Pensionsåldern bör kopplas till medellivslängdens utveckling. Det är en av kärnpunkterna i Pensionsutredningen som nu är klar. Förslaget innebär en höjning till 66 år från och med 2019.
Alldeles nyss avslutades en pressträff i regeringskvarteren med utredaren Ingemar Eriksson och socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M).
Den stora och hittills okända nyheten är att man vill se en ständigt uppdaterad pensionsålder – styrd av hur medellivslängden förändras. Det nya begreppet att lära blir ”riktlålder”.
– Om du vill ha godtagbar pension får du gå i pension vid riktåldern. Det är vårt sätt att påverka normen i vårt land att man ska gå vid 65 år, sa Ingemar Eriksson.
Fakta – inte prognos
Riktåldern ska beräknas första gången 2015 och premiäråret för tillämpning blir 2019. Redan nu vet man vad riktåldern blir: 66 år.
2018 görs en ny beräkning som börjar tillämpas 2022. I dagsläget ser den rekommenderade pensionsåldern att då bli 67 år. 2034 är prognosen 68 år.
– Tanken är att riktlåldern beräknas varje år och därmed kan bygga på faktiska förändringar i genomsnittsåldern, inte på prognoser.
– Riktlåldern blir också styråran för andra system, som exempelvis sjukförsäkringen och a-kassan och andra försäkringssystem, sa Ingemar Eriksson.
Behålla garantipension
Ett annat förslag är att man vid 65 år ska få behålla nivån på sin garantipension och sitt bostadstillägg även om man börjar jobba.
Som väntat föreslår också utredningen, som sammanlagt lägger närmare 50 olika förslag, höjningar av pensionsåldrar i pensionssystemet, bland annat rätten att stanna kvar i arbete från dagens 67 till 69 år.
Dagens 61-årsgräns när man får börja att ta ut sin allmänna pension ska successivt höjas till 63 år.
Förändringarna innebär stora kostnader för staten, men intäkterna från fler arbetade timmar blir ännu större. Beräkningen är 1,8 miljarder i kostnad när pensionsåldern höjs 2019 – men intäkterna bedöms bli 5,1 miljarder.
– Försörjningsbördan blir därmed mindre för de arbetande i förhållande till den demografiska utvecklingen. Men vi löser inte hela problemet med den här utredningens förslag, sa Ingemar Eriksson. Inte minst måste fler yngre in i arbete.
När det gäller tjänstepensionernas åldersgränser vill man se trepartssamtal mellan arbetsmarknadens parter och staten. Utredningen hoppas på att åldersgränsen höjs kraftigt från dagens 55 år till 62 år.
Extrem betydelse
Socialförsäkringsministern poängterade den stora betydelsen av dagens utredning. Den har historisk tyngd.
– Nästan alla socialdepartementets utredningar är viktiga. Men den här är nog den i vår tid i särklass viktigaste.
Avgörs i Pensionsgruppen
Ulf Kristersson beskrev också fortsättningen av förändringen av pensionssystemet:
• Pensionsåldersutredningen ska nu ut på remiss
• Pensionsgruppen ska sedan samla alla klara och pågående utredningar, som den om AP-fonderna och Premiepensionssystemet (klar i april)
• Därefter låser Pensionsgruppen (regeringspartierna och Socialdemokraterna) in sig och sätter igång att förhandla
– Upplägget innebär att allt är möjligt – om vi kommer överens. Skulle vi inte komma överens är ingenting möjligt, sa Ulf Kristersson och betonade starkare än vid kanske något tidigare tillfälle hur viktigt han anser att samarbetet mellan de fem partierna inom Pensionsgruppen är.
– Den process vi har framför oss i Pensionsgruppen innebär ett mycket stort ansvar.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Förslaget
- åldersgränsen för garantipension höjs från 65 år till 66 år
- inkomstpension kan inte börja tas ut förrän vid 62 års ålder från och med 2015 (idag 61 år). 2019 höjs gränsen till 63 år.
- med riktålder menas när det är möjligt att gå i pension med enligt utredaren ”godtagbar pensionsnivå”: Dagens 65 år blir 66 år 2019
- successivt kommer riktåldern att öka: till 67 år 2022 och 68 år 2038
- minimiåldern för att att ta ut tjänstepension som i dag är 55 år höjs till 62 år från 2017
- rätt att vara kvar i arbete till till 69 års ålder, från dagens 67 års ålder. Införs 2016.
- försäkringar som sjukförsäkring och a-kassa hänger med riktåldern, i första steget till 66 år
Ett annat förslag är att göra det möjligt att ta 40 veckors studielån till och med 57 års ålder jämfört med dagens 54 år.
