I december frågade SKOP 1 000 personer mellan 18-84 år för Veteranens räkning om deras uppfattningar kring ålder och beslutsfattande. Resultatet upplevs vid första anblick som självklart.
Nästan alla svenskar tror att man är bäst beslutsfattare i åldern 30-59 år. Få anser att man fattar bäst beslut före 30 eller efter 60 år.
Men det intressanta är att det finns ett starkt samband mellan intervjupersonens egen ålder och hur man uppfattar bästa ålder för beslutsfattande. Nästan bara de unga tycker att man fattar bäst beslut före 35.
Livserfarenhet
Äldres livserfarenhet borde ha betydelse för beslut. Knappt tio procent av dem över 54 år anser att man fattar bäst beslut efter 60. Andelen ökar sedan till 12 procent bland dem över 75 till 84 år. Det är alltså fler äldre som tycker att äldre fattar bättre beslut.
Tydligt samband
Ålderssambandet är tydligt i alla grupper. En majoritet tror inte att åldern på en regerings ministrar har någon effekt på hur de arbetar. Däremot är det lite fler som tror att det skulle bli sämre med fler äldre i regeringen.
Återigen skiljer sig de äldre från den allmänna uppfattningen – fler äldre tror det skulle vara bättre för Sverige med fler äldre.
Resultatet är likadant vad gäller äldre i riksdagen. Här finns det dock fler som tror att det skulle vara sämre med fler äldre jämfört med frågan om regeringen (39 procent jämfört med 32).
Förknippat med medelåldern
Den samlade bilden sätter fingret på en rådande uppfattning i samhället, som säkerligen har rötter långt bak i tiden. Förmågan att fatta beslut och leda ett land, eller en grupp ses som starkt förknippad med medelåldern.
Gaggiga
Frågan är vad denna syn på äldre döljer, en uppfattning om att en gammal person blir gaggig och tappar fokus på vad som är viktigt? Gamla hänger inte med och vill inte testa nya grejor?
Den förre statsministern Göran Persson (S) fick frågan om han trodde att han skulle fattat andra beslut om han skulle leva till 100 år. Statsministern tyckte frågan var intressant och svarade ungefär; »ja, så skulle det nog vara«.
Gammal och vis?
Åsikten att äldre är visa och därmed bättre på att värna om sitt samhälle tycks för länge sedan försvunnit från våra breddgrader. Med framväxten av det moderna samhället kom också ett mer ungdomsorienterat ideal.
Frågan är om kravet på att vi ska jobba längre kan leda till förändringar i synen på äldre – eller om det befäster fördomar om äldre som något nödvändigt ont att släpa runt på.
Dessutom kan man ju inte låta blir att reflektera över om makt kopplat till potenta år möjlighen kan ha bäring på långsiktiga frågor som äldreomsorgen eller miljön. I nästa nummer tittar vi närmare på medias roll för synen på äldre.
Text: Ylva Bergman
ylva.bergman@veteranen.se
