Prioritera en rättvis utveckling av pensionärerna.
Pensionsmyndigheten har publicerat beräkningar om förändringar i pensionerna för 2015. Nästa år ökar inkomst- och tilläggspensionen med 0,9 procent, i snitt 100 kronor i månaden efter skatt. De med lägst pension, garantipensionärerna, får i princip oförändrade pensioner eftersom deras pension bestäms av prisbasbeloppet som har höjts med 100 kronor, vilket motsvarar 0,2 procent. Det innebär att den som har låg pension, enbart garantipension eller en stor del garantipension, får ökad pension med cirka 20 kronor i månaden. Har personen bostadstillägg kan det sänkas eftersom pension höjs. Än kärvare tider stundar troligtvis för drygt 200.000 pensionärer som har en inkomst under EUs fattigdomsgräns eftersom en del prisökningar sannolikt kommer att ske även nästa år.
I det nya pensionssystemet så delades de stora pensionärsgrupperna in i två slag, garantipensionärer och inkomstpensionärer. Av någon anledning ansåg man uppenbarligen att garantipensionärerna, ”fattigpensionärerna” fortsatt skulle vara fattiga och inte få ta del av standardökningen. Garantipensionerna bestämde man skulle räknas upp med basprisindex (KPI) så att pensionärerna skulle få uppräkning med de årliga kostnadsökningarna. Inkomstpensionerna däremot skulle årligen räknas upp med inkomstindex och korrigeras för inflation, alltså skulle inkomstpensionerna till skillnad från garantipensionerna följa realstandardutveckligen.
Inkomstindex har sedan 1999 stigit med c:a 55% medan KPI ökat med lite mer än 20%.
En materiell och moralisk orättvisa i pensionssystemet som är svårt att förstå och som ”drunknat” i all diskussion om ”bromsen”, som inte påverkar garantipensionerna, och den orättvisa beskattningen. För varje år som går kommer garantipensionärerna realt sett att få det sämre och sämre jämfört med inkomstpensionärerna. Det är dags att för pensionärsorganisationerna, i samlad trupp, att prioritera frågan om en rättvis utveckling av pensionerna.
Bengt Lidström
