Nätverket Framtidsutvecklarna engagerar sig för att göra Göteborg till en bättre plats för alla. Inte minst för årsrika.
Lokalen på Vågmästaregatan fylls av glatt pratande människor. Många känner redan varandra väl och de nya tas varmt emot i gänget. Nätverket Framtidsutvecklarnas första möte för hösten handlade om att lära känna varandra och gå igenom vad som är på gång.
– Varmt välkomna allihop, hälsar utvecklingsledarna Maja Philis och Birgitta Thielen.
Framtidsutvecklarna startade 2019 och består av seniorer som ideellt bidrar med tid och engagemang för att göra Göteborgs stad bättre att åldras i. Cirka 170 seniorer sökte och 27 valdes ut i första omgången. Starten blev trevande på grund av omorganisation och pandemin.
– Men nu börjar vi få upp farten och allt fler verksamheter får upp ögonen för vad framtidsutvecklarna kan bidra med, säger Maja Philis.
Bakgrunden till framtidsutvecklarna är WHO:s nätverk Åldersvänliga städer och samhällen där fler än 1 000 städer runt om i världen ingår. Syftet är att dela kunskap och erfarenheter om hur man kan göra städerna mer tillgängliga. Tanken är att seniorer med sin livserfarenhet kan bidra till att uppnå dessa mål. För att försäkra sig om att deras synpunkter tas till vara skapades nätverket Framtidsutvecklarna.
Det känns verkligen som att vi gör något viktigt.
De träffas en gång i månaden. Däremellan deltar seniorerna i olika aktiviteter i sin roll som framtidsutvecklare beroende på vilka områden de är intresserade av. Ett av deras första uppdrag var att ge feedback när Göteborgs stads handlingsplan för Åldersvänliga Göteborg 2021–2024 togs fram. Till grund för den låg en undersökning där man tagit reda på hur det är att vara senior i Göteborg i dag. Nu är det dags för en uppföljande utvärdering. Vad har hänt under de första fyra åren? Vilka områden är viktiga att fokusera på framöver?
– Det är stimulerande att få ta del av allt som är på gång i Göteborg när det gäller stadsutveckling och få använda sin livs- och yrkeserfarenhet i ett äldreperspektiv. Det känns meningsfullt, säger Kerstin Ahlén, SPF-medlem som varit med från start.
Ett av deras viktigaste uppdrag är att ge input till de förvaltningar och bolag som arbetar inom handlingsplanen, som till exempel Boplats Göteborg, exploateringsförvaltningen och socialförvaltningen.
– Det känns som att våra tankar tillvaratas. Det är fint att det finns en handlingsplan, det gör att uppdraget känns viktigt, säger Kerstin Ahlén som tycker att de blir lyssnade på.
Hon har engagerat sig i några olika intressanta uppdrag.
– Jag har träffat masterstudenter och pratat om bland annat digitalisering och kollektivtrafik med dem, jag har diskuterat värmeböljors effekter på äldres mående i ett forskningsprojekt och varit med på tillgänglighetspromenader i stadsmiljön. På demokratidagen för tjänstemän och chefer fick jag möjlighet att reflektera över omgivningens syn på äldre och värdet av generationsövergripande insatser. Ett möte med ett ungdomsråd mynnade ut i ett kreativt möte med högstadieelever under temat ”Demokrati”. Sen har jag också agerat statist i en informationsfilm inför EU-valet.
– Känslan av att vara med i ett sammanhang är oerhört värdefull. Dessutom är det verkligen fint att vara del i en grupp med representanter från olika stadsdelar och i olika åldrar. Vad alla sysslat med i livet vet vi inte så mycket om. Vi möts i egenskap av årsrika.
Kerstin var en av två framtidsutvecklare som agerade statist vid en filminspelning kring ”språk och bemötande” inom äldreomsorgens boenden.
– Vi levandegjorde tydligen våra roller. Det blev givande samtal över generationerna men också ur ett kulturellt perspektiv. De flesta av personalen på äldreboenden var yngre och med en bakgrund från andra länder. Vi blev bemötta med värme.
Även Ingrid Forsman har deltagit kring konkreta frågor. Hon är medlem i SPF Seniorerna sedan 24 år och framtidsutvecklare sedan 2019.
