Det haglar tokiga livetexter i nyhetssändningar. Men hur länge ska detta fortsätta? Vi har intervjuat SVT:s ansvarige chef.
Textningen av SVT:s nyhetssändningar har genomgått stora förändringar de senaste åren, och många upplever den som svår att förstå. Inte minst är det en utmaning för den som måste ha hjälp med direkttextning på grund av nedsatt hörsel.
Vi bad Adde Granberg som är produktions- och teknikdirektör på Sveriges Television att berätta mer om detta arbete och vad som väntar tittarna.
– Det finns olika typer av direkttextning. På de lokala nyheter som idag är 21 samtidiga editioner är det fullt AI. Det hade varit väldigt resurskrävande att texta i direktsändningar. Utan det bearbetas med AI och publiceras några minuter i efterhand. Det handlar om minuter. Där är vi reaktiva. Det är samma typ som vi använder på SVT Nyheters tjänst på webben. Då är det en journalist som skickar in sitt inslag till en AI-motor, som sedan korrigeras och publiceras.
– Om vi i stället tar Rapport 1930 så finns det tre typer av direkttextning. När programledaren har skrivit manus hämtar man det och publicerar så nära inpå som möjligt. Sen finns det förinspelat material. Finns det tid så har man textat det före och då kommer det som vilket inslag som helst.
– Och sen finns numera en hybrid utav AI-textning och manuell textning. Ser man dessutom att det är komplicerade namn eller sådant, så går man in till helt manuell textning.
Varför ser det ut så här?
–Det är väldigt resurskrävande, och väldigt komplicerat att göra direkttextning manuellt. Det är väldigt resurskrävande. Och det är väldigt svårt att göra direkt textning manuellt. Om ni prövar själva att lyssna på någon och skriva samtidigt så är det ett väldigt komplicerat arbete som man bara klarar att göra i några minuter. Så man jobbar växlingsvis.
– I Sveriges Televisions sändningskrav så ska vi öka direkttextningen och tillgängligheten varje år. Från 80 procent 2024 till 85 procent 2025, samtidigt som vi ökar direktsändningsvolymerna givet omvärlden. Så det blir liksom en dubbel effekt utav det. Vi gör det för att vi ska klara ekonomin, och för att vi ser den tekniska utvecklingen. Så därför tar vi hjälp utav AI nu och gör en hybrid.
Så det är framför allt av kostnadsskäl som ni går över till den automatiserade hybridlösningen?
– Nej, det är faktiskt inte bara av kostnadsskäl. En manuell textning släpar, plus att det blir en sammanfattning. AI är det enda sättet att i direktsändning få bilden i synk med texten och dessutom faktiskt få full transkribering av vad en person säger. Vi ökar tillgängligheten för de som inte hör vad som sägs genom att faktiskt återge exakt vad som sägs. I stället för att försköna eller förändra det som sägs som en människa skulle göra på grund av tempot. Vi ökar inkluderingen för att vi faktiskt återger exakt det som sägs. Vilket är helt omöjligt för en människa att göra.
Uppfattar tittaren att det är tre olika former av textning?
– Ja. Det vi får klagomål på just nu är faktiskt övergångarna mellan ett förinspelat inslag och live. Och ibland också när en programledare ändrar det den säger kontra vad den har skrivit i manus.
I det första fallet kan alltså handla inslag med utländskt tal som är textat tidigare som övergår till en livebrygga i studion då det hänger en liten snutt utländskt språk kvar och därmed ger förvirrade undertexter?
– Ja, och det jobbar vi med. Det är en person som sätter av eller på det där.
Om det handlar om den mänskliga faktorn innebär det att någon sitter och sover om det blir en knäpp text i de fallen?
– Jag antar att alla gör så gott de kan. Och sen försöker vi hjälpa till med de tekniska hjälpmedlen. Men det är ju nytt för oss också, så att det uppstår nya utmaningar hela tiden. Språkmodellerna vi jobbar med kommer ju bli bättre på utländska språk också och översätta till svenska. Så att jag hoppas vi inom snar framtid faktiskt kan få en svensk översättning också i vid engelsk direktsänd intervju.
Den engelska språkmodellen är ju mer utvecklad än den svenska inom AI-världen. Det borde väl bara vara att ändra inställning?
– Ja, vi håller på med det, men det blir fortfarande lite klumpigt eftersom ordföljden är lite annorlunda. Men det närmar sig. Jag tror att under det här året så kommer vi se en enorm utveckling på den här sidan. Det är fördelen med att jobba med AI. Det blir inte sämre än vad det är idag. Det blir faktiskt bättre och bättre och bättre.
Men om språkmodellen fortfarande inte är fullt utvecklad, borde ni inte ha väntat lite? Och fortsatt att ha en fördröjning så det blir lite säkrare?
– En manuell direkttextning blir inte bra heller. Du ändrar ord och behöver gå tillbaka. Det har jag stor respekt för, för det är väldigt krävande att göra. Vi har publikundersökningar, en panel från HRF (Hörselskadades Riksförbund) som är verkligen de som har ett stöd utav textningen. Då har vi gjort en blindtest med 600 deltagare där hälften har fått titta på manuell textning och hälften på AI-textning. Publiken har väldigt svårt att se skillnaden och i undersökningen visar det sig att de är nöjdare med AI-textningen än med manuell textning just nu. De är alltså nöjdare med AI-texning när de inte vet vad det är för textning.
