Förebyggande åtgärder för äldres hälsa skulle kunna minska kostnaderna i samhället.
Diskussioner om diskriminering av olika grupper i samhället uppkommer regelbundet och diskuteras ofta livligt i medierna; äldres utsatthet dock mindre ofta. I valtider inser de politiska partierna att det finns en stor grupp väljare 65+ (snart 25 % av väljarkåren). Då överbjuder de varandra för att kompensera och lugna pensionärerna till nästa val.
Pensionärsgruppen som helhet har små möjligheter att göra sin röst hörd. Inom kommun- och landstingspolitiken finns endast ett litet antal ledamöter 65+. Vid den åldern förväntas de träda tillbaka. Endast i de kommunala pensionärsråden (om det finns några) ges möjlighet att avge rådgivande synpunkter.
I riksdagen finns efter valet 2010 endast 8 personer över 65 år, mindre än 3%.
Hur dessa 8 riksdagsmän skall kunna påverka äldrefrågorna är obegripligt.
När det gäller hälsovård är landstingen duktiga på mödra- och barnhälsovård. Skolhälsovården sköts någorlunda väl av kommunerna. Därefter tar företagshälsovården över för anställda. De äldres hälsa och förebyggande åtgärder för ett friskt liv får skötas av frivilliga organisationer eller privata företag. Detta innebär en betydande kostnad för den enskilde.
Är de äldres hälsa inget att satsa på?
Kanske skulle kostnaderna t.o.m minska för den kommunala äldreomsorgen och för landstingens sjukvård om de äldre kunde få råd och stöd angående sin hälsa, dvs. förebyggande åtgärder.
De äldres kompetens och erfarenhet borde också tas tillvara på ett bättre sätt än i dag såsom det görs i de flesta andra länder.
Många av oss pensionärer tänker inte finna oss i att bli bortprioriterade i framtiden.
Margareta Karlsson
f.d. KS-ordförande i Karlskoga
