Bromsen ska inte tillåtas slå i så hårt som den gör vissa år. Istället ska pensionssystemet automatiskt jämna ut upp- och nedgångarna över åren.
Det vill Pensionsmyndigheten som på måndagen presenterade nya metoder för hur inkomstpensionerna skulle kunna beräknas i framtiden.
Återstår att se om regeländringarna blir verklighet. Förslaget skickas idag till regeringen och Socialdemokraterna som i den gemensamma och mäktiga Pensionsgruppen har att bestämma om förslaget ska gå vidare ut på remiss.
Därefter kan det bli en proposition till riksdagen.
– Man kan i så fall hoppas på ett beslut i riksdagen under hösten 2014, gissar Ole Settergren, chef för pensionsutveckling på Pensionsmyndigheten.
Aktuella siffror
Pensionsmyndigheten vill beräkna hur stora pensionerna blir utifrån mycket färskare uppgifter om samhällets inkomstutveckling.
I stället för inkomsterna från de senaste tre åren vill myndigheten använda förra årets inkomster och en prognos för nästa år i sin beräkning.
– Det ger mindre variationer av inkomstpensionerna under balanseringsperioder, säger Ole Settergren.
Fungerar ”ologiskt”
Därmed skulle Pensionssystemets trovärdighet och legitimitet kunna stärkas, hoppas man. Dagens effekter med sänkta pensioner när samhällsekonomin går bra, och höjda pensioner när världsekonomin djupdyker är ett stort pedagogiskt problem för systemet och dess försvarare.
– Det vore bra för pensionärerna med mindre variation av sina pensioner under perioder av balansering. Som pensionär kan man också på goda grunder tycka att det är ologiskt att pensionerna sänks under högkonjunkturer och höjs under lågkonjunkturer, säger Ole Settergren.
Står stilla
Förändringarna innebär inte att pensionssystemet förstärks ekonomiskt. De resurser som finns fördelas bara annorlunda och jämnare över tid.
En effekt kan därmed bli att pensionerna inte höjs, men heller inte sänks som hittills. Teoretiskt kan det betyda att de helt enkelt ligger stilla under en följd av år, beroende på hur det går för svensk ekonomi och hur många som är i arbete.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Sol och pannkaka
Det här vill Pensionsmyndigheten få bort: berg- och dalbanan i pensionsnivåerna.
Så här har det sett ut de senaste sex åren:
Under de internationella börskraschernas år går pensionerna upp…
2008 – pensionerna höjs med 2,8 procent
2009 – pensionerna höjs med 4,5 procent
När den svenska ekonomin därefter går som tåget och få smeknamn som ”norra Europas tigerekonomi” – ja då slår bromsen i och sänker pensionerna:
2010 – pensionerna sänks med 3,0 procent
2011 – pensionerna sänks med 4,3 procent
Sedan – när kurvorna är dystra och sysselsättningen svag – höjs pensionerna på nytt, med rekordpåslag:
2012 – pensionerna höjs med 3,5 procent
2013 – pensionerna höjs med 4,5 procent
Anledningen till att svängningarna inte sker parallellt med svängningarna i samhällsekonomin är att systemet har en inbyggd automatisk eftersläpning på två år.
Det som sker i ekonomin 2008 påverkar alltså hur inkomstpensionerna blir 2010, och det som sker 2010 styr pensionerna för 2012.