Manuell textning innebär genvägar, summeringar, kanske andra ord. Men det går ändå att få en kontext, en människa som vill sätta det i ett sammanhang. Med AI blir det snabbare, men det kan också bli mer förvirrande eftersom namn och utländska uttryck, ofta får förvirrande ersättningsord på svenska. Är sändningarna acceptabla ur ett förståelseperspektiv ur ditt perspektiv?
– Jag tar del av väldigt stor andel av vårt utbud och tycker att det mesta är väldigt förståeligt. Jag upplever att vi ökar inkluderingen snarare än att det är ett problem. Sen ser vi ju precis som när du och jag skulle uttala ett svårt namn, att du och jag skulle uttala det på olika sätt. Och att det tas emot olika. Det gör ju AI:n också. Men givet att undersökningen visar att man är lika nöjd eller nöjdare med AI-textningen så är vi ju på rätt väg. Vi jobbar ju febrilt med att få det bättre tillsammans med leverantörer och hela tiden med målsättningen för 100 procent direkttextning.
– I framtiden så kanske var och en kan individualisera sina texter utefter sitt eget behov. Det är det vi hoppas och ser fram emot, men då måste vi fortsätta experimentera. Vi hade inte gjort det om vi inte såg att publiken var lika nöjd eller nöjdare med det här.
Om ni inte hade haft besparingskrav, hade ni då fortsatt experimenterat lite till innan ni prövade AI-textning?
– Jag tror inte det. Det är väldigt svårt att svara på. SVT:s ekonomi räknas ju upp med just nu 2 procent. Det kommer minska med åren och textkravet ökar. Så det går inte att få ihop ekonomin på Sveriges Television och har inte gjort de senaste åren. Så vi måste jobba med ständiga förbättringar överallt och det här är ett ganska naturligt steg.
Den här typen av tillgängliggörande är inte bara Sveriges Televisions angelägenhet. Det gäller faktiskt alla medier, alla myndigheter. Det här är en marknad som drivs på av flera, inte bara Sveriges Television. Så det är inte vår språkmodell, vi jobbar ju med externa leverantörer som ska tillgodose en hel marknad och utvecklingen går väldigt fort.
Hur ser din mejl-korg ut? Får du några klagomål på textningen?
– Ja, nu kommer det kanske ett i veckan. Tidigare var det kanske två eller tre. Men vi har fått feedback också förut när vi har gjort bara manuell textning. Men det är också svårare, för alla människor gör så gott de kan. Medan AI-loopen faktiskt går att förbättra.
Hur ser den formella processen ut för den som är missnöjd med textningen? Är det du som är måltavlan, eller har granskningsnämnden någon roll?
Granskningsnämnden tittar också på det här. Det pågår just nu en ny jättespännande diskussion med anledning av detta. Ska undertexterna sammanfatta eller tillgängliggöra det som sägs? Det är jättemånga som tycker och tänker runt det här. Men det är publiken som måste avgöra i slutändan. Sen märker vi också att det finns en mystik runt AI som gör att man gärna blir lite mer negativ.
Men har Granskningsnämnden haft några synpunkter på textningens kvalitet?
– Vi jobbar just nu med dem för att diskutera de anmälningarna som kommit in.
Så juryn är fortfarande ute?
– Om det är en jury vet jag inte. Vi jobbar för tillgänglighet för publiken på bästa möjliga sätt. Det är nog ingen jury utan det är en dialog.
Men det som Granskningsnämnden kommer fram till är avgörande för hur ni kommer förhålla er till fortsatt textning?
–Ja, om det hade varit svart eller vitt. Men utvecklingen blir som sagt hela tiden bättre. Det kan ju komma en release imorgon eller om en vecka som gör det bättre, beroende på vad man anser är kvalitet eller vad man upplever är kvalitet. Vissa kan vara jätteirriterade på stavfel och då är den manuella textningen inte alls lika korrekt som den automatiska textningen. Några kan vara jätteirriterade på namn. Då är AI-textningen sämre än den manuella textningen. Några kan tycka att tempot är för långsamt i den manuella textningen. Så man jämför lite grann äpplen och päron. Att försöka hålla isär den här diskussionen är det som jag egentligen jobbar med. Och då har AI-textningen en högre potential att utvecklas framåt än vad den manuella textningen har, säger Adde Granberg och avslutar:
– Den har varit sämre än vad den är nu och den kommer bli bättre i morgon. Så det känns som att vi verkligen går åt rätt håll.
Anm: Intervjun med Adde Granberg har transkriberats av KBs tjänst Whisper och sedan bearbetats i efterhand för större förståelse.
Hela intervjun finns även att höra i Seniorens podd. Seniorens podd finns i de flesta spelare, som Podcaster (som även har full transkribering av varje avsnitt) och Spotify. Men du kan även lyssna direkt här:
Podden görs av Seniorens webbredaktör Jonas Nordling.
Signaturen är gjord av WaveMaster för Pixabay.
