Sveriges televison (SVT) har de sista veckorna visat en dokumentärserie i fyra delar om Sveriges bästa äldre boende. Serien har tillkommit för att skapa debatt kring vår äldreomsorg och reaktionerna har varit många. Detta debattinlägg skall ses som ett komplement till SVT:s serie.
Innan den här dagen är slut har fyra äldre människor omkommit i fallolyckor i Sverige. Innan den här dagen är slut har över 125 äldre människor lagts in på sjukhus för sluten vård till följd av fallolyckor. Härtill kommer alla som sökt läkarvård vid akutmottagningar (240) och i primärvården.
Totalt sker drygt 1 600 dödliga fallolyckor per år i Sverige. Över 90 procent av dessa olyckor drabbar äldre personer och flest olyckor inträffar i det ordinarie boendet. Det är fem gånger fler som dör i fallolyckor än i vägtrafiken. Det är sju gånger fler som behöver sjukhusvård efter fallolyckor än efter vägtrafikolyckor. Fyra äldre som dör i fallolyckor varje dag!
På bara tjugo år har dödsolyckorna bland de äldsta, 80+, ökat med 300 procent. Endast en mindre del av ökningen kan förklaras av att vi blivit fler äldre. I den folkhälsopolitiska rapporten som lämnades av Folkhälsoinstitutet år 2010 föreslogs att det skulle tillsättas en statlig utredning med uppdrag att utarbeta en ny skadeförebyggande strategi för att förebygga olycksfall i hemmet, i skolan och på fritiden. Socialstyrelsen lämnade 2011 in ett förslag till en nationell handlingsplan för säkerhetsfrämjande arbete för äldre personer. Det saknas alltså inte förslag till att få igång ett mer systematiskt säkerhetsarbete i hem- och fritidssektorn.
Samhällets årliga kostnader för fallolyckor och vägtrafikolyckor är i samma storleksordning, 25 respektive 24 miljarder kronor. Men medan samhället satsar nästan 44 miljarder kronor om året på att förebygga olyckor inom vägtrafiken, satsas bara 3,4 miljarder på att förebygga fallolyckor.
Samtidigt som olyckorna på vägarna och på våra arbetsplatser minskar har antalet hem- och fritidsolyckor ökat. Tre fjärdedelar av alla olyckor som kräver akutsjukvård och en ännu större andel av dödsolyckorna sker i hem- och fritidssektorn.
Det är nu dags att tänka om och tänka nytt. Den svenska olycksbilden ser idag helt annorlunda ut än den gjorde för några decennier sedan. Teknikrelaterade skaderisker såsom vägtrafik, industri med mera minskar. Istället har socialt relaterade skaderisker såsom självtillfogade skador, fallolyckor bland äldre samt förgiftningar av läkemedel, alkohol och andra droger ökat.
Det gäller nu att styra in det olycks- och skadeförebyggande arbetet, inklusive forskningen, mot nya områden och att arbeta utifrån en faktabaserad problembild. Det skulle betyda mycket kraftiga besparingar för samhället, och inte minst skulle det reducera enormt mycket lidande bland såväl drabbade som anhöriga.
Inger Mörk o Jan Schyllander
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
