Det finns många myter här i världen. En av dem är det s.k. jobbskatteavdraget. Det i sig kan man föra en debatt om men jag vill här liksom Gunner Lindén ifrågasätta intentionerna från Karl Erik Olsson och citerar då inläggen i Veteranen.
Förkortade uttalanden från ordförande: ”Jobbskatteavdragen är kanske bra”, ”Det ska löna sig att arbeta”, ”Många har efterlyst att dom som jobbar ska ha lägre skatt”, ”Dom som inte jobbar ska börja jobba”.
Dessa uttalanden kan enbart tolkas som att Karl Erik Olsson tycker att jobbskatteavdraget är bra. Det är inte enbart en beskrivning av (en del av) läget utan även en subjektiv åsikt om att jobbskatteavdraget är bra.
Jobbskatteavdraget gynnar dom som har en hög inkomst. Jobbskatteavdraget gynnar inte pensionärer. Tvärtom så missgynnar det pensionärer då man minskar det allmännas utrymme för vård och omsorg. På slutet anger Karl Erik Olsson att man vill att pensionerna skall följa löneutvecklingen. Det är bra i sig men har inget att göra med jobbskatteavdraget. Om vi nu misstolkar dig så vore det bra med större tydlighet.
En kommentar till att mindre skatt skulle ge mer jobb. Det är möjligt att om de rika får mer pengar i plånboken så har de möjlighet att köpa mer lyxvaror vilket ger arbete. Men det är bra mycket viktigare att låta fattiga pensionärer få bättre vård med de skattepengar man får om man stryker jobbskatteavdraget dessutom skulle det ge arbete inom vården. I samband med det femte avdraget uttalade Maud Olofsson att det var klart att ”om människor får mer pengar i plånboken så jobbar de mer”. Precis som om det finns en massa jobb som väntar på dom och varför skulle dom arbete mer när dom redan har fått mer pengar i plånboken? Snarare så jobbar de mindre för att få mer tid över och slippa stressa.
Staffan Öberg
SPF Bålsta
