HÄLSA Står vi inför ett viktigt skifte när det gäller synen på äldres hälsa? Det verkade de flesta deltagarna på SPFs seminarium i Almedalen ”Rekordgenerationens drömmar och hälsa” hoppas på.
”Det finns mödravård, barnhälsovård, skolhälsovård, företagsvård, men sen då? Då är det ättestupan kvar”, skämtade Ann-Christine Baar, primärvårdschef Västra Götaland.
– Jo förresten, en del brukar rita en trappa och att man far i väg på en motorcykel efter 65, och så kan det förstås vara. Man kan ta en liten tur på sin Harley Davidson, men förr eller senare så kommer vi alla hit, vård vid livet slut, pekar Ann-Christine och konstaterar att det är det här delen av livet där de sjuka äldre kostar mycket pengar för kommuner och landsting.
Går det att förändra den bilden?
Onsdagens seminarium i Almedalen handlade om framtiden hälsovård. För det som rekordgenerationen (födda 45-54) önskar sig mest av allt är att hålla hjärnan och hälsa i schack.
Så varför saknas det strukturer inom för förebyggande hälsovård som motverkar sjukdom? Experterna är ense om att en aktiv ålder, som innehåller fysisk aktivitet, goda matvanor och meningsfull tillvaro skapar ett mer hälsosamt åldrande. En del kroniska sjukdomar beror på fysisk inaktivitet snarare än åldrandet i sig.
I år är det EU:s år för ett aktivt åldrande. SPF representerar Sverige i EU projektet/nätverket WeDo som nyligen tog fram en nationell strategi för äldres välbefinnande och hälsa.
Karl Erik Olsson, ordförande för SPF berättade om arbetet med kampanjen ” SPF slår ett slag för det friska”, och visionen att SPF ska bli känt för sitt hälsofrämjande arbetet. En hälsofrämjande strategi ska genomsyra hela verksamheten och alla föreningar. Fokus ligger på de fyra hörnpelare: fysisk aktivitet, bra matvanor, social gemenskap och meningsfull sysselsättning. I kombination med SPFs nio olika mästerskap hoppas man sätta avtryck ute i landet.
Mats Ohlsson, framtidsstrategi på Kairos Future, berättade om de återkommande undersökningar av 65 plus som gjorts. Tankar om att pensionsåldern ses som en frihetstid består, där man vill sätta guldkant på tillvaron och resa, består, men det som rankas högst är en bra hälsa, och att det finns en oro för hur de ska bli när man är riktigt gammal.
Sverige beskrivs som det mest extremindividualistiska landet i Europa, det mest sekulära. Det innebär bland annat att vi inte vill ligga våra anhöriga till last. Vi har också gått ifrån en familjeorienterad omsorg till en samhällsomsorg. Men nu står vi inför nya förändringar. Den unga generationen är mer konservativ, påverkad av sin omvärld och alla kontakter via internet och resor. Man värderar familj och traditioner mer än tidigare generationer. Kanske kommer den ekonomiska krisen och de nya värderingarna skapa ett nytt sätt att se på omsorgen för de allra äldsta, resonerade man.
Västra Götaland inför nu återkommande ”chek-ups” för nya pensionärer, att jämställa med skolhälsovård. Du blir kallad till en genomgång, du får en personlig kontakt och du får hjälp att komma igång med aktivitet, eller behandlingar som krävs. Under åren har du samma kontaktperson, kanske en sköterska. Blir du änka, ska den personen också veta om det finns sorgebearbetningsgrupper, eller zumbakurser för äldre som kanske den personen vill börja med. Liknande projekt finns på andra platser i Sverige.
Men hur ska allt finansieras? Och ska de samhällsekonomiska vinsterna mätas eller värderas, debatterade publiken, som bestod av både politiker och tjänstemän från olika kommuner och landsting runt om i Sverige.
“Det har prövats förut med förebyggande hälsoprojekt, men sen blir det inte så mycket mer än projekt”, sa någon.
”Det går inte att mäta värdet av förebyggande hälsovård på denna grupp”, sa en annan.
En bromskloss konstaterade panelen kan vara läkarna, som inte vill ägna sig åt förebyggande hälsovård.
Men vi måste förändra hur vi ser på hälsa, och skapa strukturer för detta, men vågar politikerna? undrade Mats Ohlsson.
Att det finns samhällsekonomiska vinster att göra verkade de flesta ändå överens om. En friskare kropp och knopp ger möjligheten till ett meningsfullare liv. Kanske vill man också fortsätta arbeta deltid?
Men individen själv måste ta ansvar för att röra sig och skapa en meningsfull tillvaro med socialt innehåll.
Kan det vara där som skon klämmer? För hur får man en inaktiv 65 åring aktiv, eller en ensamvarg att gå med i förening? Går det att lära gamla hundar sitta?
Se där ett knippe utmaningar för framtidens politiker och pensionärsorganisationer.
Ylva Bergman
