, ett sätt att umgås över generationsgränserna som är alltför ovanligt i Sverige men desto mer naturligt runt Medelhavet.
Lova som kämpat hela våren i simskola hade gett sig den på att lära sig simma den här sommaren. Och en dag så skedde det bara.
– Fantastiskt roligt att få ta del av hennes framsteg, tyckte mamma.
Slingrande vägar till Perpignan
En bilutflykt till franska Perpignan kom vi iväg på, tog den hisnande vackra och slingriga kustvägen norrut. Tyvärr blev Lova, Mo och jag åksjuka. Det enda sättet för mig att besvärja åksjukan är att ta plats bakom ratten, något som alltid gjort pappa Bernt väldigt nervös.
Så efter att ha kört knappt fem mil på två timmar (det tar tid när man kör i 30) så föreslog jag att mamma och pappa kunde göra fler bilutflykter på egen hand. Men åka bil kunde de göra någon annan gång tyckte de, nu ville de vara med oss.
– Klart att det blir barnbarnen som styr en del, men så ska det vara. Det är ingen uppoffring, tvärtom! säger pappa bestämt.
Behagligt lugn tillvaro i Llanca
Faktum är att vi alla var nöjda med att inte göra så mycket hela tiden. Några timmar på stranden, äta glass och crepes, kolla runt i Llanca, försöka höra skillnad på spanska och katalanska och den dialektala franskan som många talar, uppleva det som är annorlunda från hemma.
Alla älskar mat och att gå och handla i de olika små affärerna är ett äventyr för alla sinnen. På morgnarna gick Mo till bageriet och köpte bröd. Jättenöjd kom han hem med enorma chokladcroissanter.
– Kanske inte det bröd vi själva hade valt, men sånt får man ta, skrattar mormor, diabetiker sedan många år tillbaka.
”Vi kan ju åka när som helst”
Lägenheten hyrde vi av en svensk familj med barn i samma ålder, så alla bekvämligheter som diskmaskin, tvättmaskin, badkar, tv, dvd och till och med ett passande filmbibliotek fanns på plats vilket gjorde att vi kunde inordna dagarna på ett ganska ”vardagligt” sätt.
Den här veckan gav mersmak, säger både mamma och pappa, som gärna reser med barn och barnbarn igen, och tillbaka för att utforska området Llanca med omnejd på ett mer vuxet sätt.
– Kanske stanna längre, en bit in på hösten. Vi kan ju åka närsomhelst.
Text Sofia French
Seniorguide Llanca
Resa dit: Llanca är en underbar liten by 10 mil från Barcelona. En timme från Girona med bil eller tåg.
Flyg med Ryanair till Girona (från 1 000 kr tur och retur) eller med Norwegian till Barcelona alternativt med Air France till Perpignan.
Prisläge: Hyra lägenhet 70 kvm från 4 000 kr/vecka, högsäsong. Hostal La Florida, familjeägt pensionat med tillhörande trädgård, 600 kr/natt för dubbelrum. Lägenhetshotell Les Palmiers mot Port de la Selva, med pool, biljard, restaurang. 7 000 kr/vecka för 4 personer
Bästa tiden: Vår och höst för en mer aktiv semester, det kan vara väldigt varmt juni-aug.
Passar för: Alla utom festprissar. Goda kommunikationer med tåg så man behöver inte bil för att göra utflykter.
Missa inte: Cadaques där konstnärer som Matisse, Picasso, Duchamps och Max Ernst hämtade inspiration, Dalimuseet i Figueres, jazzkvällarna i Perpignan, den medeltida staden Peralada med dess slott. Besök vinodlingar i Alt Emporda.
Seniorvänligt: Llanca är en liten stad med lugnt tempo, vänliga människor, breda trottoarer och rimlig trafik.
Varning för: Vassa stenar på stranden, köp strandskor.
Länkar: www.llanca.net
Uthyrare av lägenheter och hus: www.finquescompany.com, http://costabravallanca.blogg.se/
Restaurang Miramar: www.miramar.cat