Från och med årsskiftet har ränteavdraget sänkts på många lån från 30 till 15 procent och från nästa år försvinner det helt.
De lån som har kvar det högre ränteavdraget är bolån, lån på värdepapper, fordon, båt, skepp och luftfartyg samt lån hos pantbanken. Lån till ny-, till- och ombyggnad som ska omvandlas till bolån ingår också.
Alla andra lån berörs och hit räknas så kallade blancolån (lån utan säkerhet i ett visst objekt), så kallade privatlån, lån för kontantinsats vid bostadsköp, överbryggningslån, kortkrediter och andra lån som kan ha namn som köksrenoveringslån och liknande.
Att ränteavdraget är sänkt från årsskiftet har troligen gått många förbi. Det är först när vi ska deklarera våren 2026 som sänkningen blir uppenbar.
Försämringen slår framför allt mot alla som inte har en bostad att belåna. I dag bor ungefär var tredje hushåll i en hyreslägenhet, bland dem många pensionärer. Många äldre bor också i omsorgsboenden.
Men det slår även mot de som har en bostad men inte får bolån eller inte får utöka lånet. I denna grupp finns många pensionärer som hindras av Konsumentkreditlagens krav på återbetalningsförmåga. Inkomsten har ofta sjunkit i och med pensioneringen.
Skillnaden mellan lån och lån kan också beskrivas i kronor. Ett bolån med en årlig ränta på 24 000 kostar i praktiken 16 800 kronor, resten står statskassan för. Med sänkt avdragsrätt kostar ett motsvarande lån med sänkt avdragsrätt 20 400 kronor i år och nästa år, utan avdragsrätt, 24 000 kronor.
Anledningen till att ränteavdraget tas bort är att hushållens samlade skulder växer kraftigt och regeringen anser också att alltför många har svårt att betala sina lån. Framför allt är det snabblånen där en liten skuld snabbt kan växa sig stor, så kallade sms-lån som kom 2006.
Under åren har olika regeringar försökt stävja en utlåning som, när det var som värst, kunde ha 8 000 procent i effektiv ränta (räntor och avgifter under ett år på ett typlån). Regeringen vill bland annat sänka räntetaket på lånen från 40 till 20 procentenheter över referensräntan vilket i år motsvarar en sänkning från högst 43,25 till 23,25 procent. Dessutom ska utlånarna i fortsättningen ha banktillstånd.
Det är vällovligt att begränsa de hutlöst dyra lånen. Men den sänkta och borttagna avdragsrätten försämrar för så många fler, för människor som sköter sina lån och aldrig lånar mer än de absolut behöver. Oväntade händelser i livet kan ibland kräva att pengar måste lånas och då ska inte många pensionärer hamna i en sämre situation än för ett år sedan.
Fotnot: Avdrag med 30 procent gäller för räntekostnad upp till 100 000 kronor per år. Över 100 000 kronor är ränteavdraget 21 procent.
Månadens fråga 1
Vi köpte en bostadsrätt för sju år sedan. Tidigare hade vi en villa. När vi sålde villan valde vi att ha uppskov med hela vinsten. Men vad händer om en av oss dör? Måste den som blir kvar genast betala in skatten på halva uppskovet?
/Kjell-Åke
Annika svarar:
Är ni gifta är ni skyddade. Då övertar den efterlevande skatteskulden och får i framtiden betala in skatt på hela uppskovet. Förutsättningen är att det inte finns barn eller bara finns gemensamma barn (vilka inte får ut sitt arv förrän båda föräldrarna är avlidna).
En efterlevande sambo kan också få överta uppskovet. Men det förutsätter att sambon ärver den avlidne, vanligtvis genom testamente. Saknas testamente ärver inte sambor varandra.
Ett uppskov kan bara föras vidare om bostaden övergår genom arv eller testamente till maka, make, sambo eller hemmavarande barn under 18 år. I annat fall ska den avlidnes uppskov återföras till beskattning.
Månadens fråga 2
Vad menas med att man har kontanter på sitt investeringssparkonto?
/ST
Annika svarar:
Det är det begrepp som används för kapital på kontot som inte är placerat i värdepapper som aktier och fonder. Eftersom det sällan finns någon sparränta på investeringssparkontot (ISK) och det är en årlig schablonskatt, är det en ren förlust att ha oplacerade pengar på kontot. Välj i stället en korträntefond som ”parkeringsplats” när du vill avvakta innan du placerar så ger det avkastning som brukar motsvara en bra sparränta.
Annika Creutzer är Seniorens ekonomiexpert och privatekonomisk journalist.
