En ny svensk studie visar att risken att insjukna i demens kan ha minskat de senaste 20 åren, tvärt emot vad många tidigare antagit.
Resultaten bygger på data från en befolkningsstudie om åldrande och hälsa, kallad SNAC-K, som pågått i centrala Stockholm sedan 1987.
– Vi vet att hjärtkärlsjukdom är en viktig riskfaktor för demens. Den här minskade demensrisken som vi tycker oss kunna se sammanfaller med en generell nedgång när det gäller hjärtkärlsjukdom de senaste decennierna, säger docent Chengxuan Qiu vid Aging Research Center i ett pressmeddelande.
– Hälsokontroller och prevention har förbättrats avsevärt inom sjukvården, något som vi alltså även ser resultat av när det gäller risken att drabbas av demens, konstaterar Chengxuan Qiu .
Bättre behandling
I den nu aktuella studien ingick drygt 3 000 personer i åldrarna 75 år och äldre, bosatta på Kungsholmen i centrala Stockholm. Av dessa diagnostiserades 523 med någon form av demens. Nyckelpersonerna i forskargruppen har i huvudsak varit desamma sedan 1987.
Resultatet visar att förekomsten av demens höll sig på samma nivå hos både män och kvinnor efter 75 års ålder under hela studieperioden (1987-1989 och 2001-2004), trots det faktum att livslängden hos personer med demens ökat sedan slutet av 1980-talet.
Det innebär att risken att insjukna i en demenssjukdom totalt sett minskat under perioden – troligen beroende på bättre behandling och förebyggande insatser när det gäller hjärtkärlsjukdom.
Samhällsbördan ökar
– Minskningen av demensrisk är något positivt. Men det är viktigt att komma ihåg att antalet personer med demenssjukdom kommer att fortsätta öka i världen, i takt med att vi lever allt längre och en ökning i absoluta tal av antalet människor över 75 år, kommenterar Laura Fratiglioni, professor och verksamhetschef vid Aging Research Center.
– Det betyder att den samhälleliga bördan av demens och behovet av vård och omsorg kommer fortsatt att öka. Det finns idag inget sätt att bota patienter med demens, utan vi måste fortsätt satsa på vård och prevention inom detta område.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Fyra finansiärer
Forskningen har finansierats med bidrag från Socialdepartementet, Vetenskapsrådet, FAS och Swedish Brain Power.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurology.
Aging Research Center är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms universitet .
