Låt rapporterna om orimligt höga löner och lyxbilar hos de anställda och den låga avkastningen på fonderna bli spiken i kistan för AP-fonderna, vill insändarskribenterna
Att AP-fonderna ska rätta sig efter regeringens och riksdagens mål är en självklarhet. Ett sådant mål är att stoppa den verksamhet med räntesnurror och skatteparadis som riskkapitalbolag bedriver. Den leder till att många miljarder går förlorade för statskassan, och i stället hamnar oåtkomliga för staten i privatägda riskkapitalbolag. Ännu värre är att bland dessa medel ingår skattemedel som varit avsedda för äldreomsorg och annan välfärd.. Anders Borg har uttalat, att de förlorade beloppen är så stora, att de skulle kunna påverka bolagsskatten och därmed kunna minska arbetslösheten. Skatteverket har nu försökt ta tillbaka förlorade pengar genom att eftertaxera en av dessa riskkapitalister med 875 miljoner kronor, men det är ovisst om detta försök kommer att lyckas.
Det är därför en skandal att enligt en artikel i SvD Näringsliv den 17 juni 2012 fyra av sex AP-fonder investerar i riskkapitalbolag, och att detta enligt uttalanden av cheferna inte kommer att upphöra. Deras förvaltning är dyr, deras börsspekulationer är ofta dåliga, deras avkastning är härigenom låg och, kanske ännu värre, de medel som de ska förvalta är avsedda för framtida pensioner. Det är oacceptabelt att skattepengar ska spekuleras på börsen, ofta med dåliga resultat, och att detta minskar våra pensioner. Men missförhållandena i AP-fonderna är värre än så.
Den 20 juni fanns i DN en utförlig artikel med rubriken ”Tjänstemän lever lyxliv för dina skattepengar”. Där visas att chefer och anställda i AP-fonderna lever med en ekonomisk standard som är få förunnad. 85 av 260 anställda har månadslöner på över 100 000 kronor. Den högsta lönen är 301 000 kronor. De anordnar fester med krogbesök med fri tillgång till öl, vin och sprit. 30 anställda har tjänstebil med de dyraste märkena. De ger varandra gåvor som vida överstiger normal standard och tar in på lyxhotell vid utlandsresor. En rad andra förmåner som i artikeln redovisas under rubrikerna ”Gåvor,” ”Hotell och middagar”, ”Förmåner till anställda”, ”Förråd med alkohol” och ”Resor och nöjen” att förtiga. Fondernas avkastning når inte alls upp till de uppställda målen.
Vare sig staten eller de 1,7 miljoner pensionärerna kan inte rimligen längre ha något som helst förtroende kvar för AP-fonderna som förvaltare av pensionspengar på 800 miljarder kronor. Fonderna måste därför flyttas över till Riksgälden, och ansvaret för pensionssystemet övergå till statsverket.
Genom att avyttra AP-fonderna, med deras kritiserade och mot staten illojala förvaltning, kommer statsskulden att minska från cirka 1 100 miljarder till cirka 300 miljarder. ”Bromsen” kan skrotas och pensionerna kan följa löneutvecklingen utan avdrag med 1,6 procent. Genom att statsskulden minskar kraftigt leder övertagandet till en större säkerhetsmarginal för staten. Därigenom ökar möjligheterna till en mer aktiv politik.
Genom att andelen äldre i befolkningen ökar, blir det om ett par årtionden svårt för dem som då kan jobba, att ge de dem som då behöver den vård och omsorg och de pensioner som de måste ha. Genom att staten då har ansvaret för pensionssystemet kan de få stöd i denna verksamhet.
Ingvar Fridell, Danderyd Göte Nilsson, Björkvik
