Ett nytt digitalt larm med GPS-teknik som kan hjälpa närstående att hitta sina anhöriga ska testas på bred front i Västerås. Bakom satsningen står en ny rikstäckande ideell organisation med SPF i ryggen.
– Vi kallar verksamheten för Landräddningen. Det hela ska bli en ny stödjande samhällsfunktion som likt Sjöräddningen och Fjällräddningen ger stöd till personer utanför hemmet, säger Henrik Essunger, vd för Posifon som tagit fram den nya tekniken.
– För Landräddningens del handlar det mer om medmänskligt stöd än om avancerade räddningsinsatser och bygger på socialt engagemang och vilja att hjälpa varandra.
Ladda ner en app
Idén innebär att anhöriga och Landräddningens larmcentral ska kunna se var användaren befinner sig när han eller hon behöver hjälp.
Grundidén går ut på att användaren lätt ska kunna larma och uppge sin position. Den aktive senioren kan göra det via en app i sin mobiltelefon, medan en äldre person med exempelvis en begynnande demenssjukdom bär med sig ett digitalt larm. Larmet är kopplat till en app i närståendes mobiltelefoner.
Om den sjuke exempelvis går vilse kan han genom att trycka på larmet ringa upp den närståendes mobiltelefon.
Om den sjuke personen glömmer hur man gör detta eller av andra skäl inte kan använda larmet kan den närstående skicka ett SMS till larmet som då blir sökbart via en automatisk GPS-funktion.
Den närståendes telefon måste under första tiden vara en så kallad androidbaserad mobiltelefon så att en applikation kan laddas ner.
Bred målgrupp
Målgruppen på sikt är inte bara äldre i riskzonen för sjukdomar utan kan också vara ungdomar på väg hem sena kvällar eller medelålders på långväga svamppromenader, berättar Henrik Essunger.
– Men huvudmålet på kort sikt är att bryta äldres isolering i egna hemmet och att möjliggöra ett mer aktivt liv, säger Henrik Essunger.
Uppfinningen kan komma sätta fart på många viktiga processer i det svenska samhället, tror Civilförsvarsförbundet och SPF, två av intressenterna bakom Landräddningen.
– Det här kan vara ett sätt att möta de enorma behov som äldres välfärd innebär framöver, säger Anders M Johansson, generalsekreterare i Civilförsvarsförbundet. Men det krävs förstås att stora grupper av människor vill vara frivilliga volontärer. Vi tror att den här tekniken kan vara ett sätt att ge tillfälle för många människor i vårt samhälle som vill hjälpa till att också kunna göra det.
Bättre livskvalitet
Gunnar Degerman, omvärldsanalytiker på SPF, ser möjligheter för såväl unga som äldre SPFare.
– För många är det en drivkraft att vilja hjälpa till och skapa trygghet för andra. Genom att delta som frivilliga kan de bidra.
– För de som är drabbade av eller riskerar att drabbas av sjukdom är det en möjlighet till ökad trygghet. Förhoppningsvis betyder det att man vågar gå ut i stället för att stanna inne och att ens livskvalitet och hälsa därmed blir bättre, säger Gunnar Degerman.
– Dessutom finns en växande tredje grupp av anhöriga som behöver ha bättre möjligheter att kunna ta hand om åldrade och särskilt sårbara föräldrar.
Avgörande vid årsskiftet
Om en dryg vecka startar en pilotstudie med cirka 1 000 personer i Västerås. Då ska Landräddningens funktion testas med larmcentral och matchning av volontärer.
Hälsohögskolan i Jönköping, som är en samarbetspartner bakom projektet, kommer att följa och utvärdera projektet.
– Faller det hela väl ut hoppas vi på en heltäckande nationell lansering vid årsskiftet, säger Henrik Essunger, vars företag har satsat ”flera miljoner” i utvecklingen av produkten.
Så vad kommer det att kosta för den enskilde användaren?
– Det kommer att vara gratis att larma en anhörig. Vill man ha stöd av en volontär via larmcentralen blir avgiften 150 kronor, säger Henrik Essunger som också skissar på paketpriser.
– Fyra samtal på ett år till larmcentral kan kosta 45 kronor per månad, medan tolv samtal kan kosta 130 kronor.
Men om en person med demenssjukdom av misstag trycker på knappen till en larmcentral så kan det snabbt bli dyrt, eller hur?
– I sådana lägen utgår ingen avgift, lovar Henrik Essunger.
Själva larmet hyrs enligt gällande prislista hos leverantören. Idag kostar Posifons tjänst 395 kronor per månad vid 12 månaders bindningstid. Appen laddas ner kostnadsfritt.
Civilförsvarsförbundet förhandlar med flera företag för att se hur priserna kan göras lägre. Kanske kan de ingå som en del i en vanlig hemförsäkring.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Så går det till
För att använda tjänsten laddar den närstående ned en app i sin mobiltelefon och registrerar sig.
Den anhöriga kan antingen ladda ner samma app eller använda ett mobilt trygghetslarm för att kunna larma. Man väljer själv vem eller vilka man vill delge sin position och vilka som ska ta emot ett eventuellt larm.
Vid ett larm till Landräddningens larmcentral kopplas samtalet till en larmoperatör som analyserar informationen.
Därefter går en förfrågan ut till volontärer som befinner sig i närheten och som har anmält sig tillgängliga.
Enligt Landräddningen är det nya jämfört med dagens larmsystem:
1. man kan ha larmfuntionen i en app
2. larmmottagningstjänsten förbättras genom att larmmottagaren kan ta emot larmen sin mobil
3. mottagaren kan då se både sin och den behövande position
4. möjligheten att få stöd på plats ökar genom kontakt med larmcentral och anhöriga men även genom att matcha volontärer
Landräddningen är
– en nationell stödorganisation som genom frivilliginsatser erbjuder stöd på plats till behövande människor utanför hemmet.
Bakom den ideella organisationen står bland andra Civilförsvarsförbundet, Sveriges Pensionärsförbund, Högskolan i Borås och Hälsohögskolan i Jönköping, IT-konsultföretaget Elicit och det brittiska företaget Tunstall som arbetar med trygghetsteknik och systemlösningar.
