Ta bort biståndsbesluten och låt den äldre välja själv. Har man kommit så långt att man är över 80 år och har levt ett långt liv vet man också vad man vill.
Vi är många som har upprörts över senare tids händelser där äldre inte fått plats på äldreboende trots hög ålder och där makar nekats att få fortsätta att bo tillsammans. På något sätt handlar hela hanteringen om att man anser att äldre inte kan bestämma själva.
Det är kanske dags att också den som uppnått myndig ålder får rätt att bestämma om sig själv. Har man kommit så långt att man är över 80 år och har levt ett långt liv vet man också vad man vill.
Jag har själv varit med om att införa senaste socialtjänstlag och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS. I de lagarna regleras att man alltid måste få ett särskilt beslut av en biståndshandläggare för att få flytta in på ett äldreboende. Ett beslut som ska kunna överklagas. Det låter kanske bra men då måste man också beakta att praxis har ändrats under åren. Idag är det mycket svårt att få ett beslut om särskilt boende. Det krävs i flera kommuner att man är nästan döende och har stort omvårdnadsbehov. Som inte kan tillgodoses i den egna bostaden med hemtjänst och hemsjukvård. En praxis som våra politiker har beslutat om. Jag reagerade redan då lagarna infördes på den byråkrati som hela den här hanteringen skulle innebära.
Att komma fram till att man vill flytta till ett äldreboende är ett mycket stort och svårt steg som kräver mycket eftertanke. Framför allt med tanke på hur många av dagens äldreboende ofta ser ut. Stora institutionsliknande enheter där personalen måste jobba skjortan av sig för att kunna tillgodose alla behov. Att till exempel hinna gå ut tillsammans med den äldre är ofta inte att tänka på. Valmöjligheten blir ofta en chimär då situationen ofta är så akut att man inte kan vänta på en bättre plats utan måste ta den som erbjuds först.
Nej ta bort biståndsbesluten och låt den äldre bestämma själv. Skapa samtidigt fler valmöjligheter som man som äldre kan få information om. Det kan handla om olika typer av boenden såsom seniorboende, äldreboende och trygghetsboende med mera. Sedan får man helt enkelt ställa sig i kö till det boende som passar en själv. Ändras situationen ska man kunna byta.
Vad gör man då om den som är äldre inte längre klarar att bestämma själv? Vi vet att sådana situationer kan uppstå framför allt i samband med ökande demens. Många anhöriga blir oroliga och den äldre kan fara illa på ett sätt som inte är försvarbart. Just i en sådan situation behövs den duktiga socialarbetaren som kan få den äldre att faktiskt vilja flytta. Jag har träffat sådana och jag vet att de finns.
Är det inte dags att vi låter äldre som levt ett helt liv och har stor erfarenhet också få bli myndiga och få bestämma över hur de vill leva den tid de har kvar.
Är inte detta en fråga som SPF borde prioritera i sitt fortsatta arbete.
Britt-Marie Rönnbäck
