BOXNING. 30 seniorer letar sig ner i källaren. De sprider ut sig runt ringen i mitten och delar in sig i par. Sedan smäller det. Det är prova-på-boxning för 60-plussare på klassiska klubben Narva i Stockholm.
Narva har under några veckor testat särskilda pass för äldre. Intresset har varit hyfsat stort; flera presumtiva pugilister har dykt upp. Men den här gången har SPF Stockholm slagit på trumman och nu är det fullt i lokalen. Många är ute i god tid och hinner mingla, titta på väggarnas bilder av boxare, småslå på någon av säckarna som hänger från taket och beundra prisskåpet i ett hörn av den vitkalkade lokalen.
Dagen till ära leds träningen av Roger Pettersson, som med sina tio titlar är den som vunnit flest SM-guld i boxning. I sin introduktion berättar han också glatt att ingen annan svensk har ställt upp i fyra VM – och alltid förlorat första matchen.
Snabba slagkombinationer
Dags för träning. Roger Pettersson går ut hårt, med rak vänster. Så långt hänger alla med utan problem. En i varje par håller upp en handske, den andra siktar och klipper till. Något annat än handskar ska inte träffas, och slag mot huvudet är strängt förbjudna. Gamla och nyfunna vänner drämmer glatt till varandra. Rak höger går också fint. Lite knepigare är krokar och uppercuts – slag underifrån. Riktigt körigt blir det när Roger Pettersson visar snabba kombinationer: vänster krok, höger uppercut, höger krok och vänster uppercut. Här gäller det att hålla tungan rätt i mun, både för den som ska hålla fram sina handskar och den som ska träffa dem. Men viljan är god, skratten många och allt fler slag träffar sina mål.
Kul med boxning
För att ingen ska göra sig illa visar Roger hur krokar kan slås med avslappnad handled. Elisabeth Steward får den föga avundsvärda uppgiften att sparra. Hon håller upp handskarna framför kroppen. Rogers kombinationer är svåra att hinna se, men de smattrar hårt mot garden. När smällarna tystnat öppnar Elisabeth ögonen och konstaterar, till synes lätt förvånad, att hon är vid liv.
– Det var snabba ryck når han slog, men det kändes ingenting. Boxning är kul, konstaterar hon när passet är slut och lånehandskarna åter lagts på sina hyllor.
Den åsikten är hon inte ensam om. Flera är smått euforiska. Bengt Orre har redan bestämt sig för att bli medlem i klubben och fortsätta boxa.
– Det är fantastisk motion. Annars spelar jag mycket golf, men boxning är något helt annat.
Sparringpartnern Lennart Eriksson funderar också på en fortsättning i ringen.
– Det tar nog tid att komma in boxningen på riktigt, men jag nådde längre än jag väntat på den här timmen.
Lika nöjda är Anine Falker och Maria Muller. De hade aldrig träffats tidigare när de bildade par och började puckla på varandra.
– Det kändes inte konstigt alls, tycker Mari Muller. Men jag skulle nog ha tagit i mer mot en säck.
– Det var kul att slå, säger Anine Falke. Man fick ut lite aggressioner. Hjärnan fick också bra träning, med alla slagkombinationer. Jag blev trött, men är mer svettig efter ett pass cirkelgym på Friskis.
Narvas ordförande Hans Lindahl.
Alla är välkomna
Maria Muller tycker källaren är en glad överraskning.
– Det är ljusare och fräschare än jag väntat – även om handskarna luktar pyton.
Tränare Pettersson är i sin tur imponerad av de nya adepterna.
– Vilken bra koordination de har! Och vad roligt att det kom så mycket folk.
Idén om särskilda pass för seniorer stod Narvas ordförande Hans Lindahl för.
– Alla är välkomna i klubben, men de flesta som tränar är mellan 20 och 40 år. Jag har lite svårt att hänga med dem, i alla fall 20-åringarna, och har länge tänkt att det vore bra att locka hit fler i min egen ålder. För en tid sedan kom en dam ner och ville träna. Hon tyckte som jag att allt var väldigt trevligt och bra, men att tempot var i högsta laget. Då drog vi igång de här passen.
Seniorpass i boxning
Nu finns särskilda seniortimmar ett par gånger i veckan. Träningen är i stort sett densamma som för de yngre, men intensiteten lägre.
– Problemet är att alla rycks med, säger Hans Lindahl med ett nöjt leende. Det är inte lätt att ta det lugnt när man kommit igång.
Hans Lindahl tycker fler klubbar borde följa Narvas exempel.
– Idrottsrörelsen satsar på de unga och eliten. Men på dagarna står lokalerna tomma. Här finns en potential. Det vore lätt att utveckla träningsmetoder som passar oss äldre perfekt.
Ordföranden har också en liten baktanke med satsningen. Några nykomlingar kanske inte bara vill träna; kanske kan de också tänka sig att hjälpa till i klubben.
– Det behövs folk som vill sitta i styrelsen, ta hand om unga som behöver stöd, eller hålla ordning i lokalen. Vi får väl se om någon nappar.
Text och foto: Sten Arndt
sten.arndt@veteranen.se
