Trots att antalet äldre ökar så väljer politikerna att skära ner äldrevårdens resurser, såväl procentuellt som i kronor räknat. Det visar en sammanställning över det senaste decenniet som Marta Szebehely, professor i socialt arbete, har gjort.
Att resurserna har minskat beror enligt Szebehely bland annat på att kommunerna sedan 1990-talet har satsat alltmer på funktionshindrade och barnomsorg. Jobbskatteavdraget har också inneburit minskade intäkter för kommunerna, rapporterar TT.
Resurserna till äldrevården har minskat under två decennier, konstaterar Marta Szebehely. Mellan 2000 och 2009 minskade de offentliga resurserna till äldrevården med 6 procent, samtidigt som antalet äldre ökade med 9 procent.
Var sjunde krona bort
Det innebär att per person över 80 år så har knappt var sjunde krona försvunnit ur äldrevårdens budget.
– När pengarna minskar så här hotar det också systemets legitimitet. Man riskerar att hamna i en situation där de som har råd söker andra, privata lösningar. Det finns en risk för en ny ojämlikhet, säger Marta Szebehely.
Anhöriga tvingas vårda
En följd av nedskärningarna är att barn tvingas vårda sina föräldrar betydligt mer i dag än tidigare.
– Det är framför allt lågutbildade äldres anhörigas hjälp som har ökat, medan äldre med mer resurser köper privat hjälp i stället, konstaterar Marta Szebehely.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Så mycket skär politikerna ner
Under 1990-talet minskade inte resurserna till äldrevården i absoluta termer, men de ökade mycket långsammare än antalet äldre över 80 år ökade.
År 1990-2000 ökade de offentliga resurserna till äldrevården med 5 procent, men antalet personer över 80 år ökade med 22 procent, vilket innebär minskning av resurserna med 15 procent per person över 80 år i befolkningen.
2000-2009 var minskningen per person över 80 år 13 procent.
Siffrorna är hämtade ur en sammanställning som Szebehely gjorde till en SNS-rapport nyligen.