– Jag är med för jag är intresserad av samhällsfrågor. Mitt stora intresse är hur vi ska bo som äldre. Vi ska inte behöva bo kvar i en villa eller stor lägenhet utan hiss. Vi ska bo bekvämt tillsammans med andra äldre, i mindre lägenheter med många gemensamma utrymmen och kunna sköta oss själva. Och det ska vara bostäder till rimliga priser också. Man ska kunna känna sig trygg i att det finns någonstans att flytta den dag det behövs.
– Jag har även tyckt till i frågor kring fritidsaktiviteter, digital kommunikation och spårvagnar, buss och färdtjänst. Det är så kul att vara med i det här och det känns verkligen som att vi gör något viktigt. Vi som varit med från start har också skaffat oss bra erfarenhet redan. Vi vet man vart man ska vända sig i olika frågor, fortsätter Ingrid Forsman.
Framtidsutvecklarna driver också egna idéer och initiativ, deltar i referens- eller arbetsgrupper, utvärderar och bidrar med idéer, deltar i workshops, testar olika tjänster, föreslår föreläsningar och deltar i forskningsprojekt.
Exempel på vad Framtidsutvecklarna gjort:
- I oktober diskuterade Framtidsutvecklarna svaren i en enkät som 700 seniora göteborgare svarat på om hur åldersvänlig staden är och vad som kan göras bättre framöver.
- I december diskuterade man värdegrundsfrågor inför ett samarbete med ett vård- och omsorgsboende som vill ha med Framtidsutvecklarna i sitt utvecklingsarbete under våren.
- Varit med och påverkat utformningen av aktiviteterna inom Göteborgs stads handlingsplan för arbetet med Åldersvänliga Göteborg, tillsammans med andra.
- Bistått stadsbyggnadsförvaltningen i vandringar där man tittar på utformningen av den fysiska staden.
- Varit med och utformat informationen som Boplats AB har ”Bostäder för seniorer”.
- Varit intervjupersoner i en målgruppsanalys som gjorts över seniorers informations- och kommunikationsvanor.
- Varit med i valstärkande informationsfilm inför EU-valet.
- Deltagit i informationskampanjer om digital inkludering och rekrytering inom äldreomsorg
- Varit idrotts- och föreningsförvaltningens seniorpanel kring utegym.
- Bidragit med input utifrån att vara senior till Fritidsbanken och andra aktörer.
- Bidragit på seminarier och möten i syfte att stärka synen på äldre som en resurs i samhället.
- Bidragit i genomförande av tanke- smedja – Hur gör vi Göteborg till en bra plats att leva och åldras på och hur kan vi bättre ta vara på äldre som en resurs?
Två som i likhet med Kerstin Ahlén och Ingrid Forsman är såväl medlemmar i SPF Seniorerna som framtidsutvecklare är Bo G Eriksson och Ali Attar.
– Jag är med för att Sveriges pensionärer är Sveriges hopp, säger Bo G Eriksson och fortsätter:
– Om man utnyttjar de resurser vi pensionärer har skulle mycket av samhällsproblemen vara lösta. Det går att påverka även om det ibland känns som att man är en ropande röst i öknen när ens förslag inte ryms inom budgeten. Det är viktigt att det inte är förvaltningarna som styr vad vi ska engagera oss i utan att var och en får välja det man själv tycker är intressant.
Ali Attar vill gärna göra en insats för den yngre generationen.
– Som äldre har vi fördelen av lång livserfarenhet, vilket gör att vi kan undvika sådant som inte är så bra. Att hjälpa ungdomar tycker jag känns angeläget, säger han.
Men syftet är inte bara att seniorer kan bidra med kloka synpunkter. Genom att vara med där det händer bidrar framtidsutvecklarna till ett mer positivt förhållningssätt till åldrande, synliggöra mångfalden hos seniorer och motverkar ålderism.
– Åldersvänliga Göteborg vill förändra synen på hur det är att bli äldre, betonar Maja Philis, som under ett rullatorslopp hörde en medelålders man i publiken säga för sig själv: ”Det är kanske inte så farligt att bli gammal ändå”.
Men hon är något bekymrad över representationen. Det har varit betydligt fler sökande från Centrum än från de tre andra områdena i staden, särskilt Nordost där en majoritet av befolkningen har utländsk härkomst.
– Men vi vet att de finns och vi kommer inte att ge upp i vårt sökande. De är viktiga för oss.
Text: Anna Rehnberg
